Jag läser ofta på Twitter och diverse sociala medier att Switch är den bästa konsolen som finns, men själv förstår jag inte alls den enorma hajpen som Nintendos succékonsol har framkallat. Visst, jag kan absolut förstå vissa saker som gör Switch till en bra konsol, till exempel bärbart Skyrim, L.A Noire och snart även Dark Souls. Men utöver det kan jag faktiskt inte begripa den enorma succén som har följt Nintendo Switch.

LÄS MER: Veckans spelmelodi: Mighty Switch Force – Love You Love You Love

Jag tror att det beror lite på att undertecknad inte växte upp med spel som Super Mario och Zelda för att nämna några. För de flesta som hör Nintendo tänker onekligen på spelen jag nyss nämnde, det är dessa spel som kännetecknar Nintendo. Men är nostalgin verkligen värd så mycket? The Legend of Zelda: Breath of the Wild blev utnämnt till 2017-års bästa spel, och jag kan inte låta bli att tänka på att det är på grund av nostalgin snarare än hur bra spelet faktiskt är egentligen, om man bortser från de barndomsminnen de flesta får från Zelda. Nu har jag inte spelat Zelda själv, så jag kan bara gissa här, och vem vet – om jag spelar spelet så kanske jag älskar det? Det är dock något jag förmodligen aldrig kommer att få veta.

När Switch går ner i pris kommer jag förmodligen överväga att skaffa en, men det är enbart för att allt fler utvecklare väljer att porta sina stora titlar till konsolen. För som jag nämnde tidigare – jag kan inte tänka på något bättre tidsfördriv på en lång buss- eller tågresa än ett bärbart Skyrim. Det är något som gör att Nintendo Switch hela tiden ligger och lurar lite i bakhuvudet. Om det håller i sig och fler utvecklare väljer att släppa spel även på Switchen så är det nog väldigt stor chans att jag skaffar mig en egen maskin i framtiden. Men då vill jag verkligen se allt släppas till den. Inte bara spelen som lever på nostalgin.