8 minuter lästid

Välkommen till den andra delen av En fightingnovis dagbok. Den stora frågan är – kan en riktig usel fightingspelare efter en sommar av fightingspelande åtminstone bli en halvbra spelare som inte gör bort sig online? I den andra delen regnar det in, vi kollar om Sakura har lärt sig något av sitt nya jobb i arkadhallen och vi vågar oss – tro det eller inte – ut online!

Dag 4 – Med Sakura i arkaden

Dag fyra inleder jag med att fortsätta att träna på de fyra enkla combosarna med Sakura. Det är verkligen inte lätt att sätta dem, ens i träningsläget. Det är som att spela Rock Band på expert, förutom att man inte får se i grafiken när man ska sätta noterna med gitarren. Olika combos har också olika rytm, så det gäller inte bara att minns vilka knappar man ska trycka på och i vilken ordning man ska trycka på dem, men man måste minnas rätt rytm också. Finns det något slags trick till att lära sig combos, eller är det bara att nöta tills det sitter i muskelminnet?

Nästa punkt på dagordningen är att ge sig ut i arkadläget med Sakura. Här blir det dock oväntade problem. Strax innan jag ska börja spela in börjar det att spöregna, och jag märker att det regnar in i lägenheten. Det droppar vatten i garderoben och det ser allt annat än bra ut. Bara att ringa till bostadsbolaget och anmäla det hela. De ska komma och kolla på det hela, men de vet inte när, så risken är stor att de kommer att avbryta mitt i inspelningen, vilket känns sådär, med tanke på att det fortfarande bara är dag fyra av projektet.

Jag börjar ändå att spela in, men först blir det helt fel. Jag tänker nämligen bara på vattenskadan, och jag får börja om igen. Andra gången går det bättre och jag kan äntligen ta mig itu arkadläget med Sakura. Hur den märkliga resan utvecklade sig kan du se här:

Dag 5 – Martin vågar sig ut online

Det går inte att neka till att Street Fighter V: Arcade Edition är ett av de lättaste spelen på ”normal” som jag spelat. Vi har motståndare som inte anfaller, inte blockar och som inte ens försöker hoppa över mina eldbollar. Även en usel fightingspelare som jag kan köra rakt genom arkadläget utan problem. Jag inser att bara spela mot datorn inte håller i längden. Med tanke på att mina motståndare inte bjuder på något som helst motstånd, så kan jag inte heller avgöra vad mina svagheter är, och vad det egentligen är jag borde träna på för att bli bättre.

LÄS ÄVEN: En fightingnovis dagbok – Hur blir man bättre på fightingspel?

Jag skulle visserligen kunna dra upp svårighetsgraden, men jag tänker att det är bättre att ge sig ut online. Jag hade planerat spara med att ge mig ut online tills mitt utförande av specialattacker och combos hade blivit lite bättre, men jag inser nu att för att kunna avgöra var jag befinner mig som fightingspelare och för att kunna reda ut vad jag måste träna på för att bli bättre, så måste jag ge mig i kamp med riktiga spelare online.

Jag inleder dagen med en timme i träningsläget, för att värma upp, och sedan ger jag mig ut online. Ett problem med att spela Street Fighter V online är att det vanligtvis är en lång väntan mellan matcherna. Tre till fyra minuter är det vanliga, och den värsta väntan den här dagen närmade sig tio minuter. Den inspelade videofilen blev en timme och tjugo minuter lång, och efter jag klippt bort all väntan så blev videon fyrtio minuter lång. Min speltid var alltså 50% match och mellansnack och 50% väntan. Med mina koncetrationssvårigheter brukar jag ta en paus efter ett par matcher, men 50% vila är lite mycket även för mig.

Som tur var kan man aktivera ett läge som gör att man kan träna i träningsläget medan man väntar, vilket gör väntan på nästa match mer lätthanterlig. Det faktum att det var första gången på länge som jag gav mig ut online i ett fightingspel och att jag dessutom spelade in det vådliga äventyret, så var jag naturligtvis väldigt nervös i början. Så här gick det:

Dag 6 – Vilodag och reflektioner

Nu är det lördag, och inget mindre än Midsommardagen, och det är en vilodag. Istället för fightingspel äter jag jordgubbstårta och spelar Super Metroid. Det är ett fantastiskt spel, men jag har svårt att hoppa. Jag antar att gravitationen är lite knas på planeten, för jag flyter mer genom luften än att det känns som jag hoppar. Nu är det meningen att ska vägghoppa också. Hur ska det här gå?

Mellan sessionerna med Super Metroid så klippte jag videon från gårdagens onlineäventyr och kollade igenom resultatet. Trots elva matcher och elva förluster tycker jag inte att jag fullständigt gjorde bort mig. Här är mina tankar om matcherna:

Sakura

  • Jag hade lite svårt att få iväg eldbollarna ett par gånger och det såg lite löjligt ut när jag gjorde en jabb i luften på långt avstånd från motståndaren.
  • Det var flera ganska jämna matcher. Ofta fick vi in ungefär lika många attacker var. Det stora problem var att jag inte hade mycket till offensivt tryck på motståndaren. Jag fick inte in några combos förstås, men jag lyckades aldrig heller tvinga in motståndaren i hörnet. Istället var det jag som hamnade i hörnet ett par gånger.
  • Jag hade svårt att hitta på något när motståndaren pressade mig med attacker. Försökte flika in en snabb attack, men blev träffad istället.
  • Missbedömde avståndet på min dragon punch ett par gånger, och slog ett stort hål i luften.
  • I två matcher var jag väldigt nära segern, men jag tappade det i det avgörande ögonblicket. Jag hade ingen egentlig plan för hur jag på bästa och säkraste sätt skulle avsluta ronden. Under tidigare onlineäventyr brukade jag bli alldeles för het i den här situationen, och gick bort mig i helt i offensiv yra – så nu blev jag möjligtvis för passiv istället?
  • Hade ingen aning om när jag skulle använda bensnurrattacken. Tror bara att jag använde den en enda gång.
  • Blockandet kändes bra. Överhuvudtaget rätt nöjd med defensiven.

Cammy

  • De två första motståndarna var jag chanslös mot, medan det gick betydligt bättre mot den tredje. Det hade nog mest att göra med att den tredje spelaren var alldeles för våghalsig (eller ”reckless” som det heter på fightingspråk) och gjorde en massa misstag som jag kunde utnyttja.
  • På det hela taget känns det som det gick bättre med Sakura än det gick med Cammy. Det var flera av Cammys attacker, framför allt dropkicken Cannon Strike, som jag inte använde alls. Jag var tandlös helt enkelt.
  • Med Sakura hade jag stora problem att få till något tryck mot motståndaren när jag gick till attack; här hade jag svårt att få till någon offensiv överhuvudtaget. Så gott som all offensiv jag hade var när motståndaren gjorde misstag och lämnade en stor blotta. Men även de gångerna lyckades jag flera gånger att missa att utnyttja tillfället.
  • Ett problem jag har haft tidigare är att jag har hoppat alldeles för mycket och blivit nerplockad från luften. Nu kanske jag hoppade för lite istället? Cammy har ju ingen overhead-attack, så hon kanske behöver hoppa lite mera?
  • Uppenbarligen är jag alldeles för förutsägbar. Jag borde ha ett par olika idéer som jag kan växla mellan. Eller ja, just nu saknas någon offensiv överhuvudtaget.

Så föll mina tankar efter att ha sett matcherna. Om du är bättre än mig på fightingspel, och det är du förmodligen, vilka är dina reflexioner efter mina inledande onlinematcher? Vad ska jag göra för att få till en bättre offensiv? Vad ska jag göra för att tvinga motståndaren bakåt? För att inte bli för förutsägbar? För att kunna sätta press på motståndaren och stressa denne till misstag?

LÄS MER: En fightingnovis dagbok – De första stapplande stegen

Jag vet att jag hellre tar till defensiven före offensiven, så är det i de flesta spel och sporter, men det skulle kännas bra att kunna få till någon slags offensiv också. Speciellt när jag spelar med offensiva karaktärer. Eller är det bara att ge upp och välja någon mer defensiv karaktär?

Dag 7 – Frustration och förvirring online

Det enda sättet att bli bättre är att spela matcher; för det enda sättet att bli lära sig vad jag måste träna på är genom att befinna mig en skarp matchsituation. Så söndagens main event var att åter ge sig online med Cammy och Sakura.

Jag inleder dagen med att träna på combos med Cammy. Jag samlade på mig ett par combos från dagens Cammy-video (se nedan), och jag lyckades hitta en combos själv också. Att lyckas få in en combo i en match är något helt annat, men att klara av dem i träningsläget är förstås steg ett.

När jag gav mig ut och online blev det först frustration och sedan förvirring. Frustration för att den förste spelaren jag möter är ännu sämre än jag, men jag lyckades ändå förlora. Förvirring, för att sedan händer det saker som jag inte förstår. När jag möter Guile råkar jag ut för saker som aldrig hänt mig förut i spelet. Och plötsligt går det så snabbt att det känns som jag inte hinner göra en enda manöver, medan motståndaren hinner göra tre-fyra.

Till nästa avsnitt kommer jag titta igenom det här inspelade materialet, för att försöka lista ut vad tusan det var som hände. Men är du smartare än jag när det gäller fightingspel, så kommentera gärna vad jag gör för fel. För jag tappade tråden helt ett tag här. Och framför allt Kens snurrspark-in-i-ett-kast skulle jag behöva en förklaring till, för där hängde jag inte alls med.

En sak som dock står klar redan innan jag tittat igenom dagens matcher är att jag måste sluta att trycka på fel knapp. Jag upplevde dock inte att jag gjorde det så ofta under onlineäventyret Dag 5, så möjligen är det något tillfälligt. I vilket fall kan man inte hålla på och trycka på fel knapp om man vill vinna några matcher online. Som vi kan se i dagens inspelning så kan ett enda feltryck förstöra en hel match…

Dagens lärorika video:

Capcom har skapat små guidevideos till de flesta kämparna i Street Fighter V, där man bland annat får lära sig ett par enklare combos. Videon hade gärna fått vara ännu fläskigare, men som introduktion duger den bra. Nästa Cammy-video jag tänker titta på är över trettio minuter, så jag hoppas jag får lära mig ännu mera då…

Det var allt för det andra avsnittet av En fightingnovis dagbok. Välkommen tillbaka till den tredje delen. Då kan jag utlova ett helt nytt fightingspel, och ännu mer förvirring och panik online. Vi ses!