Double Kick Heroes

2 minuter lästid

Det finns något inom mig som starkt hävdar att en situation där jag jagas av blodtörstiga zombier kräver snabbast möjliga avtryckarfinger. När en stor grupp infekterade närmar sig vill jag avfyra pistoler och hagelbössor så fort jag bara kan, men tydligen är det så att det mest effektiva sättet att avlägsna dessa fiender är genom rytmiska knapptryckningar till stenhård rockmusik. Så är åtminstone fallet i Double Kick Heroes.

FLER RYTMSPEL: Avicii Invector

När zombieapokalypsen oundvikligen knackar på dörren tvingas vi överge våra tidigare samhällsroller för att överleva i den nya världen. Spelets färgglada hjältar har dock hittat ett sätt att kombinera sina gamla intressen med de nya behoven genom att konstruera en mobil replokal med tillhörande zombiedödare. I en värld fylld av billiga kopior av gamla rockikoner reser vi runt i ett försök att göra världen lite bättre, en konsert i taget.

Double Kick Heroes är som en korsning mellan Space Invaders och Guitar Hero med en släng av The Walking Dead. Varje bana är lika lång som låten som ackompanjerar den och går alltid ut på att neutralisera fienden tillräckligt för att överleva konserten. Det tjänar ingenting till att spruta ammunition mot den ankommande mobben då det endast är de rytmiska skotten som räknas. Rytmiken ifråga visualiseras på skärmen i form av ankommande geometriska former och kan bli aningen invecklad även på de lägre svårighetsgraderna, så det gäller att skruva upp volymen.

Jag var glad att jag hade en musikalisk bakgrund när jag hoppade in i Double Kick Heroes eftersom det sällan är så enkelt som att trycka på första och tredje slaget i takten. Det handlar knappast om några AC/DC-komp på trummorna och jag behöver hänga med i alla möjliga rytmer för att inte bli uppäten. En annan intressant faktor är att jag behöver hålla koll var på vägen de ankommande fienderna befinner sig och vem som är närmast att kunna attackera mig. Olika knapptryckningar kontrollerar olika vapen som i sin tur sitter på olika sidor av bilen.

Mitt enda problem med det rytmiska knapptryckandet är att det ibland går lite för fort för att en vanlig handkontroll ska kännas tillräcklig. Det fanns en anledning till varför spel som Guitar Hero och Rock Band använde sig av plastinstrument istället för en vanlig speldosa, och så fort det kommer ett rytmspel som inte använder sig av något specialtillbehör känns det direkt aningen klumpigt.

Spelets mest iögonfallande egenskap är definitivt kontrasten som bildas mellan en önskan att skjuta alla zombier jag ser och behovet att tajma mina knapptryckningar till musiken. Om jag spelar en långsammare låt krävs det en hel del strategi för att planera mina skott och kontrollera hela vägen. Går låten snabbt hamnar fokus snarare på att försöka hitta rätt rytm och hinna pricka alla ankommande former. Det är en fascinerande tvådelning som jag inte kan minnas att jag stött på i något annat spel.

LÄS MER: Hexagroove: Tactical DJ

Double Kick Heroes är en smart hybrid mellan två framstående genrer som inte riktigt liknar något jag sett tidigare, sina smått klumpiga kontroller till trots. Med ett stenhårt soundtrack och en charmig spelvärld bjuder spelet på ett skönsjungande rytmiskt äventyr i den ekande tomma apokalypsen.