Spelkollen – oktober 2025
Välkomna till månadens spelkoll. Förr i tiden satt jag och gick igenom alla möjliga spännande spelsläpp vecka efter vecka. Nu har jag istället breddat perspektivet och även dragit med mina skribentkollegor på kuppen. Jag kommer nu inför varje ny månad fråga dem (och mig själv såklart) två stora frågor:

Battlefield 6
Vad har du spelat under månaden som gått?
Här vill jag veta vilket eller vilka spel som tagit upp mest tid hos mina kompisar under de senaste veckorna. Det kan vara ett spel som släpptes nyligen eller för 20 år sedan. Varför har just det spelet påkallat uppmärksamhet och vad tycker du egentligen om det? Det blir egentligen som en liten spännande månadsrapport från mina kära kollegor.
Vad ser du fram mot att spela i månaden som kommer?
Nu blickar vi istället framåt och jag vill veta vilket eller vilka spel som är mest spännande för respektive redaktionsmedlem under kommande månad. Här vill jag ha in nytt och fräscht. Även om någon ser mest fram mot att spela NES-klassiker på sin Switch 2 vill jag ändå att de blickar mot release-horisonten och skriver några rader om ett helt nytt spel de ser fram mot att spana in.

Bli en del av vår härliga Player One-redaktion!
Visst hade du som läser nu gärna varit med och skrivit om spel i denna och många fler härliga texter? Vi på Player One vill bli fler och vi hade blivit överlyckliga om just du hörde av dig med en liten presentation och något enklare arbetsprov så vi direkt får se dig in action. Vi skriver om det vi känner för och blandar texter om de senaste lanseringarna med djupdykningar i äldre favoriter. Låter detta som något för dig hittar du mer information här.
Med det sagt är ni alla hjärtligt välkomna till Spelkollen för oktober 2025.
TITTA TILLBAKA PÅ FÖRRA MÅNADEN: Spelkollen – september 2025
Alexander
Vad har du spelat under september?
Jag klarade äntligen Donkey Kong Bananza! Jag säger äntligen för det började nämligen kännas lite som ett hinder. Jag hade lovat mig själv att inte spela annat innan jag var klar med Kong-äventyret men istället blev spelet en negativt laddad mental artificiell spärr för mig. Så för två veckor sedan bestämde jag mig att sluta jaga banandium gems till förbannelse och fokusera på kampanjen. Halva spelet blåstes därför igenom under en intensiv heldag när jag var jobbledig.
I slutändan var detta bra för nu när jag är klar och så känner jag mig inte lika “tvingad” att spela det. Därmed kan jag då och då vilja återvända för att samla bananer. För missförstå mig inte, Bananza är ett väldigt kul och bra spel men jag skulle siktat mot slutet på spelet tidigare för att inte tappa ångan så som jag gjorde.
Därtill måste jag även säga WOW, vilket slut. Det här spelet slutar med flaggan i 5000 poäng-topp. Det bjöd mig på ett av årets absolut bästa ögonblick och spelets sista två timmar är otroligt bra på många olika sätt. Fenomenal final.
Därför var det sen skönt att få spela Sword of the Sea, Giant Squids nya. Detta är ett spel jag kunde avsluta samma dag som jag påbörjade det. Det är bara en sån där härlig audiovisuell munsbit som känns uppfriskande i några timmar med några stunder av spektakel. Upplevelsen känns definitivt bekant från studions tidigare produktioner men jag kan utveckla tankarna kring det i någon framtida text.

Dreams of Another
Vad ser du fram mot att spela i oktober?
Under september började jag undersöka lite smått vilka spel jag verkligen börjar se fram emot den kommande tiden. Ett av dessa är The Eternal Life of Goldman som ser fullständigt amazing ut när det kommer till kvalité på animationer. Tyvärr har detta spel inget lanseringsdatum ännu men som tur är upptäckte jag ett annat spel som också liknar en tecknad film i samma veva. Bye Sweet Carole ser ut att vara ett berättelsedrivet linjärt plattformsspel av Limbo-natur men med en Disney- eller snarare Don Bluth-estetik.
Detta lockar mig något oerhört, men även om spel som ser ut som animerad film frestar så är jag nog mest nyfiken på Dreams of Another från Q-Games. Premissen att skapa genom att förstöra fascinerar och det gör även spelets säregna drömmiga look. Allt ser ut att vara fluffigt likt moln och det är en väldigt mysig och abstrakt värld som byggts upp. Jag har nog aldrig sett mer fram emot att utforska ett drömrike iförd pyjamas sen Little Nemo the Dream Master från 8-bitarnas dagar.
Andreas
Vad har du spelat under september?
Ja, jösses. Nu hade det ju varit kul om jag kunde skriva något spännande om mina äventyr i Cronos: The New Dawn som jag skrev så varmt om i slutet av augusti. Kruxet där har dock varit bristen på svårighetsgrader. Jag är såklart väl medveten om att hela poängen med överlevnadsskräck är att det ska vara lite motsträvigt och kämpigt. Samtidigt vet ni som har läst min text om skräckspel att flera svårighetsgrader är en av nycklarna till att jag över huvud taget kan njuta av skräckgenren. Så just den spelupplevelsen får faktiskt vänta tills det antingen uppdaterats med ett easy-läge eller blivit så pass rabatterat att jag är villig att ta risken.
Istället har jag delvis fyllt mina speltimmar med ännu mer Animal Crossing: New Horizons. Hösten innebär skördetider så jag har precis förflyttat samt byggt ut grönsakslandet med tomater, vete och sockerärtor. Jag fortsätter jakten på äppelträd och päronträd för att komplettera utbudet av frukt på ön och kämpar på för att få till det där åtråvärda femstjärniga betyget.
LÄS MER: Ban(an)strukturen i Donkey Kong Bananza uppmuntrar skattjakt
Förutom Animal Crossing kunde jag inte låta bli att klicka hem Dying Light: The Beast. I somras gav jag första spelet en chans utan att riktigt fastna, jag spelade även några timmar av tvåan utan att fastna där heller, så rimligtvis borde det ju vara tredje gången gillt. I skrivande stund så lever hoppet fortfarande. Jag har spelat cirka tio timmar och verkligen kommit in i spelets kött och potatis som faktiskt smakar ganska bra. De höstiga färgerna i spelvärlden gör sitt för stämningen, de nya beast-krafterna som förvandlar mig till en odödlig halv-zombie då och då känns mäktiga och parkour-delen är lika bra som vanligt. Dessutom har kameran flyttats en bit bort i vissa mellansekvenser som gör att vi äntligen får se vår huvudkaraktärer i utvalda lägen, något som inte varit fallet innan. Det låter som en struntsak men det gör en hel del för den narrativa helheten. Nu är bara frågan om jag kommer kunna hålla mig ifrån det stundande samuraj-äventyret tillräckligt länge för att avsluta det.

Vampire: The Masquerade – Bloodlines 2
Vad ser du fram mot att spela i oktober?
Jag är givetvis farligt sugen på att sätta tänderna i Ghost of Yōtei som släpps här om bara någon dag, jag är även lite inne på att spana in Switch-versionerna av bägge spelen i Mario Galaxy-serien som jag faktiskt aldrig spelat, dessutom längtar jag efter att möta super-kapitalismen på nytt i The Outer Worlds 2. Det spelet jag dock är mest nyfiken på att testa (mest eftersom dess nalkande release kom lite från ingenstans) är självaste Vampire: The Masquerade – Bloodlines 2. Det numera nästan mytomspunna spelet har äntligen kravlat sig ut ur utvecklingshelvetet och är nu redo för en lansering under månadens sista tredjedel. Jag har egentligen ingen relation till första Bloodlines och sett till hela World of Darkness har jag endast spanat in Vampire: The Masquerade – Swansong som jag fick i uppdrag att recensera här på sidan. Samtidigt är jag inte särskilt komplicerad. Säger du åt mig att jag får en sömlös öppen värld i julig miljö där jag spelar som en mäktig vampyr så det räcker egentligen så. Dessutom är det den brittiska spelstudion The Chinese Room som tagit över utvecklingsspakarna sedan några år tillbaka, därför ska det bli spännande att se hur Still Wakes the Deep– och Dear Esther-gänget klarar detta något oväntade genre-skifte.
David
Vad har du spelat under september?
I september har det mesta fått ta ett kliv åt sidan eftersom jag efter en flera år lång väntetid fick ladda hem Hollow Knight: Silksong på min Switch 2, och vilket spel det visade sig vara! Förutom svårighetsgraden (tips: stressa inte så blir det mycket mer njutbart!) så sticker själva designen ut. Det finns så mycket att upptäcka och belöningarna för att utforska är väldigt tillfredsställande. Själva världen som Team Cherry har byggt upp, den är så atmosfärisk, spännande, skrämmande… och beroendeframkallande. Jag skulle inte vilja bo där men jag spenderar gärna kvällens värdefulla speltimmar i Pharloom.
Och just det, när singleplayer-spel ändå känns lite för ensamt är jag och min fru tillbaka i Split Fiction efter en rejäl vända i Rise of the Golden Idol.
Vad ser du fram mot att spela i oktober?
Om jag lyckas slita mig från Silksong (vilket just nu känns tveksamt) så ser jag väldigt mycket fram emot The Outer Worlds 2. Ettan var en ren sci-fi-fröjd att spela igenom och det jag sett av uppföljaren hittills får mig knappast att tvivla på att även detta blir ett kanonspel.
Sedan har jag fortfarande ögonen på Terminator 2D: No Fate men som ”tur” är har det försenats till nästkommande månad nu när vi också till sist faktiskt får Super Mario Galaxy 2 på Switch (2). Även om det första Galaxy antagligen är min kandidat för det allra bästa 3D-Mario-spelet någonsin så har jag trots det inte testat uppföljaren ännu. Kanske är det äntligen dags.

The Outer Worlds 2
Douglas
Vad har du spelat under september?
Under september har jag äntligen fått doppa tårna i Borderlands 4. Denna serie som varit så nära mitt hjärta under så lång tid har äntligen hittat tillbaka till sin rätta form igen. Även om det prestandamässigt inte alltid har levererat så går det inte att blunda för humorn, looten och känslan i själva spelandet. Mer om det i en krönika, snart nära dig.
I övrigt närmar jag mig slutet på riktigt i Donkey Kong Bananza och även om det var ett större spel än jag trodde, som jag i regel ofta har svårt för, så var det ingenting som drog ner helhetsintrycket. Även här har gameplay varit den stora behållningen, men faktum är att även berättelsen satte vissa avtryck och det är inte illa pinkat för en gammal apa. Det här är en upplevelse jag bär med mig resten av året, och säkert en stund till efter det. Sommarens fest varade ända in i hösten och jag är inget annat än tacksam för det.
Vad ser du fram mot att spela i oktober?
Det finns ändå några spel jag ser fram emot under oktober månad. Bland annat ser Double Fines nya projekt Keeper sådär märkligt intressant ut på förhand. Hur kan man ens göra ett spel om en fyr som spelar huvudkaraktär? Jag har ingen aning, men jag ser fram emot att ta reda på det! Även Dispatch är ett spel som väcker mycket nyfikenhet inom mig. Här var det mer den otroliga trailern som visades under förra årets Game Awards som fick mina fiskar att bli varma. Den 22 oktober är det dags att skicka ut superhjältar på uppdrag.

Ghost of Yōtei
Under oktober kommer också nästa del i den minst sagt långlivade Battlefield-serien se dagens ljus. Sexan står för dörren och fokuset från extroverta karaktärer till ansiktslösa soldater har gett mig hopp om att vilja spendera några sena kvällar i veckan med det här spelet på samma sätt som trean sög in mig 2011. Fokuset är tillbaka på realismen och lagsamarbete snarare än att ha den ballaste peruken i stan och bara det gör mig sugen på att vinna matcher igen (även om jag med det sagt antagligen har förlorat det mesta av min edge, men det är helt okej).
Annars är oktober på förhand vigt åt det spel jag sett fram mot mest under hela året, nämligen Ghost of Yōtei. Uppföljaren till Sucker Punch-succén Ghost of Tsushima från 2020 är så väldigt nära nu och jag är minst sagt otålig att återigen ge mig ut i en sanslöst bildskön värld, den här gången i jakten på min familjs mördare. Fler vapen, nya fiender och en ny plats att upptäcka gör mig ängslig att bara få komma igång. Det här kommer vara ett av spelen vi snackar om när vi summerar 2025, det är jag på förhand helt övertygad om.
Martin
Vad har du spelat under september?
Den här månaden har jag äntligen tagit Östersunds IK till slutspel i Hockeyallsvenskan i NHL 25. Det är ett väldigt bra spel förstås, men det har ett par märkliga, tveksamma inslag:
- På 52 matcher har mina motståndare inte slagit en enda icing. Medan jag kanske drar iväg 3-4 varje match.
- Anledningen till detta är först och främst att motståndarnas passningsspel är överdrivet bra. De missar i allmänhet aldrig en passning – om man inte ger den spelförande spelaren en rejäl tackling i passningsögonblicket – och alla passningar sitter precis på bladet när de rör sig i full fart, även om den som tar emot pucken har ryggen till.
- Motståndarlaget får nästan aldrig några utvisningar mot sig – förutom att de ibland åker på en interference-utvisning i samband med tekningar. (Vilket jag inte ens vet om det är en grej i verkligheten?)
- Motståndarlaget missar nästan aldrig ett friläge. Vilket är helt okej. Förutom att motståndarlagen inte har satt en enda straff på mig ännu! Så nio av tio frilägen sitter i mål, medan tio av tio straffar missas. Bisarrt!
- Till skillnad från verkligheten, där alla spelare gärna tittar på pucken, är det militant zon-spel som gäller i NHL 25 Om en av mina medspelare har fem meter till pucken och närmaste motspelare är tio meter från pucken så kan min medspelare lika gärna vända sig om och åka därifrån.
Samma sak kan hända i försvar – man håller hellre sig till sin zon än försöker stoppa en motspelare som håller på att komma fri. NHL 25 är ett väldigt modernt hockeyspel, men just i den här aspekten påminner spelet snarare om ett hockeyspel från 80-talet.
Vi får hoppas att de har fixat de här sakerna till NHL 26.

Mina the Hollower
Vad ser du fram mot att spela i oktober?
Äntligen har jag efter många om och men beställt Shovel Knight. Ja, det är ett sådant där spel som legat på min önskelista i många år men som hela tiden har fått stå åt sidan. Med tanke på att jag inte ens spelat det ännu borde jag kanske inte vara så där jättesugen på deras kommande Mina the Hollower, men det var trots allt det spelets nära ankomst som fick mig att slutligen trycka på köp-knappen och beställa Shovel Knight. Så nu tänker jag inleda oktober med att spela igenom spadriddarens äventyr och så får det avgöra om det blir något Mina the Hollower i slutet av månaden.
Egentligen är Mina inget typiskt Martin-spel. Det ser typ ut att vara ett typiskt indiespel. Det ser typ skönt retro-aktigt ut, på det där sättet som många andra går loss på men som inte direkt tilltalar mig. Men man spelar ju som en mus! Förutom att spela som en katt finns det förstås inget bättre.
Tobias
Vad har du spelat under september?
September har inneburit väldigt mycket blandat för mig. Jag har naturligtvis spelat Lost Soul Aside, ett spel som jag sett fram emot och som jag ägnat en hel del tid åt. Det var väldigt kul att äntligen få ta mig an det. Ett spännande koncept och jag tror Lord Arena mycket väl kan vara en av mina nya favoritkaraktärer. Hans sarkastiska natur passar mig utmärkt. Jag gillade också starkt designen på alla karaktärer och så fort lönen kommer blir det en tripp till min favoritbutik för att köpa tyg till min nästa cosplay.
Jag har också fortsatt med Kingdom Hearts, hoppet om att få nyheter om Kingdom Hearts 4 har inte slocknat även om lågan är liten. Jag snubblade även över ett Professor Layton-spel till Nintendo DS på en Second Hand-butik så jag har roat mig med att slå knutar på min hjärna och aktivera den med lite logiska pussel. Dock råkade det vara en amerikansk version av spelet så vissa pussel måste jag googla konverteringar till. Hur ska jag kunna veta vad en inch är? Helt orimligt. Trots detta är det ibland skönt att sitta med ett rent pusselspel och bara koppla av.
Vad ser du fram mot att spela i oktober?
Jag har väl egentligen två spel som jag ser fram emot att spela i oktober, och båda passar månaden väldigt bra. Det ena är Silent Hill f och det andra är Little Nightmares III. Kusliga spel inför en kuslig tid. Med Halloween runt hörnet känns det helt rätt att krypa ner under en filt med en stor kopp te för att sedan inte kunna sova en blund på natten därpå.

Little Nightmares III
Silent Hill f är visserligen redan ute, men eftersom jag inte hunnit spela så mycket av det denna månaden så jag kastar in det i oktober. Silent Hill är en spelserie som alltid fascinerat mig med sin psykologiska skräck som även återspeglar huvudkaraktären. Remaken av Silent Hill 2 kom ju ut för cirka ett år sedan nu och det ska bli kul att ge sig in i den världen igen. Av allt att döma från trailers och liknande så kommer det bli många sömnlösa nätter och jag kommer definitivt tvinga min sambo att sitta bredvid mig när jag spelar.
LÄS MER: Sonys Shanghai-skyddsling Lost Soul Aside är ett hjältemodigt projekt
När vi ändå talar om min sambo så var det han som på riktigt fick in mig i Little Nightmares-serien. Det är ett av hans absoluta favoritspel så när trailern för trean kom ut och vi fick veta att det skulle innehålla ett samarbetsläge blev vi superglada. Vi har aldrig spelat tillsammans innan så detta kommer att bli ett sant test för vår relation, mestadels för att jag är värdelös på plattformsspel. Det ska bli spännande att se mer av vad Little Nightmares kan vara nu när Mono och Six nått slutet på sina historier. Spelet har ett demo vi funderar på att testa samtidigt som vi inte vill spoila oss själva på något sätt. Det är lite synd att spelet inte erbjuder lokal co-op men vi har tillräckligt med spelmaskiner för att kunna lösa det ändå.
Men du som läser då?
Nu vill vi såklart höra från just dig som läser detta. Vad spelade du under månaden som gick och vad ser du mest mot att sätta tänderna i under kommande 30-ish dagar? Kommentera här på sidan eller i valfritt socialt utrymme. Jag som satt ihop den här artikeln heter Andreas och jag vill mer än gärna snacka med dig. Enklast når du mig på Threads där jag går under användarnamnet @andreaslennarts. Även hela Player One hänger på trådnätverket och där heter vi @playerone_se. Vi ser fram mot att snacka spel med er alla. Vill ni dessutom hoppa in på vår alldeles egna Discord-kanal för att snacka spel och dylikt så hittar ni en länk till den här. Om inget annat hörs vi igen i november då det nästan är socialt acceptabelt att börja smygbaka en och annan lussekatt. Tills nästa gång.

Bye Sweet Carole
Oktober-spel som nämns i månadens artikel:
Ghost of Yōtei – 2 oktober
Super Mario Galaxy + Super Mario Galaxy 2 – 2 oktober
Bye Sweet Carole – 9 oktober
Battlefield 6 – 10 oktober
Dreams of Antother – 10 oktober
Little Nightmares III – 10 oktober
Keeper – 17 oktober
Vampire: The Masquerade – Bloodlines 2 – 21 oktober
Dispatch – 22 oktober
The Outer Worlds 2 – 29 oktober
Mina the Hollower – 31 oktober







Kommentarer