1 minuter lästid

Oskar heter jag – Malmöbo och nyligen utexaminerad (eller arbetslös som det envisas med) efter många år på universitetet. Jag är en typ med många intressen, varav spelande har varit med en lång tid. Mig finner man oftast bland böcker, datorspel eller i en hög med elektronik- eller cykelskrot. Jag har lite olika intressen som sagt, men oftast handlar det om att pilla, fixa och förstå komplexa system.

I mitt digitala spelande följde jag i början mina storabröders fotspår. Fritiden strax efter millennieskiftet var fyllda med Super Mario 64 och Donkey Kong 64. Sen kom Microsofts första Xbox och mitt spelande förändrades och växte enormt. En chippad Xbox (oh, the golden days) blev den ultimata media-maskinen för tonårs-Oskar att utforska mängder av spel och testa gränser genom olika mods. Jag förstod att jag älskade spel och den alternativa verkligheten spelande kan utgöra. Det var kreativt, utmanande, nytt och eventuellt lite olagligt – superspännande helt enkelt.

Många år senare finner jag mig i mina universitetsstudier där vi inom den kritiska samhällsvetenskapen undersökte arbetsvillkor under samtida kapitalistiska världssystem. Jag bestämmer mig för att kasta mig in i akademiska diskussioner om spelande, spelkultur och spelindustrin. Här möttes mitt långtgående intresse för spel och mitt tänkande kring sociala och politiska frågor – jag kände mig genast hemma.

Det är med dessa perspektiv jag nu entusiastiskt ansluter mig till skribenterna på Player 1. Med min bakgrund vill jag vara en länk till olika diskussioner om spel som letar sig utanför akademins murar på ett kanske inte alltid så smidigt sätt. Här vill jag bidra med ett queert perspektiv på spelande, och fokusera på de röster och infallsvinklar som traditionellt varit marginella i spelkultur. Även okända och bortglömda spel har en förmåga att locka mig på ett sätt många AAA-titlar inte gör. Förutom Halo såklart, som jag helt klart är en sucker för… Nåja, det var lite kort om mig. Kanske möts vi i kommentarstrådarna, hej så länge!