7 minuter lästid

Under min uppväxt var The Legend of Zelda-spelserien min absoluta favorit, alla kategorier. Det var vackra, utmanande, och minst sagt underhållande spel av både episka och lite mindre proportioner. Ända sedan mitt första möte med serien i och med A Link to the Past har spelen om den spetsörade ynglingen, den visa prinsessan och den grisige trollkarlen alltid legat mig nära.

Jag tror inte att nån ens lyfter på ögonbrynen åt det här tillkännagivandet. Det har nästintill blivit en tjatig klyscha bland spelkritiker att kasta pris över närapå samtliga Zelda-spel. Därför ska jag inte bli långrandig och göra en utdragen beskrivning av min kärlek för serien, men låt oss säga att den väl avvägda kombinationen av äventyrande, pussellösning och fantasyberättelser är vad som köpt den en permanent plats i mitt hjärta.

Apropå berättelser har jag alltid varit intresserad av hur filmer, böcker och spel inom samma serie eller universum hänger ihop rent kronologiskt, samt hur händelseförloppen i de olika delarna påverkas av de som kommit före. Därför har jag också genom mitt liv som spelnörd slaviskt tillämpat principen att alltid börja från början i varje ny serie jag tar mig an. På så vis riskerar jag inte att missa något som kan komma att ha stor betydelse längre fram. Men att spela spel i kronologisk ordning är lättare sagt än gjort vad gäller Zelda-serien.

Med det sagt går det alldeles utmärkt att spela dessa spel i valfri ordning, med tanke på att i princip samtliga är sin egen fristående berättelse. Men det är inte det som är min poäng; det jag vill fokusera på min lätt störda tvångstanke att förstå spelens övergripande sammankoppling.

FLER PERSONLIGA INTRYCK AV ZELDA-SERIEN: Kärleken, jag och Zelda

När jag gick ut gymnasiet våren 2008 fann jag mig helt plötsligt sittandes med väldigt mycket fritid. Som av en händelse råkade jag någonstans (var minns jag inte) ramla över något som skulle bli en stor del av mitt liv de följande åren: fan-skrivna teorier om Zelda-spelens tidslinje. Det kunde inte ha kommit vid en mer passande tidpunkt! Äntligen skulle jag få reda ut hur spelen i The Legend of Zelda-serien hänger ihop och i vilken ordning de utspelar sig.

Trodde jag.

Efter en del trevande bland Zelda-fan-sajterna fastnade jag så småningom vid zeldauniverse.net, som hade ett helt eget forum dedikerat till teorier om spelens tidslinje. Där kunde jag spendera timtal med att fingranska olika användares personliga tidslinjer och varför de valt att placera ett visst spel si och ett annat spel så. Utöver detta fanns även forum för ännu lite snävare teorier, som exempelvis varför Ganondorf blir förvandlad till just en gris när han blir Ganon, om det faktiskt skulle vara möjligt för Link och prinsessan Ruto att få barn, och vem den glade maskförsäljaren egentligen är.

Men den 21 december 2011 hände något stort, som skulle komma att skaka om Zelda-fansens tillvaro. I samband med spelseriens 25-årsjubileum släppte Nintendo Hyrule Historia, en bok fullspäckad med konceptskisser, mangaserier, spelhistoria – ja, allt man kunnat önska sig att få veta om serien. Men den mest eftertraktade delen i boken var den ”officiella” Zelda-tidslinjen (som finns här i interaktivt utförande för er som inte behagar köpa boken). Efter flera år av tjat på Nintendo hade nu fansen äntligen fått vad de bett om. Eller hur var det nu?

För er som glömt bort, inte känner till, eller helt enkelt är för unga för att ha hängt med i den fars som är Zelda-spelens tidslinje ska jag ge er en liten historielektion:

När Zelda 2: Adventure of Link släpptes 1988 (i väst) var det inget tvivel om att det var en direkt uppföljare till The Legend of Zelda som släppts året innan. Fans och utvecklare, i samklang med manual och förpackningstext, var allihop överens på den punkten. Dock skulle två av de efterföljande spelen – närmare bestämt A Link to the Past och Ocarina of Time – visa sig äga rum före de två första titlarna och därmed skapa en del rabalder. Utvecklarna var däremot inte sena att koka ihop gångbara kopplingar för att få pusslet att gå ihop, vilket verkade stilla den stora massans missnöje. Åtminstone tills det var dags för nästa titel att släppas. Nintendo fortsatte på liknande vis att mata fansen med en taffligt hopsnickrad efterhandskonstruktion efter en annan allteftersom nya spel kom ut. Men trots deras tafatta försök såg fansen tidigt deras chimär för vad den var och beslutade att ta saker i egna händer.

Härifrån stammar fenomenet zelda-tidslinjeteoretisering (det fullkomligen rullar av tungan, eller hur?). Spelens ordning i serien har sen Ocarina of Time släpptes -98 debatterats in i det oändliga, och en uppsjö av teorier och tolkningar utsmyckar fortfarande en rad olika Zelda-forum på nätet (och även Youtube som sedermera blivit den primära plattformen för den breda allmänheten).

SPÄNNANDE TANKAR OM ETT AV VÄRLDENS KANSKE BÄSTA SPEL: Därför är Ocarina of Time världens mest överskattade spel

Det faktum att Nintendo flera gånger gav sken av att faktiskt ha framställt en officiell tidslinje agerade drivkraft för folk och fick dem att kämpa för just sin egen personliga tidslinje. Dock uppstod så småningom en stor splittring fansen emellan, om vad som egentligen bör anses som genuint. Kan man ha förtroende för utvecklaruttalanden, manualer och spelkartonger, eller bör man endast sätta sin lit till in-game-fakta? Zelda-forumen erbjuder till denna dag ett överflöd av tolkningar och infallsvinklar beroende på vad man väljer att tolka som genuint och äkta.

Denna schism har också lett till att lika snabbt som någon täpper till en lucka i tidslinjen öppnar någon annan en ny. De mest inbitna teoretikerna är experter på att spräcka hål på potentiellt gångbara teorier och sänka varandras planer i stöpet. Men det är de inte ensamma om. Varje gång Nintendo har släppt ett nytt spel i serien har det nästan ofelbart rivit itu det lapptäcke som de hängivna fansen har gjort sitt bästa för att laga, och således tvingas de börja om från början.

25-årsjubileumskonst av fantastiskt begåvade Ag+ (@atelieriji). Ett exemplar av denna pryder för övrigt en av undertecknads väggar.

Om du önskar gräva ännu djupare i detta sammelsurium av teorier finns i den här listan blott ett axplock med några stora internetnamn som gjort ett försök att reda i röran – ett par av dem så sent som i år (!).

Även om teoretiserandet inte någonsin varit helt oproblematiskt rann bägaren över ordentlig i samband med releasen av The Wind Waker 2003, då all fansens vetskap om legenderna om Hyrule vändes upp och ner. Eiji Aonuma, som tagit över regissörsrollen inför denna del i serien, gjorde ett uttalande där det framgick att The Wind Waker skulle äga rum i en parallell tidslinje till Majora’s Mask; spelet som agerar direkt uppföljare till Ocarina of Time. En delad tidslinje var bekräftad, och fansen stod som fågelholkar. Skulle de nu behöva hålla reda på inte bara en, utan två, tidslinjer och tvingas pussla ihop spelen med vetskapen om flera tänkbara placeringar? Just så!

Oundvikligen ledde så småningom allt detta till att Zelda-fansen, undertecknad inräknad, började tjata på Nintendo om en officiell kronologi över spelen. Och i slutet på 2011 fick vi vår önskan – eller kanske snarare farhåga – uppfylld, och som väntat blev den officiella tidslinjen inom kort smutskastad på många håll. Fans och teoretiker, med flera års erfarenhet av att forma den perfekta tidslinjen, behövde inte leta länge för att finna otaliga fel och brister med Nintendos påstådda facit. Återigen bildades en klyfta, den här gången mellan de som accepterade tidslinjen och de som inte gjorde det. Många har gett den sitt godkännande men majoriteten klänger sig envist fast vid sina egna teorier och vägrar ta till sig Nintendos ”hafsiga och illa genomtänkta” verk. Skulle utvecklarna och manusförfattarna veta bättre än de hängivna fans som i åratal dedikerat sin tid åt serien?

Stämningen i forumen var allt annat än lugn och sansad, även långt efter att Hyrule Historia släpptes. Jag minns att jag själv kände mig genomsyrad av svårmod; en känsla som härrörde från det tomrum jag tidigare kunde fylla med timmar av diskussion och intensivt letande bland anteckningar och textdumpar. Vad skulle jag nu ägna min överflödiga fritid åt?

Nu har vi slutligen kommit fram till pudelns kärna. Zelda-tidslinjeteoretisering växte en gång fram inte bara som en följd av för mycket fritid, utan som ett sätt att hålla spelen, och den fantastiska serie de alla är en del av, vid liv. Fansens tjat på Nintendo var förmodligen inget mer än resultatet av frustration, åsamkad av gnälliga forumdebatter om rätt och fel, snarare än den faktiska nyfikenheten på en officiell tidslinje.

Själv har jag för länge sedan lämnat forumen och mina personliga teorier bakom mig. Men det simpla faktum att det numera finns en ”officiell” tidslinje som förklarar hur alla spel – åtminstone t.o.m. Skyward Sword – hänger ihop har inte hindrat fansen från att fortsätta sitt eget skapande och teoretiserande. Det kunde inte bli tydligare med tanke på att teorierna fortsätter hagla så fort en ny titel ens börjar antydas. Att döma av mängden youtube-videor som berör ämnet är frågan minst lika aktuell nu som då.

I skrivande stund vet vi inte mycket om kommande släpp inom Zelda-serien, mer än att vi kan förvänta oss en uppföljare till Breath of the Wild inom de närmsta åren. Huruvida det faktiskt kommer vara en uppföljare som utspelar sig efter händelserna i det förra spelet, och inte före, kan vi bara spekulera kring. Men var så säker: hur det än blir kommer det finnas oräkneliga fans därute med minst lika många teorier om var och hur spelet passar in i just deras tidslinje, och varför Nintendos egna utsago fortfarande inte håller måttet.