8 minuter lästid

I Backspegel-texter reflekterar och analyserar jag äldre skrivna alster. Dagens Backspegel är dock väldigt speciell eftersom detta är den första recension jag någonsin skrev för Nintendo on Net (NoN) och därmed den första text jag skrev och fick publicerad för att sen aldrig sluta producera innehåll om spel. Denna text lades upp den 16 juli 2001. Det är i dag med andra ord min 17-årsdag som spelkritiker.

Hur redaktionsavdelning såg ut 2002. Väldigt Gamepro:ig.

Conker’s Bad Fur Day var inte bara min första publicerade text på NoN utan det var min fot in i den här branschen. Det är den text som jag ansökte med och gjorde att jag blev skribent på den då knappt tre månader gamla sidan som jag fått nys om från min bror som sett att hemsidan sökte folk på Lunarstorms spelforum.

Min egen skribentprofil.

Min första reaktion när jag läser recensionen är att språket faktiskt är schyst. Det stora problemet är snarare hur banalt och klassiskt 90-tal allt låter. Många mallar som etablerades av de före mig används så som tydlig kategoriindelning där t.ex. grafik och ljud belyses extra hårt men likväl beskrivs ganska ytligt och schablonmässigt.

Det läggs väldigt mycket yta på ämnet om kontextkänsliga knappar eftersom detta var ganska nytt för sin tid men mängden ord som spenderas på detta område är ganska överflödigt. Det är något jag ser mycket av i texten i överlag. Mycket beskrivande som egentligen inte leder till så mycket. Det är också svårt att blunda för hur spelet anses vara på den korta sidan av speltidsspektrat trots att spelet klockar in på omkring 15 timmar. Det som ändrats minst i mitt skrivande är väl min ovilja att skriva och beskriva multiplayer i spel, därav håller den delen av recensionen en språkligt oengagerad ton, mer beskrivande än tyckande.

Såhär såg Nintendo-on.net ut i 2001.

Ta som sagt i beakt att recensionen är ett dokument från sin tid. Jag började skriva om spel när jag var 20 år. Idag börjar ambitiösa spelkritiker mycket tidigare eftersom verktygen att realisera saker är tio gånger enklare att få tag på. Den 10-15 år yngre spelkritikergenerationen har förmånen att lära sig saker snabbare och även välja inriktningar tack vare att Internet varit en självklar del av deras liv sen begynnelsen. De vet rentav att man faktiskt kan göra en hobby av att kritisera spel, det visste inte jag när jag började.

10-15 år av webb- och spelkritikutveckling gör att diskussionen omedelbart håller högre standard och att vokabuläret som vi använder för att tala om spel har breddats och byggts ut. Det är vad jag främst får ut av min text här nedanför.

Som jag inledde ser jag inga större språkliga katastrofer, problemet är snarare hur naivt och enkelspårigt språket var. Det kan säkerligen delvis beskyllas på ett ännu ej utvecklat ordförråd men också att spelkritik inte hade nått en viss nivå när det kom till hur vi talade om spel. Det är intressant hur man kan se både en personlig och delvis historisk kunskap- och språkutveckling i ett gammalt digitalt dokument från en svunnen tid. Tiderna har synnerligen ändrats.

LÄS MER BACKSPEGLAR: Burnout Paradise
—————————————————————————————————————————————————————————-

Löptexten till recensionen som skrevs för 15 år sen på Nintendo-on.net.

Detta är Conker’s Bad Fur Day, ett spel som inte liknar något jag innan spelat genom alla år. Spelet håller sig på gränsen vad som kan vara tillåtet i ett TV-spel och Nintendo själva har tagit ett jättekliv över sina gamla censurregler. Men vi återkommer till det sen.

Ohh no, It’s gonna be one of those days…
Det första som slår mig när jag sätter på spelet är en svart skärm med en röd text där det står ”For mature audiences only”. Bara detta är ett tecken att detta spel kommer bjuda på något annorlunda. Storyn till spelet går så här:

Conker är ute med sina polare på sin 21-årsdag och festar loss på en bar. Till slut inser han att han bör ringa sin flickvän Berry och förklara varför han inte kommer hem för att sen fortsätter supandet. Det hela slutar med att Conker spyr på någons skor och till slut vaknar upp med en dundrande huvudvärk på okänd plats. Samtidigt händer det även saker hos Panterkungen som har problem med att få sitt glas mjölk att stå på sitt bord utan att falla ner (det skall tilläggas att bordet bara har 3 ben). Ja, detta är inledningen på detta mycket sjuka och lustiga spel.

Conker's Bad Fur Day

Bad Fur Day är i grund och botten ett vanligt plattformsspel som Super Mario 64 och Banjo-Kazooie, men där slutar likheterna. Till skillnad från Banjo-Kazooie och Donkey Kong 64 eviga samlande av prylar och mojänger skall man enbart samla en sak i Bad Fur Day – stålar! Dessa har ungefär samma funktion som stjärnor och pusselbitar i ovan nämnda spel.

I övrigt slipper man allt sådant samlande vilket jag anser skönt som omväxling men detta skapar även ett problem. Spelet är därmed väldigt linjärt. Även om du kan behöva lite tid på dig ibland att lösa problem för spelet dig sakta men säkert framåt i handlingen vilket innebär att spelet har en begränsad livslängd. Vet man vad som väntar en under dessa underhållande timmar gör inte det tämligen korta spelande så mycket men räkna med att spelet är över efter ca. 15 speltimmar.

Conker's Bad Fur DayVad du behöver, när du behöver det
Till skillnad från andra titlar har inte Conker en särskilt stor repertoar av rörelser. Han kan svinga med sin stekpanna, hoppa högt och snurra med sin svans så han svävar ett kort tag. Detta innebär dock inte att Conker inte har fler handlingar på lager. I spelet finns det nått som heter ”context senitive”-knappar och zoner. När du i spelet hittar en sådan knapp eller zon dyker det upp en lampa över Conker’s huvud och då skall man trycka på B-knappen. Beroende var Conker är och behöver i det läget så får han det. Om en stor sten blockerar hans framfart får knappen honom att dra fram lite dynamit och en detonator vilket löser problemet. Detta används friskt genom hela spelet vilket ger det ett mycket varierande spelsätt.

En njutning för många sinnen
Grafiken är helt otrolig på vissa områden under Conkers äventyr. Rinnande effekter längs väggar, vattendropp efter man kommit ur ”vätska”, ljussättning, skuggor och härliga färger ger spelet mycket liv. Utvecklarna på Rare vet verkligen hur man utvinner all kapacitet ur Nintendo 64:an nu så Conker’s Bad Fur Day är en fröjd att följa för ögat. Ljudmässigt är spelet också en triumf för Nintendo 64:an. Aldrig förr har ett spel på denna maskin haft bättre ljud, både musikaliskt och inom samplat tal. Musiken passar i de flesta fall, från vanliga tralliga plattformslåtar till Technobeats i ljuv harmoni.

Conker's Bad Fur DaySen har vi talet i spelet. Bara detta höjer kvaliteten. Rare har använt sig av någon slags komprimerad MP3-teknik för att få det att låta som det gör. I de flesta fall passar alla ljud med karaktären. Conker låter bra själv med sitt lilla läspande och p.g.a. att Rare jobbar i England talar många karaktärer med brittisk dialekt av olika slag vilket jag fann väldigt underhållande. Ta bara dyngbaggarna med sitt näst intill obegripliga uttal (har ni sett filmen Snatch så vet ni vad jag menar). Vore det inte nog med det har även alla en väldigt bra läppsynk med sitt snack.

Våldsamt och annat äckel
Ok, nu återgår vi till det där om censuren. I detta spel förekommer en hel del udda saker som inte gjorts i tidigare spel. Conker’s Bad Fur Day har en stark South Park-humor. Ni som sett dessa avsnitt vet vad jag menar. I spelet dricker Conker så han blir full, vilket medföljer att hans rörelser plötsligt blir väldigt svåra att styra. Inte blir det bättre när han blir bakfull och därmed strövar sakta runt och spyr då och då. Han pissar på sina fiender till och från också. Spelet är blodigt och rent groteskt ibland. Spelet har en hel del kiss- och bajshumor också. Vad som är en mer mogen sorts humor är alla små filmimitationer som finns genom äventyret. The Matrix, Rädda meniga Ryan, Hajen, Terminator och trollkarlen från Oz. Man kan göra ett eget spel bara genom att försöka hitta alla film-ripoffs. Missa inte heller Conkers första möte med döden, det är ett av spelets höjdpunkter.

Har jag glömt nått? Ja, låt oss inte glömma allt svärande som förekommer. Det enda ord som beepas bort är f-ordet. Så detta spel är inte för den klenmagade eller den som inte uppskattar denna sorts humor.

Conker's Bad Fur Day

Kul för alla!
Nu ta det dock inte slut här utan spelet bjuder även på en stor variation av multiplayer-spel. Själv tycker jag att en del av dessa är väldigt roande.

I Beach skall du om du väljer att vara The Frenchies springa längs något som liknar landstigningen i Normandie för att till slut komma i säkerhet bakom fiendens linjer. Medan man springer blir man alltså beskjuten av Tediz vars uppgift är att döda alla som försöker komma i säkerhet ifrån de tre skottgluggar de har. Det går också att spela som Tediz själva vilket även det är kul.

Total War är också ett spel som är kul. Det går ut på att döda fiendesidan med alla möjliga vapen men det som gör det intressant är att det finns en gasbehållare i varje motståndarbas som man sen skall föras ner under jorden och för att sen frigöras så alla som inte sätter sig i säkerhet gasas ihjäl, mycket tillfredställande. Sen har vi Raptor, vanlig Deathmatch, Race, Tank och Heist.

När du spelar Multi-spel lider spelet lite av sämre framerate men personligen bryr jag mig inte för det är så kul ändå!

Skall jag köpa det då?
Klarar du spelets humor och våldsamma inslag kommer du förmodligen ha några underhållande timmar framför dig. Svårighetsgraden i spelet varierar från mycket lätt till fruktansvärt irriterande men håll ut så går det till sist. Detta vågar jag påstå är kulmen av vad Nintendo 64 har att bjuda ljudmässigt och grafiskt. Med tanke på att detta är ett av de sista spelen till konsolen måste jag säga att det är ett värdigt avsked. Det skall också tilläggas att Conker’s Bad Fur Day kan vara svårt att få tag på i Sverige och det kostar runt 800 kr! Själv tog jag risken och jag blev verkligen inte besviken och det hoppas jag inte ni blir heller.

Ursäkta mig, nu skall jag gå och skjuta några Frenchies.

13 av 15 i betyg: “Ett mycket udda men också väldigt underhållande spel. Inte för den äckelmagade men vi andra njuter troligen”