4 minuter lästid

The Darkside Detective: A Fumble in the Dark är ett litet peka-klicka-indiespel utvecklat av Spooky Doorway och utgivet av Akupara Games. Det utspelar sig i en värld där gränsen mellan den “vanliga världen” och den ockulta världen börjat suddas ut. Under spelets gång får vi följa kriminalare McQueen och hans partner, polisofficer Dooley, när de löser mysterier i sin hemstad Twin Lakes. Det är något som inte står rätt till i staden även om ingen som bor där verkar medveten om det: skumma varelser smyger nämligen runt i skogarna, gremlings som käkar pizza och vampyrer i mormors garderob. 

Spelet är upplagt lite som en TV-serie. Just nu finns det sex olika fall som McQueen måste lösa och vanligtvis finns Dooley vid hans sida, men det verkar som att han har tappat bort sig själv. Därför tar McQueen på sig uppdraget att försöka hitta sin försvunne partner vilket för honom på en vild resa runtom i staden Twin Lakes för att verkligen förstå vad det är som pågår.

Polisofficer Dooley är inte alltid den skarpaste kniven i lådan men tillsammans lyckas de två lista ut vad som pågår och lösa de pussel som de ställs inför. Det är något som pågår, men vet han mer än vad han låtsas om? Vad var det egentligen som hände medan han var kidnappad?

Hur gör man då för att lösa ett fall? Jo, man får absolut inte vara skygg och helt enkelt fråga ut alla människor som vår lilla Darkside Division-patrull stöter på. Ibland får man information om konstiga saker som hänt eller att personen som du pratat med vill att du ska hämta något åt dem. Vissa invånare kan också ge dig saker som du behöver för att lösa mysterier medan somliga är av lite mer pusslig natur så som att trassla ut kablar eller hacka en dator.

Alla saker som vår lilla detektiv får har ett syfte, men ibland kan dessa behöva kombineras med andra föremål innan deras sanna potential visas. Skulle man någon gång råka fastna kan man alltid testa att kombinera föremål eller se om man får något resultat av att presentera särskilda föremål för specifika personer. På sant äventyrsspelsmanér fungerar trial & error-designen till din fördel även i detta spel.

Varje fall tar mellan 30 till 45 minuter att lösa första gången man spelar och det är väldigt enkelt och smidigt att bara sätta sig ner, lösa ett fall och sedan göra något annat. Spelet har något av en speciell typ av humor, som kanske inte är för alla. Det hänger en väldigt lättsam och något sarkastisk ton i relation till den mörka Lovecraft-skräck-estetiken som spelet är inspirerad av. Karaktärer skojar om allt och det mesta, och särskilt med och om det övernaturliga som händer runt omkring dem. Ibland påpekar karaktärerna klichéer inom genren som spelet tillhör men man vänjer sig ganska snabbt vid det. Det kan kännas lite oseriöst på ett sånt där “haha vi är medvetna om att vi skojar med den här genren”- sätt men jag tyckte för det mesta att det var charmigt. Spelet bryter aldrig riktigt den fjärde väggen men dialogen är skriven på ett sätt som gör att känns lite så i alla fall. 

 LÄS MER: There is No Game: Wrong Dimension

Även om designen på spelet går i modern pixel-konst kan det göra den här typen av spel onödigt svåra. Det är stundtals svårt att urskilja vad som är interaktiva objekt och vad som bara är del utav bakgrunden. Detta kan leda till ett vilt klickade eller att man helt enkelt missar visa föremål som man behöver för att ta sig vidare. Detta har dock spelskaparna löst genom att det finns ett kommando som göra att alla saker som man kan interagera med på skärmen glimmar till, något som blivit lite av en standard i genren och det är oerhört välkommet. Det kan hjälpa till om man missat något och sprungit runt som en liten förvirrad höna alldeles för länge, funderandes på vad man ska göra härnäst.

The Darkside Detective: A Fumble in the Dark är väldigt smidigt att plocka upp, spela ett fall och sedan lägga ifrån sig igen. Jag upplevde ingen stress när jag betade av kapitel eftersom alla fallen var nästintill fristående från varandra. Det finns en sammanhängande historia som binder samman de olika fallen och som förhoppningsvis ska ge svaret på den stora gåtan om vad det egentligen är som pågår i Twin Lakes.

Sett ur det perspektivet kan jag tycka att spelet är strukturerat lite på samma sätt som en TV-serie. Man kan bingea alla sex fall i en sittning Netflix-style, eller ta ett eller ett par fall åt gången som när man betar av en nyutkommen Disney+-serie. Spelet autosparar, så om man måste avbryta abrupt mitt i ett fall förlorar man inga framsteg. Det är alla dessa moderna detaljer som nyss nämnda autosparning, glänsande objekt och andra moderna speldesignfilosofier som gör A Fumble in the Dark till en väldigt smidig upplevelse för den som har en stund över och vill vara delaktig i ett litet detektiväventyr i munsbitform.