Om du skulle fråga mig vad jag föredrar mellan science fiction och fantasy så kommer svaret nio av tio alltid vara sci fi. Det är den änden av hitte på-spektrat som alltid tilltalat mig mest. Magi och orcher i all ära men jag föredrar vetenskap, digitala och mekaniska aspekter samt dystopiska städer framför att vandra runt i lummiga landskap. Bara det faktum att samma orcher blir automatiskt bättre i 40K säger väl det mesta om min syn på saken.

Det finns hursomhelst undantag och det är The Legend of Zelda. Det har jag alltid kallat min typ av fantasy. Det har i mångt och mycket att göra med hur serien presenterar sig rent visuellt. Zelda-serien har en karaktäristisk look, något jag tyvärr inte kan säga om The Elder Scrolls, The Witcher och mycket annat av liknande natur.

Dark Souls dark fantasy-design diggar jag rejält men där står gameplay i vägen för mig till stor del. Även Warcraft bär en design jag kan ställa mig bakom. Som ni kanske förstår har jag en förkärlek till mer tecknade och kännetecknande designer framför det jag personligen kallar generisk västerländsk fantasy som härstammar från Sagan of ringen och dess gelikar.

Zelda har uppe på dessa aspekter den form av gameplay som jag föredrar så det ter sig naturligt att det då blir min favoritform av fantasy. Jag blir alltid lika pepp när jag på nytt ska få utforska Hyrule i ny form och de spel i serien som sticker iväg i andra topografiska riktningar har sin charm de med. Upptäcktslustan är stor och den visuella framställningen hjälper till att egga på mig att vilja just utforska, även om det inte tillhör min favorittyp av miljöer att kartlägga vanligtvis.

Men sen finns det ännu en visuell aspekt som jag alltid uppskattat lite extra i Zelda-serien och jag är faktiskt inte helt hundra på när den först infördes men min gissning är The Wind Waker definitivt kan ha varit pionjären för att sen i Twilight Princess cementera det som en återkommande element i Zelda-seriens grafiska profil.

Det jag talar om är seriens anakronistiska beståndsdelar. De har alltid fascinerat mig ända sen jag först steg in i Tower of the Gods i The Wind Waker. Jag syftar på alla neonljus och energiströmmningar som man kan se sippra genom väggar av sten och svartaste obsidian. Det finns någon form av förelöpare-teknologi av artificiell och gudomlig natur i Zeldas universum och jag dyrkar den. Den ser så otroligt elegant och läcker ut. Det är som om komponenter i Metroid Primes estetiska uttryck smugit sig in i Hyrule.

I The Legend of Zelda: Twilight Princess är hela skymningsriket presenterat mer futuristiskt än något annat i hela spelserien. Här finns energihissar, väggar skiner i blå neon och orber strålar av artificiellt ljus. Det finns en miniboss i formen av ett Zant-hologram komplett med scanlines. Svårast att blunda för är dock alla snirkliga mönster som omedelbart får mig att associera till kretsar på ett datorchip. Hela Twili-rikets skybox kryllar av dessa mer digitalt inspirerade designelement och musiken som hörs är också av mer digital karaktär.

Sen har det bara fortsätt. I dagens Zelda-spel förväntar jag mig nästan att se fotspår av denna teknologiska estetik. Vi har sett tågräls och lokomotiv i Spirit Tracks, robotar i Skyward Sword för att inte glömma Fiis syntetiska röst.  Sheikah-paddan, hotfulla Guardians och motorcyklar kan hittas Breath of the Wild-tolkningen av Hyrule. Sen ska vi inte glömma hur alla shrines som finns strösslade över landskapet alla bär på modern ingenjörskonst. Mycket i Breath of the Wild badar i dessa neonrör som smyckar det mesta i Hyrule och i Tears of the Kingdom har allt rört sig till sin spets där mekanik till stor del dominerar spelupplevelsen mycket tack vare att man konstruerar mekaniska farkoster jämnt och ständigt.

Zelda-serien har alltså de senaste 20 åren inte varit främmande för att släppa in mekanisk och binär teknologi i kungadömet. Det finns dock en sak som är viktig att påpeka här. Det är mestadels bara Link, vår hjälte som reser runt i världen, som ser dessa moderna arketoniska kreationer.

Är det inte dags att fler i Hyrule får ta större del av teknologins utveckling? Lyfta fram dem ur skuggorna så hela befolkningen kan börja dra nytta av dem. Det finns absolut redan modern ingenjörskonst i Hyrule så som hissar, kameror, laser och liknande men det jag vill se härnäst är hur Nintendo öppenhjärtligt omfamnar detta estetiska uttryck de bearbetat och itererat på i 20 år och låter Hyrule träda in i en nya era, en industriell era där skorstenar, fjädrar, muttrar, stål, ånga och mycket annat börjar ta mer plats. Det är dags för Hyrule att se en industriell revolution, men en som bara de kan få just med tanke på hur teknik har används hittills i Zelda-serien.

En värld som får den konstnärliga mentaliteten från steampunk men som ändå är sitt eget unika jag. Zelda-serien har redan ett bildspråk som lutar åt detta håll och jag vill se mer av det. Vi skulle kunna kalla det magicpunk, vilket såklart är något som redan existerar som en subgenre inom fantasy, då känd under allt från arcanepunk, magepunk till aetherpunk. Det spännande och lite unika med Zelda-spelen är hur deras form av magicpunk också har dessa digitala runor som ger ett mixat intryck av både magi, motorisering och digitalisering. Att Zelda-serien skulle anamma detta tror jag kunde blåsa nytt visuellt liv i spelserien men utan att ta det för långt.

Föroreningar är något som Hyrule troligen också kan undvika då deras energikällor verkar vara av mer magisk natur. Framtidens Hyrule behöver inte nödvändigtvis betyda att det blir oljigt och rökigt. Jag vill inte att framtidens Hyrule ska se ut som Fables Albion. Jag vill såklart att Hyrule fortfarande ska få vara Hyrule, och det förblir det om man använder det som redan tydligt etablerat sig i dess världskanon som till synes verkar vara mer ren energi. Jag kan redan se hur den raffinerade formen av detta kan skapa vackra blå moln snarare än det mer förekommande grå. Det finns så mycket som kan göras och tänk så roligt det skulle bli för ett kreativt team på Nintendo att få genuint tänka kring och utforma ett lite mer modernt Hyrule.

Det jag vill lyfta fram är ett mer modernt samhälle där just hela nationen hängt med i den tekniska utvecklingen, och där det inte bara är hjältar på soloäventyr som uppdagat gammal och ny vetenskap, så till den grad att det revolutionerat hela riket och då även ändrar hur intrycket av att resa genom det ändras genom att den estetiska presentationen modifierats.

Sen kan vi fråga oss om vi ska stanna i denna period eller om det bara blir en avstickare som behövlig variation. Ska vi däremot studera och följa trenden vi ser idag så håller Hyrules industriella revolution redan på att hända. Det syns ganska tydligt i de flesta nya världar som Nintendo kokar ihop.

Hyrule har ständigt blivit mer motoriserat och mekaniskt. Så nu när vi ändå nästan är där, varför inte ta nästa stora steg i Hyrules 30-åriga evolution och lyfta denna fantasy-nation in i en ny era?