6 minuter lästid

Välkommen till den första delen av En fightingnovis dagbok. Den stora frågan är – kan en riktig usel fightingspelare efter en sommar av fightingspelande åtminstone bli en halvbra spelare som inte gör bort sig online?  Vi börjar med grafikstrul, jobbiga jobbmöten och en och annan framgång också!

Dag 1 – Allting börjar med Cammy

Ni vet när man planerat för något i flera veckor, och så är den stora dagen äntligen där… och så fungerar ingenting. Jodå, så blev det även den här gången. Jag hade visserligen smygstartat den här serien två veckor i förväg, genom att träna i Street Fighter V: Arcade Edition och gnugga turorialen i Dragon Ball FighterZ, men måndagen den 17:e juni var det dags att dra igång serien på riktigt, och börja spela in till Youtube. Och drivrutinen till grafikkortet börjar naturligtvis att strejka.

Ingen panik, ingen panik. Det fanns en nyare version av drivrutinen som jag inte hade laddat ner ännu. Det vara bara att ladda ner den och så kommer allt att lösa sig. Trodde jag alltså. Istället så stannar nedladdningen av, och vägrar att avsluta sig själv. Jag kan inte börja om den, eller avsluta den, eller göra någonting. Nej, den vägrar helt enkelt att göra något. Att stänga av installationsprogrammet, eller starta om datorn hjälper inte.

Bara att vänta på att nerladdningen ska besluta sig bli klar alltså. Så jag kollar på film istället. Då upptäcker jag att datorn har stängt av sig själv. Helt på egen hand. Nej, det är inte installationsprogrammet som har startat om datorn, den har stängt av sig helt och hållet. På med datorn igen. Och ja, nerladdningen är fortfarande helt stilla. Mer film alltså. När filmen är slut har dock nerladdningen äntligen avslutat sig själv. Bara att installera drivrutinen och ja – Street Fighter V fungerar igen!

Nu har det dock gått en och en halv timme, och min plan att först träna i en timme och värma upp, och sedan spela in när jag tar mig an arkadläget med Cammy är helt körd. Nu har jag bara en dryg timme på mig, och då hinner jag bara att spela in till Youtube. Så på med leendet, dra igång inspelningen och försöka låta glad och lycklig, när jag i själva verket är sur och på dåligt humör. Hur det blev till sist? Det kan du se här:

Dagens lärorika video:

Under En fightingnovis dagbok kommer jag att titta på så många Youtube-videos jag hinner med som behandlar om hur man blir bättre på fightingspel. Och i och med att jag börjar med Street Fighter V, vilken video är bättre än den här:

En på det hela taget trevlig video som lugnt och stillsamt går igenom grunderna i spelet. Att titta på videon kan dock i dagsläget vara aningen komplicerat för många, då Infiltration för tillfället har dragit sig tillbaka som fightingproffs, efter anklagelser om misshandel av sin ex-hustru. Först tänkte jag skippa videon helt, men när jag kollat närmare på fallet visar det dock vara ett betydligt mer komplicerat fall än vad forumpostarna hävdade, med massor av osanna rykten och felöversättningar på nätet…

Att man ska behöva göra en massa research för att kunna kolla på en enkel Youtube-video, men så kan det vara ibland.

Dag 2 – tålamodmina unga padawan, tålamod

Jag kommer under sommaren och En fightingnovis dagbok förstås att framför allt spela fightingsspel, men jag kommer inte bara att spela fightingspel. För att orka träna måste jag ha roligt. Det får inte bli ett tvång. Så jag inledde den andra dagen med att spela Super Metroid för första gången. Med tanke på att Metroid Prime har varit ett av mina absoluta favoritspel sedan 2003, är det imponerande att jag aldrig har lyckats spela Super Metroid förut. Men det blev en elektrisk start på dagen.

LÄS MER: Välkommen till En fightingnovis dagbok

Sedan blev det lite mindre muntert. Under arbetsdagen har jag ett långt och jobbigt jobbmöte. Ni vet hur det är. Ett sådant där möte som fullständigt suger musten ur en. Då har man inte den rätta energin för att spela in till Youtube när man kommer hem igen. Men jag gjorde en kort video, där jag berättar om vilka sex karaktärer jag brukar spela med i Street Fighter V: Arcade Edition och vi tittar lite närmare på vilka attacker som Cammy har till sitt förfogande:

Därefter gav jag mig på arkadläget med Cammy en gång till, med de lärdomar jag fått av det första försöket. Den främsta lärdomen är att jag har för dåligt tålamod. Framför allt när jag hamnar i underläge så får jag någon form av panik och måste genast ta igen underläget. Istället för att fortsätta att spela mitt spel. När jag lugnar ner mig och tar det lite kyligt mot slutbossen M Bison, så går plötsligt allting bättre. Att träna på att ha bättre tålamod är inte lätt, men klarar man inte av att blocka fienders attacker emellanåt och ta det lite lugnt så kommer man ingenstans i fightingspelens värld.

Min andra lärdom är att det är dags att lära sig några combos. Och då menar jag inte tio sekunder långa combos där man jonglerar med motståndaren i luften. Nej, det klarar jag inte av. Jag pratar om enkla combos med tre vanliga attacker. Det är dags att försöka träna in någon sådan och lägga in dem i matcherna, för nu har jag inte en enda combo på lager och det duger inte om jag ska våga mig online.

Dag 3 – Min första combo

Känner mig fortfarande mör efter gårdagens jobbmöte. Koncentrationssvårigheter och långa jobbmöten är inte den bästa kombinationen. Men nu är det dags att övergå till Sakura och att börja träna combos. Jag måste erkänna att jag inte kan en enda combo med någon karaktär i Street Fighter V. För det första har jag svårt att minnas dem, och minns jag dem har jag svårt att utföra dem.

LÄS MER: En fightingnovis dagbok – hur blir man bättre på fightingspel?

Nej, Combos är verkligen inte lätta att sätta. Det ska gå snabbt, med massor av inputs under väldigt kort tid. Men trycker man för snabbt, så blir det bara den första attacken som kommer ut och inget mer. Och trycker man får långsamt, så hinner motståndaren blocka igen förstås. Så ska det finnas en slags rytm i det hela, som i ett musikspel. Här är nog det enda jag kan göra att nöta och nöta och träna och träna, tills det sitter i ryggraden, eller snarare i de krökta fingrarnas ben.

Här är videon jag utgår ifrån:

Jag har bara lärt mig de fyra första combosarna ännu, så det finns mycket kvar att göra!

Nästa gång tänker jag fortsätta och träna med Sakura och jag kommer att fortsätta att träna på dessa enkla combos. Sedan blir det dags att följa med Sakura ut i arkadläget också, så får vi se hur det går. Kommer jag lyckas dra iväg en combo i skarpt läge? Kommer att få till en avslutande superattack även med Sakura? Och när kommer jag egentligen att våga mig ut online?

Det här var den första delen av En fighingnovis dagbok. Det blev lite olyckligt så här i början, med datorstrul och jobbmötet som tog musten ur mig under två hela dagar, men man kan förmodligen inte dra igång ett sånt här stort projekt utan att det ska strular lite i början. Förhoppningsvis blir det ett bättre humör och ännu ner action nästa gång.

Vi ses i nästa avsnitt!