11 minuter lästid

Välkommen till den fjärde delen av En fightingnovis dagbok. Den stora frågan är – kan en riktig usel fightingspelare efter en sommar av fightingspelande åtminstone bli en halvbra spelare som inte gör bort sig online? I den fjärde delen blir det apor, spåkunniga flickor och ett fatalt misslyckande som vänds till en seger!

Dag 11 – Donkey Kong joins the battle!

Att det ska vara så svårt att finna en match online i Super Smash Bros Ultimate! Man skulle inte kunna tro att det här spelet har sålt i fjorton miljoner exemplar när man går online, för jag får vänta i fyrtio minuter innan spelet hittar en arena för fyra spelare. Eller den hittar en arena efter tjugo minuter, men då blir jag disconnectad mitt i första matchen, och får vänta i ytterligare tjugo minuter.

Min enkla plan att ta en karaktär per dag och först spela igenom arkadläget och sedan spela ett antal matcher online med denna fighter visar sig vara mycket, mycket mer komplicerat än jag hade förväntat mig. Jag har inte så mycket fritid att jag kan vänta i fyrtio minuter varje kväll för att få spela en första match. Är det spelets fel, eller mitt internet, eller jag har råkat ställa in spelet på något felaktigt sätt som gör att det inte hittar matcher? I menyn väljer jag ”any” på precis varenda val man kan göra, men spelet hittar ändå ingen arena. Ett sådant här stort problem jag aldrig upplevt med Mario Kart 8 Deluxe och Splatoon 2. Disconnects i massor har de båda spelen bjudit på förstås, men inte att det tar så här lång tid att hitta en match.

Donkey Kong visar sig vara en roligare fighter att spela med än Mario. Jag hinner ändå inte få iväg några distansattacker innan fienden har kastat sig lätt inpå mig, så att Donkey bara har närstridsattacker är inget problem för mig. Att jag äntligen får klara arkadläget utan att dö en enda gång är väldigt skönt! När jag sedan går online går det inte lika bra. Framför allt min tajming är allt annat än bra, och min avståndsbedömning är inte heller den bästa – jag slår fler hål i luften än i mina motståndare – men det går inte uselt heller. Hur jag skötte mig som apa online kan du se här:

En fighter vs massor av fighters

Jag funderar åter på om jag ska hålla mig till en fighter i ett spel eller spela med ett flertal karaktärer i flera spel? Om jag lägger ner all tid på en, eller kanske två, karaktärer skulle jag kunna lära mig dem mer ingående. Men samtidigt får jag inte glömma att jag måste ha roligt, för annars kommer jag snart att ge upp det här projektet. Och ett sätt att har roligt är att skapa variation. Det vill säga byta spel och karaktär ofta. Så jag kommer att fortsätta att byta. Det finns ett par stora nackdelar med att ständigt byta fram och tillbaka, men fördelarna överväger helt klart.

Varför vill jag bli bra på fightingspel, del 2

Jag fortsätter att fundera på varför vill jag bli bättre på fightingspel. Det jag tror jag främst är ute efter är känslan av hur det är att vara bra på att spela fightingspel. Det är som att lära sig spela ett musikinstrument. När man börjar att lära sig spela ett instrument vet man inte hur det känns att fullständigt kunna hantera instrumentet, men man vet att det kommer att kännas helt annorlunda. Det kommer vara bli någon form av känsla av frihet att kunna hantera det till fulländning.

Jag spenderade många timmar under många år till att lära mig sjunga. Med tanke på att jag inte alls kunde sjunga från början så visste jag inte om jag ens kunde lära mig att göra det. Men det visade det sig att jag kunde. Nu minns jag inte längre hur det var att inte kunna sjunga. Nu känns det självklart att jag kan sjunga. Kommer jag en dag att inte kunna minnas hur det var att inte kunna spela fightingspel? Då har jag alltid den här bloggen kvar som kan påminna mig.

Dag 12 – Är Menat min drömfighter?

Jag blev förvånad när jag fick veta att Kirby och Ryu är två av de allra sämsta kämparna i Super Smash Bros Ultimate. De två är ju de två bästa att spöa upp datormotståndare med. Idag undrar jag hur bra Menat egentligen är i Street Fighter V? För hon är tveklöst den bästa karaktären jag spelat med när det gäller att besegra datorspelare.

Idag kör jag arkadläget igen med Menat, och jag lyckas få min första dubbel-Perfect, när jag besegrade Zangief i två fläckfria ronder. Det var först när jag kommer till slutbossen i form av M Bison som jag, som vanligt, stöter på problem. Den första matchen förlorar jag därför att jag – just det – trycker på fel knapp i ett avgörande läge. Andra matchen sköter jag mig ännu bättre, men han får mig den här gången också. Men i det tredje försöket gör jag det jag brukar göra i tredje försöket, det vill säga att besegra honom. Det är en otroligt svettig match, där det är jämt in i slutet, men jag går segrade ur den genom en djärv attack som avslutning. Och så blev Menat den tredje karaktären som jag klarat arkadläget med, efter Cammy och Sakura. Nej, jag har inte spelat arkadläget särskilt många gånger ännu i det här spelet.

Menat är den första karaktären i Street Fighter V där jag känner att jag förstår hur alla hennes attacker ska användas, när de ska användas och varför. Med Cammy och Sakura finns det en stor osäkerhet över såväl deras vanliga attacker som deras specialattacker. Jag saknar en vettig och komplett matchplan för hur de båda ska spelas. Jag saknar en grundläggande taktik som ringar in alla deras attacker, så att det blir begripligt när och hur jag ska använda var och en av deras attacker.

Men med Menat känns det som om jag har en plan. Det känns som jag förstår vilken funktion hennes attacker har i min plan för hur jag ska spela henne. Dessutom passar alla hennes defensiva möjligheter mig bättre än det offensiva spelet med Sakura och Cammy. Samtidigt som det inte verkar som om Menat saknar starka offensiva möjligheter. Det ska bli spännande, mycket spännande, att ta henne online nästa vecka. Vilka blottor i min plan kommer de riktiga spelarna att hitta som inte datorspelarna hittar? Det kommer vi att få se.

LÄS MER: En fightingnovis dagbok – Vem kan stoppa Mario?

Som avslutning klarar jag också Survival-läget på ”easy” med Menat. Jag har fortfarande inte klarat det på ”normal” med någon karaktär ännu. Måste testa det på ”normal” med Menat nästa gång.

Nya banor till Street Fighter V

Köpte paketet med extra banor idag. Det var på rea på Steam, och jag kände att det kunde vara kul att ha ett par extra banor att träna på. Egentligen avskyr jag allt vad mikrotransaktioner heter, men jag har beslutat mig att jag kan spela ett spel med mikrotransaktioner. Och jag har bestämt att Street Fighter V är det spelet. Och det är faktiskt lättare att orka träna om man kan byta bana och byta kläder på kämparna vid varje träningstillfälle. Det finns moddar att ladda ner, men det är rätt pilligt att hålla på med sånt. Det pratas mycket om sexism och sexualisering i fightingspel, och det är väl sällan som kritiken inte är befogad, men rent praktiskt sätt är det lättare att spendera tre timmar i träningsläget om man har något trevligt att titta på. Men sedan kan det vara en bra idé att välja något mindre sexiga kläder när det är dags att spela match, så man inte blir distraherad av ovidkommande saker…

Mer Final Round 2019

Kanske jag har inte blivit en bättre fightingspelare av all research jag gjort de senaste veckorna, men en bieffekt är att jag plötsligt förstår jag mycket mera av det som händer när jag tittar på professionella Street Fighter V-matcher. Flödet i matcherna och logiken i det som händer när de båda spelarna försöker att straffa varandra för sina misstag har plötsligt blivit mycket klarare, och jag hänger med i matcherna på ett helt nytt sätt. Jag undrar om de här insikterna kommer att leda till att jag faktiskt blir bättre på att spela fightingspel också till sist?

Dag 13 – Vilodag plus kontrollinställningar

Idag är det vilodag, men jag läste en intressant artikel om hur man bör ändra kontrollinställningarna i Super Smash Bros Ultimate, och jag kände att jag måste in och testa det i spelet. Min sponta reaktion är att det här faktiskt är mycket bättre och att jag bör kunna eliminera en hel del av de misstag jag haft med grundinställningen. Mina stora problem har varit att jag ibland har hoppat när jag ska attackera och attackerat när jag ska hoppat. Samt att short-hop attackerna (hoppa och attackera samtidigt) inte riktigt alltid sitter där de ska. Det ska bli spännande att testa den här nya konfigurationen nästa vecka.

Och så vann Sverige mot Tyskland i fotbolls-VM, så nu är vi både i semifinal och kvalificerat för OS nästa år. Underbart!

Dag 14 – Den roliga incidenten med Ryu

Idag hände det en rolig sak. Jag är van med att klanta till det under matcherna när jag spelar in, men idag lyckades jag klanta till det utanför matcherna också. Dagens upplägg är att ge Cammy och Sakura en sista chans att visa vad de går för online innan jag går över till Menat. Och tro det eller ej, men jag lyckas vinna två matcher i rad med Cammy online! Det är första gången jag lyckas vinna två matcher i rad online i Street Fighter V. Visserligen är min motståndare en ännu större nybörjare än jag, och hens Ryu är inget större hot, men även svagare motståndare måste besegras. Det är inte bara att ställa ut skorna och tro att de ska göra jobbet, jobbet måste man göra själv, och det gör jag. Första matchen lyckas jag till och med avsluta med en V-trigger combo, som ser fantastiskt cool ut. Men lyckan visar sig vara kort. Jag har nämligen glömt bort att sätta på inspelningen igen!

Jag tog nämligen en paus i inspelningen, och gick ut och sprang i tjugo minuter, och när jag kom in igen var jag så andfådd och varm att jag alldeles glömde att jag måste sätta på inspelningen också innan jag spelade nästa match. Så här har jag suttit och jublat rakt ut i intet. Inget att göra åt det, min härliga dubbelseger är borta för alltid, bara att sätta på inspelningen och fortsätta med nästa motståndare. Vad händer då? Jo, jag fick möta en Ryu-spelare igen, och jag vinner även det mötet i två raka matcher!

Att jag plötsligt vinner en massa matcher beror med största säkerhet på Steams sommarrea. Spelet är väldigt billigt just nu, och då kommer det förstås in en rad nya spelare. Det bör vara förklaringen till att alla plötsligt spelar som Ryu också. Men en seger är en seger och två segrar är två segrar. Eller vänta lite, jag vann faktiskt fyra matcher i rad! Herre gud.

Det är förstås häftigare att vinna mot en bättre motståndare än att besegra en frejdig nybörjare och sedan en spelare som hade noll koll på vad hen höll på med, men efter att ha förlorat tjugoåtta onlinematcher i rad i början av den här serien så tar jag varje seger jag kan få, tack så mycket.

Om du vill höra mig skrika i glädjefylld triumf när jag äntligen vann ett par onlinematcher i rad kan du uppleva det här:

Jag kan med gott samvete säga att den här videon med god marginal är den bästa videon jag hittills spelat in under det här projektet. Det här är första videon där jag slappnar av egentligen, vilket gör stor del för underhållningsvärdet. Jag hoppas jag kan fortsätta på det här spåret, för den här är jag nöjd med.

Nu får Sakura och Cammy vila ett tag och jag ska fokusera på Menat istället. Det ska bli spännande att se vad jag kan göra med henne online nästa vecka.

Dagens två lärorika videos:

Den första av dagens båda videos är inte en av de mest sevärda jag har sett de här veckorna. Hans poäng är att man ska börja spela ett fightingspel samma dag som det släpps, för då är alla andra spelare lika okunniga som en själv. Om man börjar spela ett fightingspel som är två år gammalt har de flesta andra två års försprång och följaktligen kommer du förmodligen att få stryk av alla du möter online. Varpå du kanske ger upp innan du lärt dig spelet. Vilket är en intressant tanke, men mycket mer än så blir inte sagt i videon.

Samurai Shodown släpps för övrigt den här veckan. Så om jag ska följa hans råd så ska jag alltså börja spela det istället. Men jag håller mig till Street Fighter V och Super Smash Bros Ultimate. Det är bättre att spela de spel man är mest intresserad av tycker jag. Även om det innebär att jag åker på stryk av alla jag möter. Om det inte är Steam-rea förstås…

Den andra videon är betydligt intressantare. Något av en ögonöppnare faktiskt. I ärlighetens namn går inte videon in på hur man blir bättre på fightingspel, utan snarare vad som händer när man bli bättre på fightingspel. En slags anatomisk karta över utvecklingen som sker när man blir bättre på fightingspel. Så även om det inte är så mycket konkreta tips i videon på hur man blir bättre, så rekommenderar jag att du ser den. Jag fann den synnerligen inspirerande.

I nästa avsnitt:

Det var allt för den här gången. I nästa avsnitt blir det mer Super Smash Bros Ultimate i form av Link och Samus, och så ska jag testa de nya kontrollinställningarna förstås. Dessutom blir det dags att verkligen gräva ner sig i Menat i Street Fighter V, och se om hon passar min spelstil så mycket som jag tror att hon gör. Och så kan jag utlova en oväntad upptäckt! Vi ses!