Recensioner

Recensioner
Dreams

av Niklas Alicki 5 mars, 2020

av Niklas Alicki 5 mars, 2020

0 Facebook Twitter
Recensioner
Slime Rancher

av Alexander Cederholm 2 mars, 2020

av Alexander Cederholm 2 mars, 2020

2 Facebook Twitter
Recensioner
Draugen

av Andreas Lennartsson 28 februari, 2020

av Andreas Lennartsson 28 februari, 2020

1 Facebook Twitter
Recensioner
Kunai

av David Nylander 27 februari, 2020

av David Nylander 27 februari, 2020

0 Facebook Twitter
Recensioner
Metro 2033 & Metro Last Light Redux

av Josefin Wennergren 26 februari, 2020

av Josefin Wennergren 26 februari, 2020

0 Facebook Twitter
Recensioner
Darksiders Genesis

av David Petersson 25 februari, 2020

av David Petersson 25 februari, 2020

1 Facebook Twitter
Recensioner
Warcraft III: Reforged

av Dante Enocson 17 februari, 2020

av Dante Enocson 17 februari, 2020

1 Facebook Twitter
Recensioner
Luna The Shadow Dust

av David Nylander 13 februari, 2020

av David Nylander 13 februari, 2020

2 Facebook Twitter
Recensioner
Dragon Ball Z: Kakarot

av David Nylander 12 februari, 2020

av David Nylander 12 februari, 2020

1 Facebook Twitter
Recensioner
AO Tennis 2

av Adrian Olsson 28 januari, 2020

av Adrian Olsson 28 januari, 2020

0 Facebook Twitter

Dooms återupptäckta indentitet

När jag ser hur Doom-serien ser ut och fungerar nu kan jag inte låta bli att tänka hur det bara kunde bli det spel det blev förrän denna period i seriens liv. Det behövde nämligen växa fram och upp en skara fans. Det bästa du som utvecklare kan göra är att stötta dina fans och deras passion för din spelvärld. Dina fans är framtiden för ditt IP. När de till slut själva blir spelutvecklare och får chansen att börja arbeta på företaget som gjorde deras favoritspel kommer de göra det med stor entusiasm och med ambitionen att utföra stordåd för spelserien de älskar mest.

Ett farväl till Final Fantasy

Jag håller i skrivande stund på att spela klart Final Fantasy IX. Och även om jag tycker att många av karaktärerna är roligare än i andra spel, och att charmnivån är megahög måste jag nog kapitulera att JRPG:n inte är för mig längre. Final Fantasy VIII kommer för evigt hålla en speciell plats i mitt hjärta, men det har nog mer med nostalgiglasögonen att göra än kvalitén om jag ska vara helt ärlig. Jag spelar spel för att spela dem, inte för att titta på dem. Jag kan till 110% förstå om du gillar genren på samma sätt som jag förstår de som gillar racingspel. Men ärligt talat; det kommer nog aldrig vara för mig längre.

Försvinnande få kroppar

I mina yngre dar bedömde jag om ett spel var tekniskt avancerade baserat på om fiendekroppar låg kvar på golvet och inte bara tynade bort. Lite makabert kanske men det gjorde att våldsamma spel som Space Hulk, Doom och Moon Stone satte ribban för vad jag förväntade mig av spel ur ett specifikt tekniskt perspektiv. Blinkade kroppar bara bort kort efter nedskjutning saknade de helt klart något, för det krävdes mer kapacitet av något slag för att hålla alla dessa lik i minnet.

18 minuter gameplay från Ghost of Tsushima

Vik en plats åt Mario i sommar med…

Nostalgin knackar på i Tony Hawk’s Pro Skater…

En ny smygtitt på Assassin’s Creed Valhalla

Legendariska bollträn i Yakuza: Like a Dragon

Recensioner

Dreams

Slime Rancher

Draugen

Kunai

Metro 2033 & Metro Last Light Redux

Darksiders Genesis

Warcraft III: Reforged

Luna The Shadow Dust

Dragon Ball Z: Kakarot

AO Tennis 2