2 minuter lästid

I veckan läste jag en fråga från en pappa som ville bolla tankar om spel och barn. “Är det okej om min 10-åriga son spelar GTA V? Alla hans kompisar får göra det och han kollar mycket på filmer på Youtube när de kör bil, inget våldsamt.”

Detta är allt jag vet om pappan. Jag gissar att han spelar någonting själv, annars hade han väl inte varit med i en Xbox-grupp på Facebook. Alternativet är att han är en pappa som tar sin fadersroll på fullaste allvar, vilket hade varit en bra grej. Men oavsett om man, som förälder, sitter och spelar alla nysläppta spel, något enstaka äventyr eller kollar på sjunde reprisen av Beck på kvällarna så är det viktigt att bolla med folk som vet vad de pratar om.

Responsen var något varierad. Men överlag var de flesta enade om att; Nej, GTA V är inte lämpligt för din son. Och nej, GTA V är inte lämpligt för hans son. Det är inte lämplig för någon 10-, 11-, 12- eller 13-åring heller. GTA V är ett spel som ska underhålla vuxna människor. Det har referenser för vuxna. Det har spelmoment som riktar sig till vuxna. Ett språkbruk, en stad och karaktärer som riktar sig till vuxna människor.

Såhär snällt kan GTA V se ut.

 

Absolut, det går att köra bil på en väg utan varken vapen eller horor. Det går att cykla i berg och leka downhill utövare. Det går att hoppa fallskärm från helikoptrar och låtsas vara Vin Diesel (varför man nu skulle vilja det). Grejen är att ingenting är kontrollerat. Åker du in i fel område, missar att trycka på bromsen vid en folksamling, väljer att gå in i fel uppdrag så är skiten igång. Helt plötsligt har du tio skjutande poliser efter dig eller så blir du jagad av kriminella galningar. Fel uppdrag leder till att du som spelar tvingas tortera en medmänniska. Saker vänder på en femöring i San Andreas och det är argumentet till varför barn inte ska spela GTA V. Barnet behöver nödvändigtvis inte söka upp skiten, skiten söker upp barnet.

Med tanke på hur mycket debatter, tidningsartiklar, uttalanden och kritik det kretsat kring GTA V och tidigare delar av serien, förvånas jag över att frågan fortfarande måste ställas. Inte för pappan som ställer frågan, utan föräldrarna runt om som på något magiskt vis missat den kritiska storm som spelet har fått. Och om de nu inte missat stormen, utan gått rakt igenom den. Då är det rent oansvar som gäller. Föräldrarna har inte gjort sin roll som föräldrar, de har gjort sin roll som kompisar och det är inte en förälders roll.

Spel som passar för en tio-åring:

  • Lego City – Undercover (Som GTA, fast mer anpassat för barn)
  • Minecraft (Har du missat GTA V-stormen så är risken stor att du missat detta)
  • Rayman Origins (Ett av nutidens bästa plattformsspel)
  • Unravel (För barn som gillar klurigheter)
  • Super Mario Odyssey (Du kan inte ha missat Mario, det är omöjligt)