9 minuter lästid

Välkommen till den nionde delen av En fightingnovis dagbok. Den stora frågan är – kan en riktig usel fightingspelare efter en sommar av fightingspelande åtminstone bli en halvbra spelare som inte gör bort sig online? I den nionde delen ger vi oss på sommarens tre nya karaktärer i Street Fighter V: Poison, Lucia och E. Honda!

Tisdagen den 6/7 2019 – Äntligen Poison!

Den här veckan hade jag egentligen tänkt att spela Tekken 7 för första gången, men det får vänta tills nästa vecka. För den förra veckan, precis innan EVO 2019 började, så avslöjades det att den här veckan så skulle tre nya karaktärer släppas till Street Fighter V – och ibland dem en av mina stora favoriter Poison – så istället blir det Street Fighter V den här veckan.

Förutom den ex-kriminella wrestlingmanagern Poison så får vi sumobrottaren och badhusägaren E. Honda – den siste av de åtta klassiska karaktärerna från Street Fighter II som ansluter till spelet, och poliskvinnan Lucia som gör sin debut som spelbara karaktär i Street Fighter-serien. Hon började sin bana i spelvärlden som spelbar karaktär i gatuslagsmålet Final Fight 3 till Super Nintendo.

Men jag börjar förstås att spela som Poison! Poison härstammar också från Final Fight-serien och är mest känd som en av de få framstående transpersonerna i spelvärlden. Hon har en rätt märklig bakgrundshistoria. I det japanska originalet av Final Final är hon född som kvinna. Men när spelet skulle släppas i Amerika så ansågs det vara opassande att man spöade upp en kvinna, så hon fick blir en transperson istället. För det ansågs, av någon anledning, vara mer passande att spöa upp en transperson än en person som fötts som kvinna. Till sist så bytte de ändå ut henne mot en man i spelet, men hennes oklara könsidentitet har fått bestå.

Jag inleder med att spela Poisons Character Story. Med Poison och Lucia som nykomlingar i spelet, och med karaktärer som Cody och Abigail, redan i spelet har Street Fighter V förvandlats till rena Final Fight/Metro City såpoperan. Jag gillar verkligen karaktärernas Character Stories i Street Fighter V. Det är skönt att inte alla berättelser försöker vara storslagna och episka, utan att det finns plats för det vardagliga. Och det är alltid roligt att se hur de olika kämparna besöker varandra på olika platser i världen och muckar gräl med varandra utan någon egentlig anledning.

Men hur är då Poison att spela som? Mycket av hennes offensiv handlar om hennes piska som har en så god räckvidd att det fungerar som ett distansvapen. Den har verkligen en helt annan räckvidd än hennes lilla piska i Ultra Street Fighter IV, som inte hade någon räckvidd att tala om. Hon har också en rolig V-skill där hon svingar sig fram med piskan som en annan Spider-Man. Rent spelmässigt är hon väldigt annorlunda från hon var i Ultra Street Fighter IV, där hon var en väldig rak karaktär, som var enkelt för nybörjaren att plocka upp. Jag tycker dock att hon fortfarande är en begriplig karaktär för nybörjaren, när man väl har vant sig vid räckvidden på hennes piska, då hon är en karaktär som saknar förvirrande gimmicks. Hon kan inte tappa piskan, och man behöver inte ladda upp piskan var tionde sekund, eller något annat sådan krånglig mekanik, som jag brukar ha svårt för i fightingspel. Det är bara att piska på och försöka hålla motståndaren på avstånd, och piska ner dem från himlen när de tröttnar och försöker hoppa in på dig.

Poison är rena mördarkaraktären om man vill dominera datorn på ”Easy” i Survival. Min tidigare favorit i Survival var Menat, som enkelt kunde spöa upp datorspelarna genom att hålla dem på avstånd med sin spåkula, men Poison är ännu värre. Jag inleder med tre raka ”Perfect”-matcher, vilket jag aldrig lyckats med förut. Så vill du röja järnet och nå de höga poängen på ”Easy” i Survival så är Poison mitt tips.

Menat vs Poison

Men hur är Poison att spela mot? Jag väljer Menat och svårighetsgraden ”6”. (”8” är max och ”4” är normal.) Jag brukar alltid kunna spöa upp datorn på ”6” med Menat av samma anledning som jag röjer datorn med Menat i Survival: för att hennes spåkula håller dem på avstånd. Men Poison visar sig avara en helt annan nöt att knäcka. Anledningen till att Poison är en av mina stora favoriter i Ultra Street Fighter IV är att det är den karaktär som jag alltid lyckas besegra, men Poison i Street Fighter V är något helt annat. Så fort jag försöker trakassera henne med spåkulan så blir jag straffad av den fördömda piskan istället. Vad jag än gör så vinner piskan över spåkulan, om och om igen.

I det fjärde matchen är jag grymt nära att vinna. Jag behöver bara en träff till i andra ronden, men på något sätt tappar jag allt och sista ronden bara försvinner iväg. Också den matchen är förlorad. Till sist, när det är dags att lägga ner och gå till bussen, har jag förlorat tio matcher i rad mot Poison och hennes fördömda piska. Men jag lovar – jag kommer få min hämnd!

EVO-tittandet är i full gång!

När det gäller fightingspel och e-sport är Street Fighter V mitt förstaval. Men i år tänker jag också försöka se Tekken 7, Super Smash Bros Ultimate, Under Night In-Birth Exe:Late[st] och Dragon Ball FighterZ från årets EVO, då det är spel som jag planerar att spela under årets En fightingnovis dagbok. Men hittar jag tiden så skulle även Samurai Shodown och Soul Calibur 6 vara intressant att kolla in.

Först ut för mig blir Under Night In-Birth Exe:Late[st]. Men spelet är verkligen obegripligt att titta på om man inte har spelat det själv. Jag blir inte sugen att spela det heller, för det ser både enformigt och komplicerat ut. Så jag skippar det och hoppar direkt till Dragon Ball FighterZ istället.

LÄS MER: Snart är det EVO 2019

Och det visar sig vara något helt annat när det kommer det underhållning. Än så länge har det varit helt galet. Det är egentligen alldeles för många evighetslånga combos för min smak, men spelet lyckas ändå vara superintressant och superspännande att titta på.

Torsdagen den 8/7 2019 – Coola Lucia

Det är andra dagen med de nya karaktärerna och det är dags att kolla in poliskvinnan Lucia. Jag har aldrig spelat Final Fight 3 så det här är mitt första möte med henne. Det första som slår mig är att hon är en ännu mer basic karaktär än Poison. Hon påminner rätt mycket om Sakura i sin uppsättning av egenskaper. Lucia har en brinnande bakåtspark som utförs på samma sätt som Sakuras snurrspark. Hon har en Dragon Punch-attack i form av en snurrspark, som fungerar utmärkt som en anti air. Dock har hon också en dash-attack där hon kastar sig rakt in i motståndaren med huvudet och armbågen före, som är mer något som Balrog skulle kunna hitta på. Hon har också en annan variant av dashattacken som avslutas med en flygande snurrspark, som ser mer elegant ut, men som det är svårare att träffa med.

Lucia har också en eldboll, som verkligen bokstavligt talat är en eldboll, men den är lite seg att få till, så den är inget som går att spamma, utan man får välja sina tillfällen att dra iväg den. Man kan skjuta iväg eldbollen i tre olika riktningar, vilket är användbart. Hon har också en rätterolig V-skill som är en egen minikombo, som det bara är att dra av. Hon har också en väldigt enkel unik combo som är rolig att göra, och som avslutas med ett kast eller en knockdown via en hård spark. En combo som till om med jag klarar av – har ni hört något sådant!

Precis som jag gjorde med Poison så spelar jag Lucias Character Story och klarar Survial på ”Easy” med henne. Och precis som med Poison så blir det mer såpopera i Metro City, här ännu mer av det humoristiska slaget. Och ännu en gång är det mest Abigail som utsätts för de flesta av skämten. Något av det bästa med Lucia är hon har en väldigt cool röstskådespelerska. Man vill verkligen se, och inte minst höra, mer av henne när den korta berättelsen är slut.

Menat vs Poison II

Men det blir inte bara Lucia idag. Menat ska ju få sin hämnd på Poison också. Jag sänker svårighetsgraden på ”6” till ”5”, tar på mig baddräkten och ger mig ut i ringen. På ”5” brukar jag besegra de flesta karaktärer med de flesta karaktärer, men med Menat mot Poison tar det tvärstopp. Eller det börjar bra. Riktigt bra. Jag dominerar första ronden fullständigt, och sedan dominerar jag andra ronden också. ”Det här var ju enkelt, inga problem” tänker jag, och jag ska bara sätta in den vinnande attacken med spåkulan, varpå Poison fullständigt vänder på steken och vinner den andra ronden, och sedan krossar hon mig i den tredje ronden från början till slut. Ska det bli en sådan dag? Det ska bli en sådan dag.

Det går bara sämre och sämre. Jag försöker spela så försiktigt och fegt som jag bara kan. Inte springa rakt in i piskan. Bara blocka och straffa. Men det var bara jag som blir straffad av den fördömda piskan, om och om igen. Det blir sju förluster i rad den här gången, men i den åttonde matchen är jag så tålmodig det bara går och  äntligen blir det en seger. Ett av årets skönaste segerskrik blir resultatet. Nu är jag så tröttkörd att det är dags att lägga av för den här dagen.

Dragon Ball FighterZ på EVO 2019 når nya höjder

De första matcherna av Dragon Ball FighterZ på EVO 2019 var härliga att titta på, men jag var helt oförberedd på den holmgång som väntade när vi kom till Winner’s Finals. Två av de stora favoriterna drabbar samman och det blir en helt vansinnig serier matcher som jag sent kommer att glömma. Har du det minsta intresse av att kolla in Dragon Ball FighterZ på årets EVO, så vill du verkligen inte missa det här. Du kommer inte att ångra dig, det kan jag lova. Nu har jag bara Loser’s Finals och Grand Finals kvar. Kan det bli ännu mer intensivt och spännande än det redan varit?

Fredagen den 8/7 2019 – I badhuset med E. Honda

Det tar ungefär trettio sekunder att inse att E. Honda inte är någon karaktär för mig. För det första är han en laddkaraktär och för det andra har han command grabs, två saker jag inte gillar att spela med. Visserligen är jag en defensiv spelare som gärna blockar, men det känns som jag har bättre saker för mig när jag fighingspelar än att ladda upp attacker hela tiden. Eller utföra krångliga kast.

Men jag ger honom ändå en ärlig chans. Som med de tidigare karaktärerna spelar jag hans Character Story och spelar Survival med honom. Hondas Character Story är en höjdpunkt. Storyn liknar inget annat i spelet när den store sumobrottare utmanar alla på strid som inte följer etiketten i hans badhus, varpå han talar dem till rätta efteråt. Ibland smäller det till ordentligt i huvudet på Capcoms manusförfattare. Tecknaren tycker uppenbarligen också att det är kul att teckna spelets män och kvinnor inlindande i badhanddukar.

E. Honda inte var något för mig, så spenderar jag resten av dagen med att åter spela som Lucia och Poison. Den piskande damen är definitivt en karaktär jag kommer att återvända till, inte minst när jag känner att piska datorn ordentligt i Survival, men den nudelälskande poliskvinnan känns efter dessa tre dagar som om en blivande favoritkaraktär. Lucia har helt enkelt alla de attacker som jag är ute efter i en fightingkaraktär. Lägg till ett par enkla combos, som till och jag kan utföra, och vi har en segrare.

Så slutomdömet för de tre nya karaktärerna blir alltså en bra karaktär i Poison, en drömkaraktär i Luica och en sumobrottare som säkert andra kommer ha mycket roligare med än jag hade. Jag återvänder dock gärna till E. Hondas badhus, för där var det riktigt skoj första gången.

Veckans köp:

Då har jag äntligen fått min Sakura figur! Som jag nämnde i ett avsnitt av Martins Spelvecka i våras så var jag i färd med att beställa Sakura i våras, när jag istället fick syn på Ibuki till ett mycket förmånlig pris och blev tvungen att slå till och köpa henne istället. Men nu har jag äntligen Sakura i min samling också.

Här är hela min samling av Street Fighter-kämpar från Kotobukiya. Nu väntar vi bara på att Kotobukiya ska släppa en Lucia figur också!

Nästa vecka:

Nästa vecka blir det till sist 3D-premiär i den här bloggserien i form av Tekken 7. Det är faktiskt första gången någonsin jag spelar ett Tekken-spel, så det kommer att bli spännande på flera sätt. Vi ses då!