Radical Rabbit Stew

3 minuter lästid

Vet du vad det innebär att juice:a eller safta till sitt spel? Det är ett begrepp inom spelutveckling som handlar om att göra sitt spel mer kul att spela. Saftiga spel gungar, sprutar, studsar och gör söta läten. Det är ett samlande begrepp som försöker beskriva hur en spelupplevelse kan bli mer tillfredställande. Det handlar om att få maximal output för minimal input enligt spelutvecklarna Martin Johansson och Petri Purho.

Martin och Purho förklarar konceptet av juice på Nordic Game, väl värt din tid.

Utvecklarna till Radical Rabbit Stew ser ut att ha lyssnat på denna duo för detta spel svämmar över av juice i formen av onödiga men roliga animationer så som när fienderkaniner äter upp mig följt av att de blinkar flörtigt med ena ögat och får ett sött hjärta över huvudet. Eller när vår diskpojke-hjälte klarat en bana och celebrerar genom att dra på sig solglasögon och knäpper fingrarna på bästa beatnik-vis. Spelet simmar i mustiga sprakande partikeleffekter, söta ljud, knaprig krockdetektion och skärmskak som om lemonaden vore kolsyrad.

Grundidén för Radical Rabbit Stew är alltid densamma, få ner kaninerna i en gryta och skicka dem ut i det stora okända. Denna grund försvinner aldrig men det blir stegvis svårare att göra stuvning med nya kaninsorter och diverse andra adderade hinder. Dessa hinder kan komma i formen som studsplattor, bomb-bombardemang och rundade kanter som gör att kaniner får leva ett fartfyllt och omtumlande Bobsleigh-liv.

Det är dock inte bara världen som skapar nya förutsättningar utan även hjältens egna förmågor kan utökas med hjälp av olika skedar. En vanlig sked smackar iväg valfri kanin dit man vill, en pumpad jättesked kan flytta feta kaniner, ricocheta dig själv ifrån hopplattor och änterhaken gör det änterhakar gjort genom alla tider, drar dig till avlägsna platser och drar även till sig föremål (och kaniner) från sagda avlägsna plats. Det finns ytterligare en sked men den tänkte jag att ni får upptäcka själva. 

Det är i kombination med världarnas ökade komplexitet och spelarens expanderande skedarsenal som pusslen varierar och aldrig riktigt stagnerar.

Spelet är ett livligt actionspel där kärnan oftast ligger i att lösa pussel, även om detta fokus förskjuts lite då och då. Ibland ställs jag inför komplexa pussel synliga på en och samma skärm medan jag i andra stunder vandrar igenom större nivåer i jakten på fler levande ingredienser. Pusslen är kvar men de är oftast mindre komplexa på större nivåer. Spelet är väldigt enkelt att både spela i korta stötar men det är inte heller svårt att fastna och ta sig an stora sjok av banor i taget om suget faller på.

Vid ett tidigt tillfälle fick jag en kanin att äta en morot för att därefter bli en stor fet kanin. Det var en kul mekanik, synd att den sen lyste med sin frånvaro under resten av spelet. Det får väl åtgärdas i en uppföljare eller så får jag bygga ett pussel kring det i spelets inbyggda banbyggare.

Uppe på alla dessa lager hittar vi även något så oväntat som kul och varierade bosstrider. När stora härliga sprites av arkad- och Amiga 500-natur klampar runt på skärmen är spelets saftighet svår att ifrågasätta.

Spelet har även en motsvarighet till det jag brukar kalla powertrippar och scriptade sekvenser då du skall känna dig allt från kraftfull till avkopplad och road. Det är såna där stunder man oftast ges i action- och äventyrspel. Radical Rabbit Stew är ett pusselspel som tagit många speldesignlektioner där lugna dalar är lika viktiga som höga toppar. Ibland är det lätt att glömma att man spelar ett pusselspel för det innehåller en tematisk helhet som är ganska ovanlig för genren, mycket tack vare sin karta och sättet banornas miljöer naturligt vaggar in dig i nästa område. Även spelets soundtrack gör sitt för att hålla igång tempo och peppen att fortsätta.

Jag såg Radical Rabbit Stew för första gången 2017 på spelkonferensen Nordic Game i mitt kära Malmö. Redan då kunde jag se lockelsen med konceptet att klonka in kaniner i grytor. Det är ett skickligt och charmigt designat blockskjutarpussel-spel som getts personlighet genom att byta ut tråkiga block mot fluffiga kaniner. Det var redan för tre år sen väldigt levande men genom att safta till sitt spel har studion Pugstorm gjort sitt spel ännu mer audiovisuellt tilltalande. Det syns tydligt att Radical Rabbit Stew anno 2020 är ett betydligt mer studsigt och livligt spel än sin 2017-motsvarighet.

Det är ett pusselspel med tonvis stiligt designad charm. Det var absolut inget fel på grundidén, den höll för tre år sen lika bra som det håller idag som en färdig produkt men allt som oftast hjälper det att ta sin tid, finslipa och klämma ut så mycket saft ur varenda kodmorot man har för att en bra idé skall förvandlas till en inte bara bättre utan även mer saftig och läskande speldrink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *