Alla inlägg av Andreas Lennartsson

Andreas är nyexaminerad musiklärare med ett brinnande intresse för spel i alla dess former. Han älskar omfattande, handlingsdrivna single-player-spel, gärna med inslag av en och annan rollspelsmekanik.

Checkpoint 5.5

Ännu en vecka har passerat och med den en rejäl dos spelrelaterade nyheter. Vår artikelserie Checkpoint är döpt efter sin motsvarighet i spelvärlden, där dina framsteg sparas innan du färdas vidare. En sparpunkt där vi tillsammans summerar spelveckan som gått och blickar framåt mot vad som komma skall, innan vi kastar oss vidare mot nya äventyr. Vi kommer ta en titt på vilka spel ni bör hålla lite extra koll på under veckan som kommer. Vi kommer belysa allt från roliga tweets till intressanta poddar och härliga påskägg. Allt detta och mycket mer, men först har det blivit dags för nyheter.

Sonic-filmen genomgår omarbetning efter stark kritik
Den kommande filmen Sonic The Hedgehog med den signifikativa blå igelkotten i huvudrollen har knappast mött universellt stöd sedan bilder på karaktärens nya utseende började leta sig ut på nätet. I veckans släpptes dessutom filmens första officiella trailer som möttes av så pass mycket kritik att filmskaparna nu bestämt sig för att ändra Sonics utseende. Detta skriver Eurogamer. Filmen har en planerad premiär under november, så det är snabba ryck som gäller om någon betydande förändring ska hinna ske.

Saints Row blir film
Vi fortsätter med fler tveksamma filmidéer. Nu verkar det som om ännu en spelserie är påväg att bli film. Det är regissören bakom bland annat Straight Outta Compton och Fate of the Furious som uppges ligga bakom en filmatisering av Saints Row, detta skriver Eurogamer. Vi har i nuläget ingen aning om vad filmen kommer handla om (förutom biljakter och överdriven action) eller när den är planerad att ha premiär.

World War Z växer till sig
Det överraskande populära World War Z drog in fina recensioner när spelet lanserades tidigare i vår. En kritik som ofta förekom bland kritiker såväl som spelare var det snåla utbudet av uppdrag, något som nu utvecklarna Saber Interactive arbetar med att åtgärda. Under de kommande månaderna kommer ett stadigt flöde av nytt kostnadsfritt innehåll göras tillgängligt för spelare. Bland annat handlar det om ett nytt uppdrag under Tokyo-kapitlet såväl som en ny extra tuff svårighetsgrad med tillhörande belöningar. Detta skriver Eurogamer.

LÄS RECENSIONEN: World War Z

Månadens gratisspel är här
Det är ny månad igen vilket som vanligt innebär ett gäng nya spel att lägga i inkorgen för de som prenumererar på Xbox och Playstations respektive online-tjänster. Playstation fortsätter på samma spår och erbjuder blott två spel till Playstation 4. Det handlar om det hetsiga co-op-spelet Overcooked 2 samt det magnifika What Remains of Edith Finch. Startfältet borta på Xbox-sidan är något bredare där vi bjuds på Outcast: Second Contact och Marooners till Xbox One samt alienskjutaren Earth Defense Force: Insect Armageddon till Xbox 360. Efter det att halva månaden passerat kommer även The Gold Club 2019 Featuring PGA Tour och Comic Jumper ligga redo för nedladdning till Xbox One.

Epic köper Rocket League-studion
Epic Games har avslöjat att man köper Psynoix, studion bakom Rocket League. Epic Games är mest kända för det omåttligt populära Fortnite men på senare dagar har företaget även tagit plats som en ordentlig utmanare till Steam i form av Epic Games Store. I ett pressmeddelande förklarar Epic att Rocket League kommer lanseras på företagets egna digitala butik under senare delar av 2019. Efter det kommer spelet få fortsatt stöd via Steam. Det är ännu inte bekräftat om nya inköp av Rocket League via Steam kommer vara omöjliga efter det att spelet lanserats på Epic Game Store, men det låter onekligen som att så är fallet. Vad denna förändring innebär ytterligare för Rocket League och Psyonix överlag är i nuläget oklart. Detta skriver US Gamer.

Valve avslöjar sitt nya monster-VR
Efter flera rykten har Valve avslöjat sitt alldeles egna VR-set med specifikationer som nästan är lika iögonfallande som prislappen. Produkten, som fått namnet Index, går att förhandsboka i detta nu innan den beräknas lanseras den 28 juni. Index skyltar med imponerande skärmar och välanpassade kontroller som ska underlätta längre spelsessioner. Är du mer bevandrad i hårdvara än undertecknad kan du slå en kik på produktens officiella hemsida. När Index lanseras kommer den få en prislapp på mellan 900 och 1000 dollar, en budget som räcker till ett Xbox One X såväl som ett Playstation 4 Pro. Så det kan vara klokt att gå igenom sommarbudgeten med nära och kära innan du lägger in en bokning.

Borderlands 3 begår gameplay-premiär
Under veckan som gått har vi fått kasta blickarna mot den omtyckta spelseriens återkomst, och nog är det en uppföljare i ordets rätta bemärkelse. Borderlands 3 ser onekligen ut som en av sina föregångare med extra allt och kommer säkerligen tillfredsställa sin stora supporterskara. Dessutom vill jag påstå att avslöjandet, som tog plats under en fem timmar lång direktsändning, är bland de mer generösa tillställningarna vi sett för ett enskilt spel. Du ser hela klippet här nedan och vill du se en mer komprimera gameplay-premiär kan du göra det här.

Shakedown: Hawaii – 7 maj
Ett Grand Theft Auto i 16 bitar. Släpps nu till Playstation 4, Playstation Vita, Nintendo Switch och PC.

Mortal Kombat 11 – 10 maj
Årets blodigaste fighting-händelse. Släpps nu till Nintendo Switch.

LÄS RECENSIONEN: Mortal Kombat 11

Saints Row The Third: The Full Package – 10 maj
Den färgsprakande GTA-klonen får Switch-behandling. Släpps nu till Nintendo Switch.

Veckans modd
När jag spelade det vrålsvåra men likväl sylvassa Sekiro: Shadows Die Twice stötte jag på ett skräckinjagande träsktroll som gjorde sitt yttersta för att förinta mig. Äventyret fungerade dock inte lika bra som en imponerande historia då begreppet träsktroll för många leder tankarna till den charmiga karaktären Shrek. Och ni vet ju hur det är, har ni har fått en idé finns det en mycket god chans att någon redan förvandlat den idén till verklighet.

Veckans försening
Omslagen till Borderlands såväl som uppföljaren Borderlands 2 har följt ett tydligt designmönster. Därför var det ganska fascinerande att läsa om hur omslaget faktiskt kunde ha sett annorlunda ut. Det är även en guldgruva för den bitvis satiriska sidan Hard Drive. Rubriken är nästan lika underhållande som kommentarerna där kloka människor faktiskt beskriver hur en karaktär skulle kunna skjuta sig själv i huvudet på tre olika sätt.

Veckans mardrömspiller
Veckans omtalade trailer för den kommande Sonic-filmen har onekligen rört upp känslor på flera håll och kanter. Det var framför allt den blå igelkottens utseende som fick folk att gå i taket, däribland tillskottet av tänder. Givetvis var IGN tvungna att ta vara på denna tandhets och bestämde sig för ge tänder till ett gäng andra omtyckta spelkaraktärer. Sov sött.

LÄS MER: Den blodiga ungdomsrevolten som var Mortal Kombat II

Det här för oss till slutet av veckans Checkpoint. Vi hoppas du tyckte det var intressant och dessutom blev lite klokare på kuppen. Tipsa oss gärna om nyheter och andra händelser via våra sociala medier eller i kommentarsfältet nedan. Tack för att du tog dig tid.

Checkpoint!

Inför E3 2019: Bethesda

”Inför E3 2019” är en tillfällig artikelserie som kommer ta plats varje lördag fram till dess att E3 2019 inleds. Varje upplaga kommer djupdyka ner i de respektive utgivarna som bekräftat sitt deltagande vid mässan och vi kommer spekulera kring vad de kan tänkas visa upp. Vi passar även på att ta en titt i spåkulan innan vi avrundar varje artikel för att kunna lägga fram några personliga önskningar eller förutsägelser.

För ungefär ett år sedan satt jag på en solig balkong i Växjö och spekulerade, analyserade och gissade gällande årets E3-mässa. Jag radade upp samtliga stora aktörer som bekräftat sitt deltagande vid årets tveklöst största evenemang för spelnyheter och synade vad var och en kunde tänkas visa upp i det sommarvarma Los Angeles. Nu sitter jag här igen på samma balkong, solen skiner fortfarande och jag är förhoppningsvis ett år klokare. E3 2019 närmar sig skrämmande fort och medan mässan inte riktigt väger lika tungt som tidigare år finns där likväl ett gäng högaktuella speljättar att undersöka. Det är dags att återigen sätta igång ryktesmaskinen och röra om i spekulationsgrytan. Och vi börjar med Bethesda.

Innan vi blickar framåt mot årets upptåg ska vi ta en titt i backspegeln. Fjolårets presskonferens från Bethesda präglades såklart av ovissheten kring Fallout 76 samt explosiva framträdanden av såväl Doom Eternal som Rage 2. Jag vill även minnas (eller glömma) några tveksamma musikaliska inslag. Men trots detta kom allt surr som följde konferensen att handla om två andra spel som säkerligen är jobbigt långt borta: Starfield och The Elder Scrolls VI, båda två from Bethesda Game Studios. Två titlar som säkerligen hade berättigat en föreställning på egen hand ett år senare, kruxet är bara det att Bethesda själva bekräftat att inget av dessa monsterspel kommer dyka upp under årets E3. Så vad kan vi då vänta oss?

Vi kan väl börja med Fallout 76. Spelet lanserades i höstas och har sedan dess fått ett betydligt svalare mottagande än vad Bethesda säkerligen hoppats på. Trots detta finns en gedigen vägkarta planerad med expansioner schemalagda för sommaren såväl som för hösten. Vi kan troligen räkna med att dessa expansioner kommer få en del tid på scenen. Dessutom blir jag inte förvånad om Todd Howard själv är den som marknadsför den fortsatta resan för Fallout 76, eftersom det verkar bli årets enda aktuella titel med Bethesda Game Studios namn på omslaget. Då räknar jag faktiskt inte med mobilspelet The Elder Scrolls: Blades som i nuläget genomför öppna beta-tester och vars närvaro på scenen inte heller är någon omöjlighet. Och på tal om The Elder Scrolls kan vi troligen satsa en halv månadslön på att den nya expansionen till The Elder Scrolls Online, som fått namnet Elsweyr, kommer få sig en extra markandsföringsknuff när presentationen sker en knapp vecka efter expansionens lansering. Dessutom blev spelserien överlag hela 25 år gammal under året, så någon slags jubileumsutgåva med de fem första spelen är inte helt osannolikt. Eller är det kanske dags för Morrowind eller Oblivion att få den standardiserade remaster-behandlingen?

KOLLA IN VÅRA ANDRA ARTIKELSERIER: Veckans spelmelodi: Uncharted: Drake’s Fortune – Nate’s Theme

Om vi tittar till fjolårets övriga medverkande titlar kan vi konstatera att Rage 2 kommer vara ute bland folket när Bethesda åker till Los Angeles i juni, men en första trailer för en kommande expansion är såklart ingen omöjlighet. Dessutom är jag övertygad om att Doom Eternal kommer få en del tid i rampljuset tillsammans med ett lanseringsdatum under hösten. Vi har visserligen redan sett en hel del från spelet, men det hindrar säkert inte Bethesda från att behandla det som ett av konferensens huvudnummer. Räkna med åtminstone ett saftigt gameplay-demo och ännu en blodig trailer. Vågar vi till och med tro på någon referens till Google Stadia?

När det gäller nazistmördandet kan vi nog räkna med en lanseringstrailer för det kommande Wolfenstein: Youngblood, spelseriens co-op-äventyr som utspelar sig under 80-talet, såväl som någon ytterligare information om seriens VR-äventyr Cyberpilot. Båda titlarna lanseras redan den 26 juli i år. Det är ganska mycket Wolfenstein, men vi vet även att en ordentlig tredje del i sagan är på tapeten. Det är fullt möjligt att Machinegames passar på att slå tre flugor i en smäll och avslöjar Wolfenstein 3 av bara farten, även om det kanske är mer troligt att man suger på den karamellen ännu ett år.

Vi får inte heller glömma varken Tango Gameworks (The Evil Within) eller Arkane Studios (Dishonored, Prey). Tango lanserade sin senaste titel i The Evil Within 2 under hösten 2017 efter att ha avslöjat spelet bara några månader tidigare. Det är alltså fortfarande något år för tidigt för att studions nuvarande projekt ska kunna tänkas presenteras. Mitt tips är att Tango följer årets presskonferens från TV-soffan hemma i Tokyo. När det gäller Arkane skulle jag inte satsa några pengar på ett nytt avslöjandet här heller. Studions senaste titlar Prey och Dishonored: Death of the Outsider hade båda sin lansering under 2017. Dessutom har studion assisterat ovan nämnda Machinegames under utvecklingen av Wolfenstein: Youngblood, så har sannerligen haft händerna fulla. Min gissning är att det även här dröjer ännu ett år innan studions nästa spel avslöjas.

LÄS VÅRA RECENSIONER: Fallout 76

Sammanfattningsvis kan vi alltså förvänta oss en ganska skjutglad presskonferens från Bethesda. Rage 2 kommer finnas färskt i mångas muskelminne, Doom Eternal antas agera huvudnummer, Wolfenstein: Youngblood samt Cyberpilot lanseras bara någon månad efter mässan och Fallout 76 har en hel del nya tilläggspaket på ingång. Min rädsla är att Bethesda kanske egentligen inte har tillräckligt med innehåll och framförallt överraskningar i sin portfölj för att kunna berättiga en årlig presskonferens, men jag blir mer än gärna överbevisad. Om inget annat verkar utgivaren ha en gedigen arsenal inför 2020.

Kommer Todd Howard kliva ut på Bethesdas scen även i år?

Spåkulan

Under rubriken “Spåkulan” kommer jag lista mina tre mest intressanta, men kanske något mindre sannolika, förutsägelser inför utgivarnas presskonferenser. Ni får mer än gärna kommentera med era egna tankar och förutsägelser i kommentarerna nedan. På så vis kan vi hålla koll på vem som fick flest rätt när presentationen är över. Vi kör!

– Bethesda avslöjar en remaster av The Elder Scrolls IV: Oblivion till Xbox One, Playstation 4 och Nintendo Switch.
– Rage 2 får sin första stora expansion och innehållet lanseras samma dag.

– Doom Eternal får ett lanseringsdatum i form av den 31 oktober.

 

Kommentera gärna dina egna gissningar och konspirationsteorier i kommentarsfältet nedan.

Giga Wrecker Alt.

Det byggs upp en ordentligt mängd förväntningar när en recensionskod för Pokémon-studions nya spel trillar in i inkorgen. Game Freak, som ligger bakom de allra flesta Pokémon-spel du känner till, ger oss Giga Wrecker Alt., ett resultat av studions egna kreativa initiativ Gear Project. Ett initiativ där studions utvecklare uppmanades att utveckla idéer som kliver bort från de klassiska Pokémon-koncepten. Och även om Giga Wrecker lyckas distansera sig från studions tidigare spel lyser likväl ett tydligt sken av högkvalitativt hantverk genom äventyrets smarta och underhållande innehåll.

Handlingen i Giga Wrecker Alt. följer den färgglada Reika som efter ett möte med i mystisk främling och en excentrisk doktor ger sig ut för att kriga mot mördarrobotar med sina nyligen upptäckta förmågor. Det må låta som en något förlöjligande sammanfattning av berättelsen, men handlingen är så pass lättsam att min synopsis kommer duga gott och väl. Spelet gör sitt bästa för att förtälja en intressant berättelse, och ibland går det nästan till överdrift med en överdriven mängd skrivna dialoger, men det är knappast vad jag kommer minnas bäst.

LÄS FLER RECENSIONER: Days Gone

Jag gillar spel som experimenterar med och utvecklar sina grundläggande funktioner allteftersom du avancerar. Jag tänker spontant på Portal 2 och hur portalpistolen används som en bas i en evigt expanderande spelmekanisk värld. I Giga Wrecker Alt. har du förmågan att manipulera skräp till din fördel, varesig det sker i form av en hjälpsam kub eller ett farligt svärd. Det är ett oerhört smart sätt använda sig av spelvärldens resurser utan att bilda en proppfull ryggsäck med sju sorters skräp där hälften ändå aldrig nyttjas. Det här är definitivt spelets stora lockelse då äventyrets övriga innehåll håller en hög kvalité men sticker likväl inte ut i ett plattformstätt spellandskap.

Skräp som glittrar är det bästa skräpet.

Medan världen i Giga Wrecker Alt. är fylld med livsfarliga fiender är det knappast med hjälp av avancerade stridstekniker och vältajmade knapptryckningar jag tar mig förbi mina mekaniska motståndare. Striderna är istället ofta sammanflätade med spelets pusselliknande element. Det är uppfriskande att kunna övermanna en bossrobot med hjälp av spelets miljöer istället för råstyrka och pareringar. Dessutom uppmuntas jag konstant att experimentera med spelvärldens förstörbara miljöer tack vare förmågan att återställa en plats till sitt ursprungliga skick.

Det finns mycket att göra i den fientliga robotfabriken. Den imponerande mängden utrymmen och utmaningar gör att jag knappast kommer bli sysslolös i första taget. Dessutom tillåts jag uppgradera flera av mina förmågor i takt med att jag avancerar. Och även om många uppgraderingar är något fantasilösa bidrar det hela likväl till en behaglig progression.

LÄS FLER RECENSIONER: SteamWorld Quest: Hand of Gilgamech

Det allra mesta i Giga Wrecker Alt. håller en väldigt hög kvalité. Det är ett välgjort hantverk som har en god chans att fånga in de allra flesta som uppskattar genren. Huvudkaraktärens signifikativa förmåga att manipulera den sönderslagna omvärlden lyfter upp helheten markant och bidrar till en väldigt tillfredsställande spelupplevelse. Det krävs en hel del för att sticka ut bland nutidens överväldigande utbud av plattformsäventyr, men Giga Wrecker Alt. gör ett fullt godkänt försök.

Gameplay-premiär för Borderlands 3

Om det var någon som mot förmodan trodde på en pånyttfödelse av den omtyckta Borderlands-serien kommer ni tyvärr bli besvikna. Borderlands 3, som ikväll visades upp in action för första gången, ser ut som en regelrätt uppföljare och kommer säkerligen uppskattas av seriens många fans. Vi bjöds på en saftig livesändning med en hela 60 minuter lång gameplay-video som följdes av ännu fler spelvideos från diverse inbjudna streamers. Vill du se hela den sändningen i efterhand kan du göra det här.

Annars kan du njuta av den komprimerade men likväl explosiva trailern här ovan.

Den eviga jakten på roligare spel

Jag blir snart tokig på mig själv. Här har jag suttit hela veckan och räknat dagarna för att slutligen nå fram till dagen då vårens stora Playstation-exklusiva titel skulle dimpa ner i brevlådan, och så händer detta igen. Jag kan knappast påstå att Days Gone målades upp som Guds gåva till TV-spelaren när recensionerna publicerades runtom i världen, inte minst från vår egen sida, men det var likväl ett storspel jag var ivrig att sätta tänderna i. Som av en händelse beställde jag även den förfinade versionen av 2013 års Last of Us, ett spel jag älskade vid dess lansering men inte spelat sedan dess, i samma veva. Efter några timmar med Days Gone började därför tankarna komma smygandes: ”Vore inte The Last of Us ett roligare spel att sätta igång?”.

De vackra vyerna i Days Gone.

Det här är ett tankemönster som stör mig och tyvärr är det inte första gången det sker. Dessutom brukar det hela kulminera i att jag sitter där framför TV:n och bläddrar fram och tillbaka i mitt stora spelbibliotek utan minsta framsteg. Jag har en tendens att alltid söka efter roligare spel, att aldrig bli nöjd. Det har troligen en koppling till ett annat mindre önskvärt personlighetsdrag hos mig själv, nämligen att planera saker långt i förväg för att sedan ställa in i sista minuten. Min hjärna har nämligen en förmåga att måla upp trivsamma scenarion innehållande alla roliga händelser som ligger framåt i tiden för att sedan bli besviken när verkligheten kommer ikapp. Jag kan tänka på en viss sekvens i ett gammalt spel och bli ytterst sugen på att spela för att sedan stänga ner det innan jag ens nått laddningsskärmen.

PÅ TAL OM ROLIGA SPEL: Vad gör ett spel bra?

Det var mitt senaste spårbyte i situationen gällande Days Gone och The Last of Us som inspirerade det här inlägget, men det innebär inte att det var första gången något liknande inträffade. Jag har vid fler tillfällen spelat med kompisar där vi bestämt oss för att spela exempelvis The Division 2 eller Fallout 76 en hel kväll och verkligen nörda ner oss. Men när det gått någon timme har jag tappat min motivation och letar istället efter något roligare spel. Det kanske är därför jag föredrar att genomföra mina spelsessioner så fort jag går upp ur sängen, eftersom jag då inte hinner tänka så mycket innan jag slukas av spelens underbara värld.

De strategiskt placerade trälådorna i The Last of Us.

Det finns så oerhört många spel ute på marknaden idag, fler än någonsin. Har vi ens tid att spela något annat än de absoluta bästa titlarna? Jag vill dock inte beskylla nutidens enorma utbud för min egen oförmåga att fokusera på en och samma uppgift under en längre tid. Däremot är jag inte övertygad om att det är spelens allmänt höga kvalité som gör att jag fastnar. Jag är ganska säker på att det finns ett gäng nyckelfaktorer som gör att ett spel suger in mig och inte släpper taget, men dessa aspekter får vi söka reda på en annan gång.

Nu vill jag veta: är jag ensam om detta beteende? Det enda jag vet är att mina kompisar är bra mycket duktigare på att ignorera distraktioner för att avancera i ett enskilt spel än vad jag själv är. Men hur är det för er?

Skriv gärna i kommentarerna hur ni tycker och tänker. Eller ännu bättre: ge mig tips på hur jag kan agera för att förbättra mitt pinsamt dåliga spelfokus!

Speciella stunder: Jag är Spider-Man

Jag har alltid varit en stor beundrare av Spider-Man. Jag har länge varit svag för det mesta som har en koppling till superhjältar, men Spider-Man var och förblir en av mina favoriter. Kanske beror det på hans akrobatiska stil och svindlande superkrafter. Det kan även ha att göra med hans lättsamma och humoristiska personlighet. Men i slutändan tror jag det är hans bakgrund, en nördig kille som gör vad han kan för att passa in i skolan samtidigt som han kastar skurkar i fängelse, som gjort att karaktären blivit så speciell för mig. Jag skulle kunna vara Spider-Man, alla kan vara Spider-Man.

LÄS OM FLER SPECIELLA STUNDER: Spår av rädsla i Final Fantasy VII

Även om spindeln gör sig bra i filmer och serietidningar kan ingen form av media mäta sig med TV-spelens kraft att fullständigt förtrolla den som sitter framför skärmen. Och kanske är det just Spider-Mans perfekta förutsättningar för spelens värld som gjort honom så svår att gestalta i den interaktiva underhållningsformen. Jag minns hur jag och kompisarna satt och klurade på knappkombinationer i Spider-Man: The Movie till Playstation 2, hur jag svingade runt i Spider-Man 2 till PC (ej att förknippa med konsolversionerna under en tid då speldatorn fortfarande var underlägsen) och det överraskande bra The Amazing Spider-Man till Xbox 360. Inget av de spelen lyckades dock riktigt fånga den där känslan av att faktiskt vara Spider-Man. Även konsolversionen av Spider-Man 2 (som jag tyvärr spelade väldigt lite) gestaltade ett engagerande sätt att styra hjälten, men det kändes fortfarande som om jag styrde en avatar snarare än att jag själv drog på mig dräkten.

Vi förflyttar oss till sommaren 2016. E3 stod för dörren och färska rykten om ett nytt Spider-Man-spel hade nått mina öron. Det talades om att en etablerad studio hade blivit tilldelade Spider-Man-licensen och skulle visa upp sitt nya spel inom kort. Sonys presskonferens kom och efter en stund dök Marvel-loggan upp på den stora scenen. Min puls steg när jag insåg att det omöjligt kunde vara något annat än det jag önskade mest i världen i just den stunden. Vi hoppar fram ytterligare några år, nämligen till hösten 2018. Marvel’s Spider-Man hade vid det här laget visats upp ordentligt, många sa att de nästan fått se för många klipp från spelet. Själv satt jag där som en uttorkad disksvamp och bara sög åt mig alla trailers och nyheter jag kom åt. Min förhandsbokning var såklart inlagd sedan länge och det var nu bara några veckor kvar innan jag skulle få svinga mig ut på äventyr.

När jag väl fick kasta mig ut ur Peter Parkers fönster kändes allt så bra som jag kunde ha önskat. Det var dock först en bit in i spelets handling, när jag blivit introducerad för de återkommande småbrotten runt om i staden, som den riktiga magin inträffade. Jag hade precis svingat mig genom staden och var försenad till faster Mays födelsedagsfest på härbärget där hon arbetade. Jag landade graciöst på hustaket och skulle precis byta om till civila kläder när polisradion började surra. Ett av de återkommande brotten hade kickat in (en ren tillfällighet) och där stod jag halvvägs till födelsedagstårtan. En liten röd plutt dök upp på min minikarta och jag kunde nu välja att genomföra aktiviteten eller ignorera den. Men folk var i fara, och jag var Spider-Man, jag kunde inte ignorera det.

Det var precis som om Peter Parkers interna bråk om vilken personlighet som förtjänar mest uppmärksamhet hade förflyttat sig till mitt eget huvud. Jag hade hoppats på att Insomniacs tolkning av hjälten skulle förmedla den fartfyllda känslan av att slunga sig genom Manhattan, men det här var mer än vad jag hade kunnat hoppas på. Det var med en djup suck jag insåg att faster May skulle få vänta på sin överraskningstårta i några minuter till. Jag vände på klacken, slängde mig ut mot storstaten och ställde in siktet på de pengahungriga ligisterna ett par hundra meter bort. När hela följet låg fastnätade på asfalten kände jag mig redo att lämna över ansvaret till polisen och det var äntligen dags för tårta. Den där häftiga känslan avtog såklart med tiden och de repetitiva sidouppdragen förvandlades till just det, men i den här stunden var det något helt annat.

LÄS RECENSIONEN: Marvel’s Spider-Man

I vilket annat spel som helst hade det varit så lätt för mig att säga “Nej, det påverkar inte handlingen negativt om jag ignorerar detta. Jag kan ta tag i det där sen”, men det här var annorlunda. Min inlevelse var i den stunden så absolut att det inte var något datoranimerat skal med Spider-Man-dräkt som stod på det där taket när radion ringde, det var jag: Spider-Man. Och när andra är i fara, då får Peter Parkers behov ibland kliva åt sidan.

Veckans fråga #27: Vem skulle du ta hjälp av under en zombieapokalyps?

Varje vecka ställer vi en fråga till våra läsare som de kan besvara här, på Facebook, Twitter eller Instagram. Veckans fråga kommer i överlag fokusera sig på personliga spelupplevelser, anekdoter, komiska ideér och åsikter snarare än ”heta takes” om aktuella händelser. Vi tänkte det kunde vara ett kul sätt för er OCH oss att lära känna varandra.

Förra veckans fråga visade sig vara aningen knepig för er läsare och genererade tyvärr inga svar.  Vi tar istället nya tag inför veckans fråga. Föregående vecka ville vi veta följande:

Vilket är ditt favorit-påskägg från ett spel?

zombieapokalyps

Upplägg för veckans fråga:

Zombieapokalypsen har länge varit ett starkt stildrag inom interaktiv underhållning och verkar inte heller vara på väg att sakta ner. Under de senaste dagarna har vi kunnat avnjuta såväl multiplayer-äventyret World War Z som det motorbrummande Days Gone. Dessutom var det inte många veckor sedan vi kunde lägga vantarna på det efterlängtade The Walking Dead: The Final Season. Zombieapokalypsen har till och med blivit en så tilltalande skådeplats att även titlar med mindre infekterade spelvärldar iklätt sig zombiedressen i olika tilläggspaket eller liknande. Det har funnits en nyfikenhet kring hur bekanta karaktärer hade reagerat om deras hem blivit invaderat av zombies.

Vi är väl medvetna om att karaktärer som Joel från The Last of Us, Deacon från Days Gone, Kyle Crane från Dying Light och Frank West från Dead Rising klarar sig utomordentligt under en zombieapokalyps. Däremot är vi otroligt nyfikna kring vilka andra spelkaraktärer som skulle kunna göra ett ännu bättre jobb, utan att veta om det själva. Fungerar utomjordiska vapen bättre mot de infekterade än en vanlig handgranat? Hur skulle våra folkkära superhjältar stå sig mot zombiearmén? Släpp kreativiteten fri. Vi är ruskigt sugna på att höra era mest påhittiga förslag på vilken karaktär från valfritt spel ni helst hade tagit hjälp av under en zombieapokalyps. Bonuspoäng delas ut till den allra bästa motivationen. Därmed lyder veckans fråga:

Vem skulle du ta hjälp av under en zombieapokalyps?

Tanken är även att vi samlar de bästa svaren i nästa veckas fråga. Chansen att bli citerad i nästa veckas artikel stiger avsevärt om man motiverar sitt svar. Det går utmärkt att svara här nedanför eller i inläggen som länkar till frågan på både Facebook och Twitter. Vi läser alla svar! 

Checkpoint 28.4

Ännu en vecka har passerat och med den en rejäl dos spelrelaterade nyheter. Vår artikelserie Checkpoint är döpt efter sin motsvarighet i spelvärlden, där dina framsteg sparas innan du färdas vidare. En sparpunkt där vi tillsammans summerar spelveckan som gått och blickar framåt mot vad som komma skall, innan vi kastar oss vidare mot nya äventyr. Vi kommer ta en titt på vilka spel ni bör hålla lite extra koll på under veckan som kommer. Vi kommer belysa allt från roliga tweets till intressanta poddar och härliga påskägg. Allt detta och mycket mer, men först har det blivit dags för nyheter.

Square Enix har schemalagt sin E3-show
Fjolårets framträdande var knappast något som blåste oss av stolen, men det kommer inte hindra Square Enix från att göra ytterligare ett försök vid årets E3. Vi kan bara anta att företaget hoppas toppa 2018 års trailermontage med flertalet intressanta avslöjandet. Square Enix inleder sin närvaro vid E3 2019 natten mot den 11 juni. Superhjältenörden i mig skriker efter ny information om det kommande Avengers-projektet från Tomb Raider-utvecklarna Crystal Dynamics och Eidos Montréal, vilket på egen hand skulle göra den sena starttiden mer än uthärdlig. Att utgivaren dessutom väljer att bekräfta sin E3-konferens under samma period som det råder absolut Marvel-feber känns knappast som någon tillfällighet.

Thanos invaderar Fortnite igen
Vi fortsätter på Avengers-spåret med nyheten om att ännu ett Avengers-inspirerat evenemang i det superpopulära Fortnite är i full gång. Medan många gissade på att tillägget endast skulle involvera kosmetiska ting vet vi nu att det faktiskt handlar om ett helt nytt spelläge. I Fortnite Endgame ställs två lag mot varandra där Thanos och gänget gör sitt yttersta för att hitta evighetsstenarna medan de traditionella Fortnite-hjältarna gör allt för att stoppa dem med hjälp av ikoniska Avengers-vapen. Detta rapporterar Eurogamer. Du kan se en kort trailer för uppdateringen nedan.

Crunch-anklagelser mot både Epic och NeatherRealm
Debatten gällande crunch i spelvärlden har blivit mer och mer frekvent i takt med att fler utvecklare vågat komma ut och berätta om sina upplevelser. I veckan har röster från både Epic Games (Fortnite) och NeatherRealm (Mortal Kombat) gjort sig hörda och berättat om de omänskliga arbetsförhållanden som ofta råder hos utvecklarna. Polygon rapporterade i veckan om hur anställda vid Epic Games arbetat med företagets flaggskepp Fortnite under cirka 70 timmar i veckan, vissa vittnar till och med om 100 timmar långa arbetsveckor. Anställda rapporterar även om att crunch inte endast var ett problem i samband med spelets lansering utan även under det kontinuerliga arbetet med nytt innehåll. Även utvecklare vid Mortal Kombat-studion NeatherRealm har vittnat om intensiv crunch under en lång tid, detta via PC Gamer. Anställda vid studion vittnar om arbetsveckor om 80-100 timmar under längre perioder med låg lön. De båda artiklarna innehåller berättelser från flera olika individer som förtjänar uppmärksamhet och kan läsas i sin helhet via länkarna ovan.

LÄS VÅRA RECENSIONER: Days Gone

Atlus avslöjar nästa Persona-äventyr
Det beryktade Persona 5S, som många trodde var en Switch-version av 2017 års Persona 5, har nu avslöjats under namnet Persona 5 Scramble: The Phantom Strikers. Spelet tillhör Musou-genren och kan beskrivas som som en korsning mellan Persona och Dynasty Warriors. Spelet har i nuläget inget releasefönster. Dessutom har Atlus nyligen avslöjat att en uppgraderad version av Persona 5 som får undertiteln The Royale kommer släppas för oss i västvärlden någon gång under 2020. Detta skriver Gameinformer.

Lanseringsfönstret smalnar för Playstation 5
Jag påstår inte att spelvärlden just nu lapar i sig next gen-nyheter som en uttorkad hund, men det är något åt det hållet. Denna gången är det Wall Street Journal-reportern Takashi Mochizuki via Eurogamer som avslöjar att Playstation 5 inte kommer lanseras under de kommande 12 månaderna, det vill säga att konsolen har ett lanseringsdatum efter april 2020. Även om det inte är särkilt oväntade uppgifter innebär det att vi troligen kan se fram emot en höst- eller vinterlansering av konsolen.

Final Fantasy XII The Zodiac Age – 30 april
Den tolfte delen av Final Fantasy-sagan får HD-behandling. Släpps till Nintendo Switch.

HA KOLL PÅ ÅRETS ALLA SPELSLÄPP: Lanseringslista 2019

Giga Wrecker Alt. – 30 april (Playstation 4), 2 maj (Nintendo Switch), 3 maj (Xbox One)
Manipulera spillrorna från en förstörd värld i kampen mot mördarrobotarna. Släpps till Playstation 4, Xbox One och Nintendo Switch.

Veckans foliehatt
Det skulle kunna vara årets sammanträffande. Jag är dock ganska säker på att det är Tom Phillips, redaktörer vid Eurogamer, egna högsta önskan som lyser igenom i denna nyhetsartikel. Om inget annat vet Philips hur man gör en något innehållstorr artikel bra mycket mer iögonfallande.

Veckans tillfällighet
Vi rapporterade ovan om den oroväckande crunch-kulturen hos Epic Games. Intressant nog kom nyheten ut i samband med spelstudions nyligen lanserade samarbete med Marvel och inkluderandet av Avengers-innehåll i Fortnite. Det ska sägas att slagorden från Avengers Endgame inte klingar riktigt lika snyggt i relation till påståenden om 100 timmar långa arbetsveckor.

Veckans Dreams
Liksom föregående veckas skapelser i Super Smash Bros. Ultimates nya banredigerare kan vi troligen anta att även skapelser från nyligen lanserade Dreams kommer få en del utrymme i den här artikelserien framöver. Denna veckan vill jag belysa ett försök att återskapa klassikern Crash Bandicoot. Även om spelserien nyligen fått sig en ambitiös remake är det likväl en imponerande bedrift från Youtube-profilen Milbox R. Du kan se skapelsen, som i nuläget inkluderar huvudkaraktären och ett fåtal banor, i klippet nedan.

LÄS MER: Den mindre framtvingande 3D-revolutionen

Det här för oss till slutet av veckans Checkpoint. Vi hoppas du tyckte det var intressant och dessutom blev lite klokare på kuppen. Tipsa oss gärna om nyheter och andra händelser via våra sociala medier eller i kommentarsfältet nedan. Tack för att du tog dig tid.

Checkpoint!

World War Z

Kriget mot zombiearmén verkar aldrig ta slut. Det spelar ingen roll om det sker på en tropisk ö, i en sönderfallen storstad eller trånga korridorer. Det finns alltid fler infekterade monster att slakta och nya sätt att göra det på. Ofta uppmanas du ta hjälp av en kompis eller två, för medan datorn blir allt smartare kommer den inte vara till mycket hjälp när de vandöda invaderar. World War Z är ännu en titel i den kategorin och medan äventyret inte gör många insatser för att föra genren framåt är det likväl ett underhållande tillägg för den inbitne.

FLER SPEL MED LÖJLIGT MÅNGA FIENDER: Earth Defense Force: Iron Rain

Hjärtat i World War Z är samarbete. Hela kampanjen, varesig du spelar den med kompisar eller med datorn, kretsar kring en grupp om fyra zombiejägare. Om du väljer att spela utan mänskliga hjälpredor bör du dock vara medveten om att du knappast kommer få den optimala upplevelsen. Spelets AI-kompanjoner tar sällan egna initiativ utöver att pressa in avtryckaren när de ser fiender. Du kommer varken se dem applicera ett hälsopaket på sig själva eller hjälpa dig slutföra uppdragsmål. När en zon ska försvaras från olika vinklar finns det till exempel inget sätt att instruera hur mitt datorstyrda lag ska placera sig, någon som är bra mycket enklare när du spelar med vänner.

Tack gode gud för metallstängsel.

Oavsett om du spelar med eller utan kompisar kommer den generella spiralen vara densamma. Det finns ett gäng uppdrag med olika platser såväl som människor i huvudrollen, efter varje uppdrag tilldelas du erfarenhetspoäng och uppgraderingsvaluta innan du väljer ett nytt uppdrag. Progressionen är en stor del av World War Z och du tjänar kontinuerligt in erfarenhetspoäng till din valda klass såväl som dina vapen. Uppdragen kan spelas i vilken ordning som helst, vilket motarbetar någon form av fängslande berättande även om det uppenbarligen inte är spelets huvudfokus. Känslan blir istället att målet är att utforska de olika spelstilarna och tjäna in poäng för att låsa upp nya och bättre vapen, inte att ta reda på hur människan aktivt arbetar för att stoppa den plötsliga zombie-invasionen. Och kanske kan man inte förvänta sig mycket mer gällande handling när ett spel baserar sig på en film som i sin tur baserar sig på en bok. I takt med att du spelar låser du upp nya förmågor för spelets olika klasser. Här ser vi ännu ett tecken på att ensamvargen knappast är målgruppen när många bonusar och förmågor du kan låsa upp gynnar lagkompisarna såväl som dig själv.

MISSA INTE VECKANS FRÅGA: Vilket är ditt favorit-påskägg från ett spel?

Själva uppdragen är alltid överdrivet våldsamma och tjusningen ligger ofta i att utforska den rikliga mängden mördarverktyg som erbjuds. Spelar du dessutom på de lättare svårighetsgraderna kommer mängden vapen och föremål som ligger utspridda uppmuntra dig till att konstant uppdatera din spelstil. Addera sedan en skrikande kompis i hörlurarna och jag garanterar att du kommer bjudas på en ganska trivsam spelupplevelse. Dessa aspekter blir väldigt viktiga eftersom uppdragsstrukturen i övrigt inte gör mycket för att förhöja spelnöjet. Rutinen i att mörda hundratals zombies, trycka på ett par knappar, försvara ett område från några hundra zombies till samt hämta några utspridda lådor är inget stort i nöje på egen hand, men under rätt förutsättningar kan det vara väldigt underhållande.

Progressionen i World War Z följer en mall som liknar utförandet i exempelvis The Elder Scrolls V: Skyrim (vilket också blir den enda liknelsen vi kommer göra till den spelserien i denna text) där du tjänar in erfarenhetspoäng baserat på utrustningen och klassen du använder. Du kan endast gå upp i nivå i klasser och vapen om du använder dem flitigt. Medan det är ett system jag gillar i grunden motarbetar det nöjet i att utforska de olika spelstilarna. Vill du verkligen maximera din förmåga att pulverisera zombies är det med andra ord bäst att du väljer spår tidigt och därefter undviker för många avvikelser.

Att hålla sig till ett och samma stridsmedel är sannerligen effektivt, men inte särskilt roligt.

Vi har berört ämnet ovan, men det är verkligen anmärkningsvärt hur mycket World War Z är anpassat för att du ska ha kompisar att spela med. Och medan det blir ett problem för oss som gärna spelar med datorn som kompanjon är det likväl en aspekt som förtjänar beröm när man ser den andra sidan av myntet. Spelets olika klasser skiljer sig mestadels i form av vilken vapenarsenal du börjar med samt vilka bonusar du låser upp allt eftersom du går upp i nivå. Och det är här spelare verkligen får en gyllene chans att komplettera varandra. En person kan spela med fokus på explosiva medel och närstrid medan en annan kan ha en mer medicinsk inriktning. Detta leder till en taktisk symbios som verkligen har chansen att göra er mer dödliga tillsammans, vilket är en möjlighet som tyvärr inte uppenbarar sig i offline-läget.

Om samarbete inte riktigt är din grej kan du istället rikta blickarna mot spelets multiplayer-läge. Till skillnad från kampanjen är människorna här motståndare såväl allierade. De flesta spellägena som en erfaren kan förvänta sig i en online-skjutare finns här. Du kan kriga mot motståndarlaget där döda kroppar räknas som poäng eller ta kontroll över utvalda zoner för att dominera slagfältet. Det som dock skiljer World War Z från andra spel i liknande kategorier är att stora mängder zombies invaderar spelfältet med jämna mellanrum, vilket inför en intressant dynamik. Bör du fokusera din eldgivning på de mänskliga motståndarna och ignorera alla invaderande zombies eller kanske sluta en tillfällig allians och tillsammans besegra det mer akuta hotet? Spellägena i sig är inget som sticker ut men tillägget av spelets övriga element gör det hela desto mer intressant.

LÄS FLER RECENSIONER: SteamWorld Quest: Hand of Gilgamech

World War Z är precis vad du kan förvänta dig när någon kommer med ett samarbetsbaserat zombiespel, varken mer eller mindre. Det har definitivt potential till att bli ett äventyr du kommer tillbaka till flera gånger när humöret är rätt. Det allra mesta i spelet förhöjs dessutom med ett par snäpp när du har en blodtörstig kompis vid din sida, men har du inte den turen riskerar spelets hållbarhet gå ut relativt snabbt. Den zombieangripna världen är sannerligen stor nog för oss båda, och gärna ett par kompisar till.

Veckans fråga #26: Vilket är ditt favorit-påskägg från ett spel?

Varje vecka ställer vi en fråga till våra läsare som de kan besvara här, på Facebook, Twitter eller Instagram. Veckans fråga kommer i överlag fokusera sig på personliga spelupplevelser, anekdoter, komiska ideér och åsikter snarare än ”heta takes” om aktuella händelser. Vi tänkte det kunde vara ett kul sätt för er OCH oss att lära känna varandra.

Även denna måndag är vi imponerade över den mäktiga responsen föregående veckas fråga fick.

Men före vi presenterar veckans fråga tittar vi på förra veckans svar när vi ställde frågan:

Vilket är ditt favorit-Star Wars-spel?

Tveklöst Knights of the Old Republic, även om jag körde fast när jag fick slut på både pengar och bomber i någon öken och varken kom fram eller tillbaka.
Martin Eriksson, Player 1

Jag minns att jag ÄLSKADE Kotor när det släpptes. Spelade det hur mycket som helst, men när jag tog upp det i vuxen ålder kände jag att det inte hade åldrats med värdighet alls. Så, jag får säga Lego Star Wars!
Johan Andreas Peppar Malmlöf, Facebook

Force Unleashed är favoriten när det kommer till single player då det kändes påkostat både när det kom till gameplay och story. När det kommer till multiplayer så gillade jag verkligen känslan i Battlefront (2015).
Carl Hammarström, Facebook

Gillar faktiskt Shadows of the empire. Men jedi outcast ligger i topp bland fps-spelen. När det kommer till rpg biten så är KotOR svårslaget även om ToR har fantastiskt bra storyline (allrahelst om man läser böckerna med). Flygspel så nötte jag x-wing vs tiefighter mycket men jag håller med om Rouge squadron 2. En ofta bortglömd pärla är ju Force Commander. Riktigt bra rts-spel med storyline. Sen har vi ju även Galactic Battlegrounds som i princip är Age of Empires fast med star Wars-skal. Också bra spel. Men när det gäller rts så ligger nog Empire at War närmast hjärtat.
Kalle Svensson, Facebook

Alltså KOTOR fick mig att spela andra Star Wars spel. Än så länge har inget av dem kommit i närheten – även om Dark Forces 2 (Jedi Knight) var grymt bra.
Mika Leth, Facebook

Tie-fighter och Jedi knight 2 Jedi Outcast. Tie-fighter var den överlägset mest avancerade rymdsimulatorn på 90-talet, och ärligt talat är den fortfarande svåröverträffad. Jedi Outcast var den slutliga fulländningen i Dark Forces-serien, där man själv kunde välja om man ville skjuta sig fram eller experimentera med ljussablar och force-krafter. Vad som gällde för båda spelen var att ingen höll dig i handen. Det var svårt, stundtals riktigt svårt, vilket tvingade en att tänka och öva, öva, öva. Vilket också gjorde segerns sötma så mycket sötare.
Oskar Källner, Facebook

Många timmar har lagts på Knights of the Old Republic. Gillade även plattformsspelen till SNES även om dom kanske inte åldrats superbra. Och som Carl nämner här ovan hade vi riktigt roligt med Battlefront och rent grafiskt var det ju en fröjd också!
Conny Andersson, Facebook

Säger inte att det är det bästa. Men bästa minnet är Jedi knight II: Jedi outcast till GameCube. Det spel jag spelat mest och ganska mycket med min bror.
Adam Stahl, Twitter

Star Wars till NES. Klassiskt spel, men jag gillar Jedi Academy även, har det på X1.
Anton Johansson, Twitter

Upplägg för veckans fråga:

Påskhelgen närmar sig sitt slut och medan många av er säkert ligger halvt utslagna som ett resultat av för mycket påskmat och godis vill vi be er om en sista tjänst innan arbetsveckan tar vid. Det är möjligt att flera av er letat efter påskägg fyllda med onyttigheter under helgen som gått. Men vi spelintresserade har ofta en helt annan uppfattning av vad påskägg kan innebära, vilket jag vill diskutera nu.

Fenomenet påskägg inom media kan kort beskrivas som ett internskämt eller en gömd hemlighet som endast synliggörs för de som är extra uppmärksamma. Det hela har sitt ursprung i Atari 2600-spelet Adventure där utvecklaren Warren Robinett programmerade in sitt namn i en utvald plats i spelet, detta eftersom utvecklarnas namn vanligtvis inte inkluderades i Ataris spel på den tiden. Medan Atari först ville ta bort meddelandet bedömdes det vara för kostsamt och Robinetts namn fick istället vara kvar som ett så kallat påskägg. Sedan dess har påskägg i spel blivit allt vanligare och kan inkludera såväl referenser till andra spel som dolda meddelanden om en eventuell uppföljare.

Känslan av att hitta ett påskägg kan vara väldigt härlig och förmedlar ofta en uppfattning om att den här hemligheten tillkom i spelet just för din skull, vilket såklart leder till minnesvärda upplevelser. Vi vill jättegärna höra era bästa historier om hur ni gick på jakt och hittade alla möjliga gömda hemligheter. Därmed lyder veckans fråga:

Vilket är ditt favorit-påskägg från ett spel?

Tanken är även att vi samlar de bästa svaren i nästa veckas fråga. Chansen att bli citerad i nästa veckas artikel stiger avsevärt om man motiverar sitt svar. Det går utmärkt att svara här nedanför eller i inläggen som länkar till frågan på både Facebook och Twitter. Vi läser alla svar!