4 minuter lästid

Du vakar upp i ett mörker. Dina tankar fungerar inte längre snabbt som innan. Fast i en container dyker klaustrofobin upp men inte som förr. Inte som när du var en människa. Nu är du en humanoid. Känslorna och smärtan är inte påtagliga. De dyker upp som meddelanden i ditt system för att berätta att de finns där. Men du ignorerar dem.

Du tänker på de andra. Totalt var ni tio som tröttnat på det eviga jobbandet. Ett evigt förfall. Framtiden ni lovades som humanoider kommer aldrig. Ni blev bara ett medvetet verktyg för storföretaget Essen-Arp. Ni bestämde er för att fly även om det skulle kosta er livet. Vad du vet var ni bara fem som tog er till fraktskeppet. Du ser inte ut från containern, men du vet att skeppet lämnat den hjärtlösa stjärnan ni tidigare tjänstgjort på. Kylan kommer troligtvis frysa ner hela dig innan du når någon destination. Du sätter dig i ett viloläge, det är minst plågsamt, samt sparar den på den lilla energi du har kvar. Tiden passerar. Ditt medvetande lägger av.

Men så plötsligt blinkar det till ett gult ljus, igen och igen. Nu ser du en skugga av en person framför dig. Det är Dragos. Han har tidigare hittat dig och placerat dig i värmen på sin skrotgård.

Det är här ditt äventyr börjar, på The Eye. En stor rymdbas på yttre gränsen till ett stjärnsystem i kris. Nedgånget, kaotisk och laglöst. Den grundades av idealister i skuggan av en företagskollaps. Nu hålls den samman av anarkistiska allianser, fallfärdiga fraktioner och en gemensam önskan att bli fri från kapitalismens armar. Här passerar livet i cykler istället för dagar. När varje cykel når sitt slut är det dags för dig att vila inför nästa.

Inför varje cykel har du tre saker att tänka på som påverkar dig.

1. Ditt skick. Nu när du flytt dina ägare har du inte längre tillgång till de mediciner som ryktas hålla er vid liv. Efter varje cykel förlorar du en orange plupp.

2. Tärningarna. Du får nya varje cykel. Antalet du får baseras på ditt skick. På bilden ovan syns fyra tärningar, men nästa runda kommer du förlora en plupp på skicket och är då nere på endast tre tärningar. Tärningarna används för att genomföra olika saker såsom arbete och uppdrag. Ju högre siffra på tärningen desto större chans att du lyckas genomföra det du gör. Fler tärningar innebär således chansen att få gjort mer under en och samma cykel.

3. Din energi. Du måste helt enkelt äta för att hålla dig igång. Ju lägre energi du har desto snabbare kan du förlora pluppar i ditt skick.

Nu är det bara sätta igång. Jag var ivrig att börja hitta en väg ut, men det är mycket som står i vägen. Precis som i riktiga livet kan du behöva jobba lite för att få ihop pengar till mat eller först hitta kontakterna som ger dig jobbet. Jag ska erkänna: när jag accepterade att spela detta spelet skrek varje fiber i mig ”NEJ, jaggillar inte ens sådana där läsar-spel!” För spelet består till stor del endast av stillbilder på karaktärer samt väldigt stämningsfull musik. Men på det stora hela såg jag inledningsvis inget annat än dessa evinnerliga texter.

De första 30-40 minuterna var jobbiga, kämpiga rentav. Det är mycket att läsa, förstå och sätta sig in i. Sedan hände något oväntat: jag kollade klockan. Det hade tydligen passerat TRE timmar! Jag hade suttit här i över tre timmar och läst och fattat beslut. Hur gick det till!? Jag hade slukats upp helt och hållet av Citizen Sleepers knivskarpa berättande och melankoliska sci-fi-ton.

Det som i början kändes lite läskigt och svårt var nu något jag satt och klickade mig igenom som om det vore en match i Starcraft. Spelet är fyllt med intressanta karaktärer och val. Musiken är som tidigare sagt helt suverän på sitt eget speciella men högst passande vis. Den passar i varje stund och när det ibland är dialog lägger de till andra ljud och effekter för att göda din fantasi medan du läser om de dystopiska öden ni upplever ihop och kampen för kontroll över den egna kroppen och i sin tur livet.

FRÅN PAPPER-OCH-PENNA-ROLLSPEL TILL KORTSPEL: Voice of Cards: Forsaken Maiden

Strax efter sex timmars spelande når jag ett slut. Ett slut jag vill nå. Samtidigt vet jag att det finns så mycket kvar som är outforskat. Jag sitter en stund och funderar. Ska jag följa mitt hjärta eller skall jag stilla min nyfikenhet? Jag kan glädja er med att om ni väljer ett slut som är tidigt, så kan ni köra vidare efteråt genom att ladda in en sparfil precis innan valet och välja det andra valet. Dock finns det tydligen något slut som kräver att du gjort andra val tidigare i spelet som du kanske inte kan ladda in lika lätt. Trots att klockan är mycket och jag precis kört över sex timmar tänker jag att jag kör bara liiiite till. Och vips har det passerat ytterligare tre timmar och nu är jag klar med allt. Det finns bara en sak jag saknar och det är…
OBS! Följande stycke innehåller spoilers! Hoppa till sista stycket om du inte önskar få delar av spelets handling avslöjad.
…ett riktigt slut om man väljer att aldrig lämna rymdbasen. För alla spelets slut (med mina val) innebär att man lämnar rymdbasen. Det är jag inte själv om att vilja ha. Dock kommer det DLC och en kommer redan om en månad och är gratis för alla som äger spelet. Så kanske tar storyn vid där, vem vet?

Oavsett kan jag absolut rekommendera detta spel till andra. Jag antar att textbaserade rollspel är lite som dramafilmer för mig. Något som jag inte dras till vanligtvis, men när kvalitén är hög och lusten faller på tar mig verkligen tid att njuta av hantverket.