1 minuter lästid

Hur stor är chansen att ett japanskt rollspel innehåller svensk sång? Det var något som faktiskt hände när Square knackade på Rednex-sångerskans Annika Ljungbergs port när millennieskiftet stod vid dörren.

För några år sen kunde man läsa en intervju med Annika Ljungberg angående hennes inblandning i Legend of Mana på Aftonbladets Spela-avdelning. Det är värt att läsa, så besök gärna Aftonbladet för svenskans perspektiv på upplevelsen att sjunga in en melodi åt spelkompositören Yoko Shimomura.

Ljungbergs inblandning är såklart kul men jag skall idag fokusera mig på att berätta lite om just Yoko Shimomura som är en veteran i branschen och anses vara världens mest berömda kvinnliga spelmusikkompositör. När man ser hennes diskografi är det svårt att inte hålla med eller rentav tycka att hon tillhör de bästa, oavsett kön. Shimomura har komponerat musik åt flera olika spelföretag. Så fort hon tog examen från Osaka College of Music 1988 började hon arbeta på Capcom där hon delkomponerade musiken vi finner i spel som Street Fighter, Final Fight, Gargoyle’s Quest, Mega Man 5 och Breath of Fire.

FÖRRA VECKANS SPELMELODI: Rise of the Triad – Suck This

När hon var klar hos Capcom vid 1993 börjar hon istället arbeta för Squaresoft. Hennes mest kända verk från denna period tillhör Super Mario RPG, Parasite Eve, Kingdom Hearts och Legend of Mana från 1999. Det sistnämnda spelet är dessutom hennes personliga favoritsoundtrack då hon anser att det är den musik som uttrycker mest om henne själv och hennes egen stil.

Efter hon slutfört musiken till Kingdom Hearts under 2002 lämnade Shimomura Square för att bli mammaledig för att sen följa upp det med att börja arbeta som frilansare. I frilansarkapacitet har hon komponerat bl.a. samtliga soundtrack till Mario & Luigi-serien och som frilansare har hon fortfarande ansvaret för Kingdom Hearts-musiken. För något år sen hjälpte hon till att skriva stycken till Final Fantasy 15 och nästa stora projekt är Kingdom Hearts 3.

Shimomura är med andra ord en upptagen dam men ur ett svenskt perspektiv sticker så klart dagens spelmelodi ut extra mycket eftersom den besynnerligt nog är framförd på svenska. För hela världen är det exotiskt och ger låten en sagoaktigt kvalitet, för oss är det på gränsen till surrealistiskt att höra svensk sång i ett TV-spel som härstammar från Japan. Extra ironiskt är det också att spelet aldrig nådde Europa och därmed Sverige. Musiken är hursomhelst mysig och väl värd att lyssna på, svensk sång eller ej.