Etikettarkiv: Metroid

Speciella stunder: Super Mario Bros och Daniels fötter

När jag var liten fanns det inget Youtube eller Twitch. Att strömma spel var således ett helt okänt koncept. Men om du trodde att fenomenet ”titta på när andra spelar TV-spel” inte existerade då så har du fel. Det fanns visserligen ingen Dr DisRespect eller Ninja att titta på, men varje skola hade sina egna stjärnor som gärna visade upp sina färdigheter för besökare från hela stadsdelen.

Vi hade Johan i mitt klass som hade memorerat hela Metroid och alla dess hemligheter och kunde speedrunna spelet så snabbt som någon liten pojk kunde. Vi hade Roger – min kompis Daniels kusin – som hade spelat sjuka mängder Street Fighter II och kunde klara spelet utan att ta skada, eller kunde han klara spelet på högsta svårighetsgraden utan att förlora en rond? – mitt minne sviker mig här. Hade det bara funnits stora Street Fighter II-turneringar i Sverige vid den här tidpunkten hade Roger säkert varit framgångsrik. Och så hade vi Daniel vars paradnummer var att han kunde klara Super Mario Bros utan att förlora ett enda liv.

Det som var mest imponerande med Daniels bedrift var inte bedriften i sig, men att han var så avslappnad när han gjorde det. Han stod (ja, han stod upp när han spelade) och småpratade med oss i publiken och såg helt obekymrad ut. När jag tänker på självsäkerhet och självförtroende tänker jag på Daniel spelande Super Mario Bros.

LÄS MER: Vid vägs ände – 30 år av Super Mario-avslut

Men alla nyheter är till sist gamla nyheter. Ingen var längre så intresserad av Daniels specialitet. Men Daniel hade ett äss i rockärmen. En kväll bjöd han in oss för att vi skulle få se något speciellt. Och nog fick vi se något speciellt alltid. Daniel klarade nämligen Super Mario Bros utan att förlora ett liv. Med handkontrollen upp och ner. Nu var det visserligen inget småpratande, utan Daniel var i högsta grad koncentrerad och tyst där han stod, men det var imponerande ändå.

Jag hade aldrig varit särskilt bra på spel, men här kände jag mig mer underlägsen än någonsin. De andra barnen i publiken höll med. Men även denna bedrift blev till sist gårdagens nyheter. Och Super Mario 3 och Super Mario World var säkerligen hetare spel i vilket fall vid den här tidpunkten. Men Daniel hade ytterligare ett äss på gång.

LÄS MER: Vår recension av Super Mario Odyssey

En dag när jag ringde på hos Daniel öppnade han utan strumpor på fötterna. Han var upptagen med något, men han bjöd in mig för han sa att jag skulle kunna hjälpa honom som stöd. Det jag fick se var Daniel sittandes (ja, nu satt han faktiskt) med NES-dosan på den mjuka mattan och sina tår på NES-dosan. Daniel hade bestämt sig att han skulle klara Super Mario Bros utan att förlora ett liv. Med fötterna.

Jag vet inte vad som var det stora problemet. Att Daniel var lång och hade stora fötter. Eller om det var att NES-dosan helt enkelt inte var designad för att användas med fötterna. Hade vi spelat in det jag fick se av Marios äventyr på Daniels TV den eftermiddagen och visat det för en publik hade de säkert trott att den som spelade var gravt berusad. Daniel klarade så vitt jag vet aldrig Super Mario Bros med fötterna. Eller så försöker han än.

Mina drömspel på E3 2018

På vår önskelista inför E3 2018 var min stora önskan inte riktad mot något specifikt spel, men jag har förstås ett antal drömspel som jag längtar hett efter. Här är tre av dem:

Ett nytt Burnout

Det bästa av allt vore förstås om vi fick två Burnout. En uppföljare till Burnout 3: Takedown med linjära banor och en uppföljare till Burnout Paradise med en stor, öppen stad att köra omkring och krascha i. I värsta fall kan jag tänka mig ett enda spel där ensamspelarläget sker på linjära banor och onlinedelen utspelar sig i en öppen stad där man kan köra omkring och leka och tävla med varandra.

LÄS MER: Backspegeln: Burnout Paradise

Jag vet att Criterion är en skugga av sitt forna jag och att nyckelpersonerna har hoppat av företaget, men det finns spelserier som överlevt sämre odds. Har Burnout Paradise Remastered sålt så bra att vi äntligen kommer att få vår uppföljare? Vi har bara väntat i tio år trots allt.

Fler reboots av klassiska serier

Spänningen är olidlig. Vad kommer Metroid Prime 4 att vara för ett spel? Det bästa vore förstås om det vore en reboot som startade om alltihopa från början.

Metroid och Street Fighter är två spelserier med mycket gemensamt. De startade båda i mitten på 80-talet. Berättelsen i de första spelen skapades aldrig med tanken att spelserierna fortfarande skulle komma ut med nya delar trettio år senare. Båda spelserierna har slagit knut på sig själva. Efter Metroid Fusion (2002) och Street Figher III (1997) har alla spel i serierna utspelat sig innan dessa.

LÄS MER: Kärleken, jag och Street Fighter

Varför inte nollställa och börja om från början med alla de lärdomar man samlat på sig genom årens lopp? Låt Samus ge sig ut på sitt första uppdrag igen och låt oss möta en ung Ryu som fortfarande tränar i sin mästares tempel med hela världen oupptäckt framför sig. Det viktigaste: spelmakare, gör inte om samma misstag ni gjorde förra gången. Möjligheterna är oändliga.

Zelda i rymden

Här kommer en elevator-pitch: ta The Legend of Zelda: Breath of the Wild och kör ut det i rymden. En spel med samma storlek, samma fingertoppskänsla och samma spelglädje som senaste Zelda, fast där du tillhör besättningen på ett rymdskepp som flyger omkring i rymden och undersöker okända planeter vore helt fantastiskt.

Ta lite Mass Effect, lite Firefly, lite Beyond Good & Evil, lite Cowboy Bebop och lite No Man’s Sky och kör allt genom Nintendos mixer och resultatet skulle bli helt underbart. Nintendo har redan två världsrymder i Metroid och Star Fox, men en tredje rymd där fokuset är på att landa på okända planeter och på ett lekfullt sätt äventyra på dessa är vad jag vill ha.