2 minuter lästid

Det enda spel jag införskaffade under sommarens Steam-rea var ett litet spel som jag haft ögonen på sen det kom ut hösten 2016. Det heter Orwell: Keeping an Eye on You, och är ett spel om att leva i men framförallt arbeta för ett övervakningssamhälle.

Närmsta liknelse jag kan göra är Papers, Please från 2013 som lät dig axla rollen som passkontrollant vid gränsen till det fiktiva landet Arstotzka. I Orwell befinner jag mig det väldigt stoiskt döpta landet The Nation och jag är nyss anställd för att med arbeta med nyutvecklade övervakningssystemet Orwell som kan korshänvisa artiklar på nätet men framförallt även gräva i sociala medier och avlyssna dessa och telefoner.

I Orwell anses man alltså ha terrorist-drag om man är arbetat med etik inom media.

Du är inte bara en del av Storebror-samhället, du är dess lakej. Orwell går i överlag ut på att rannsaka ett fiktivt nät, komplett med ett fejkat Facebook, bloggar, hemsidor, bankkonton och mycket mer. Från dessa sidor utvinner man information om “persons of interest” som man manuellt för in i Orwell-mjukvarans databas för att bygga profiler. 

LÄS MER: The Witness öppnar en värld med kunskap

Här kommer det intressanta. Spelet vill visa hur vi inte enbart kan lita på automatisering och algoritmer för att söka upp tänkbara terroristhot. För det blir nämligen snabbt uppenbart att Orwell inte läser mellan raderna när den går igenom dataklumpar av text. Systemet tar saker för bokstavligt när det tolkar meningsutbyten och då behövs den mänskliga faktorn gå emellan och avgöra vad och hur saker skall uttydas och vad som skall ignoreras. Det är här Orwell börjar handla om moraliska frågeställningar. Administrationen bakom allt litar nämligen blint på Orwell och din input så det är fritt upp till dig att avgöra hur maskineriet skall gestalta saker.

Hur Orwell ibland kan tolka folks uttryck och meningar.

I exemplet ovan kan du se hur Orwell interpreterar ett vänskapligt och skojfriskt meningsutbyte till att en av dess måltavlor har ett intresse för eller utfört tortyr. Här kommer moralen in. Du som sitter bakom skärmen kan välja att föra dessa data in i Orwell. Därmed har du skapat en profil som gjort Cassandra Watergate till en betydligt farligare person än hon kanske egentligen är. Spelet skapar många tillfällen där datakrockar uppstår när det finner motsägelser på andra platser runtom på nätet, och det är som sagt din plikt att avgöra vad som är relevant eller ej. Eller så kan du bara vara ett makthungrigt monster. Valet är ditt, för konsekvenser uppstår baserat på dina val.

Orwell spelas på ett sätt som jag inte riktigt upplevt förut. Det är annorlunda att ett spel i princip går ut på att surfa omkring på nätet och leka detektiv åt staten. Det är såklart även ett spel som ständigt frågar oss om hur mycket av vår frihet och integritet vi är redo att ge upp så länge vi har hög säkerhet i våra liv. 

Hur påverkas våra liv av att allt är uppkopplat, länkat och öppet? Hur mycket tillåter vi att Storebror ser oss och vad är ditt ansvar som en del av Storebror gentemot nationens befolkning? 

Orwell
Ironiskt är bara förnamnet.