Best Friend Forever är spelet som innehåller allt du inte behöver. Sliskiga raggningsrepliker, hundar som bajsar i tid och otid, och fjantiga karaktärer. Redan nu i inledningen av denna recension har jag sänkt förväntningarna på spelet, som när man läser om det, och ser bilder från det, verkar ganska gulligt och kanske lite oskyldigt, men så är inte fallet.

Du spelar som en karaktär av valfritt kön som sitter på en buss på väg till ditt nya liv i Rainbow Bay. På radion pratar (gapar) två överpeppade killar om att just DU måste skaffa Woofr, en app till din telefon (i spelet alltså) som jag gissar skall vara en motsvarighet till Tinder, fast för hundägare. Du kommer till din nya lägenhet, möter en granne som mer eller mindre beordrar dig att adoptera en vovve från ditt lokala hundstall. Sagt och gjort, du tar dig dit och får ett antal hundar att välja mellan, alla lika söta och fluffiga. Egentligen ville jag ha allihop, men endast en liten rackare får följa med mig hem till mitt nya liv.

Efter denna adoption har du 15 in-game veckor på dig att fostra din hund genom olika aktiviteter. Den skall hållas glad, ren och väluppfostrad. När dina 15 veckor passerat blir du utvärderad om du är lämplig som hundägare och om du får behålla din bästa vän. Hittills låter detta som ett gulligt litet spel som passar den yngre publiken, men så är alltså INTE fallet. Detta är inte, jag upprepar, INTE, ett Nintendogs.

Hela vitsen med Woofr är att du ska ta din hund, gå ut på stan och träffa andra heta singlar i ditt område som också gillar hundar. Det hade kanske varit ett vinnande koncept IRL, men i spelet leder det till en hel del möten med olika hundägare, alla mer eller mindre törstiga efter ditt sällskap. Raggningsrepliker utbyts, och jag vill emellanåt kräkas över hur löjliga och ostiga dom är. Lite som en harlequin-roman fast i spelform. Jag vill mest bara skrika rakt ut för att det är så löjligt.

Nu är jag negativ, det vet jag, men det finns faktiskt några positiva saker att skriva om också. Rent tekniskt fungerar spelet alldeles utmärkt. Det är buggfritt och det är enkelt att förstå och går supersnabbt att komma in i. När du skapar din profil i Woofr kan du välja att ange ditt kön och vilket pronomen du vill ha – inte bara stereotyper alltså. Du behöver även svara på tio galet oväsentliga frågor om dig själv, som enligt mig inte har någon funktion alls mer än att visa att spelskaparna har ett sinne för humor och kanske gjort Best Friend Forever med glimten i ögat. Det hoppas jag i alla fall.

Hundarna du möter i spelet är supergulliga och hela stilen på spelet är verkligen sött och pastelligt och väldigt rart. Ett annat stort plus är att spelet är kort, det tar nog max en till två timmar att spela igenom. Bra, för att korta små spel är underskattat och det behövs fler sådana enligt mig, och även bra för då blir inte mitt lidande alltför långt i detta fall. Hade jag vart en tonårstjej kanske jag hade älskat Best Friend Forever, men nu är jag nog några år över den tilltänkta målgruppen, så för mig blir det bara ett tvärnej till hela spelet.