2 minuter lästid

Den här artikelns ursprungliga syfte var att tala om ett musikstycke från 2008-spelet Alone in the Dark men när jag började min undersökning och faktakontroll kom jag till insikten att kompositören, fransmannen Olivier Deriviere, låg bakom musiken till ett annat spel vars musik jag finner fascinerande. Jag talar om Remember Me, ett actionspel som släpptes 2013 och utvecklades av den franska spelstudion Dontnod som idag är mest kända för spelserien Life is Strange. Det finns mycket att säga om Niin the Hunter eftersom det kokar över av experimentlusta och har ett väldigt vågat övergripande tema där ljudfilter och diverse effekter fyller funktion.

Till att börja med hade jag rekommenderat er att lyssna på stycket med ett par hörlurar så ni tydligt kan fånga upp alla små detaljer och nyanser som gömmer sig i låten. Jag gick t.ex. själv med hörlurar på stan när den här melodin började spelas och jag kontrollerade både en och två gånger att min hörlurssladd inte glappade. Jag blev nästan sur för jag trodde att mina hörlurar hade slutat att fungera korrekt p.g.a. det elektroniska brus som gjorde inhopp då och då under musikstycket. När låten var över förstod jag dock att det faktiskt var en del av musiken och mina hörlurar mådde tack och lov fortfarande bra. Ett snyggt men skrämmande trick.

FÖRRA VECKANS SPELMELODI: Asura’s Wrath – In your Belief

Niin the Hunter är fullproppat till bredden av märkliga effekter och ljudfilter. Det uppstår förfalskade ljudglapp och hack. Alltsom oftast spelas toner uppe på varandra. Ljud och musik tonas in och ut konstant. Brus, modemtjut och reverbs avlöser varandra. Fundamentet är ett orkesterstycke men det är omgivet av mängder av andra typer av elektroniska instrument, synthiga toner och musikinfluenser från t.ex. The Day Stood Still och liknande science fiction-filmer från mitten av 1900-talet. Det är klassiskt instrumentalt framförande som med full kraft kolliderar med det elektroniska och moderna. Resultatet är fängslande. Jag rekommenderar er att lyssna på stycket genom ett par hörlurar eftersom Deriviere utvinner alla de förmåner och tricks man kan få genom att använda stereo som en fundamental del av ljuddesignen.

Remember Me är ett spel där man som den kvinnliga minnesjägaren (legoknektar med förmågan att radera och redigera folks minnen) Niin försöker återskapa sitt eget raderade minne i ett framtida Neo-Paris. Musiken och framförallt det här stycket följer temat kring att återuppbygga, att skapa ordning av kaos och anarki. För anarki och kaos är precis vad som råder rent musikaliskt i början av Niin the Hunter innan saker sakta pusslas ihop och blir mer strukturerat och förståeligt.

Det är alltid kul när det känns att det ligger lite omsorg och tanke bakom hur man komponerar musik utifrån en film eller spels tematik. Att exempelvis skapa musik- och ljudglapp i ett spel om just minnesluckor är helt enkelt att tänka ett steg extra. Därför är musiken i Remember Me värd att minnas och beundras.