3 minuter lästid

Efter 18 långa år som spelkritiker är det för första gången dags för Alex att berätta om var och hur allt började i skriven form.

Det närmar sig 35 år sen NES äntrade våra gränser för att skapa samt erövra en hel generation på en djupt fundamental nivå. Det var maskinen som på allvar förde in TV-spelandet i var mans hem i Sverige och som är skyldig till att en hel kull med 80-talister fick en livslång kärlek till spel och mycket annat däromkring. NES är utan tvekan en grundstomme i den svenska nördsjälen.

Det första NES-spelet jag spelade.

För egen del började inte kärleken till spel med NES men Nintendos 8-bitskonsol var däremot katalysatorn som gjorde att min fascination för spel övergick till kärlek och gränslös besatthet i 30 långa år. Mitt spelintresse är min starkaste passion i livet och allt beror på en visit hos en kompis under det sena 80-talet.

När jag var liten pilt drogs jag alltid till arkadkabinettens blippande och bloopande. Scanlines och rörliga digitala bilder blev en tidig förtrollning vars effekt aldrig avtog. Om mina föräldrar råkade tappa bort mig i köpcenter, på färjor eller liknade visste de alltid att de kunde hitta mig ståendes vid arkadspelen tittandes på när de större grabbarna spelade den tidens hetaste titlar. Ett av mina tidigaste och mest konkreta minnen är mig sittandes i ett Star Wars-kabinett i Stavanger, borta i Norge. Där gled jag igenom en vektorgrafik-skapad Dödstjärne-kanal i jakt på schaktet som skulle leda till dess omedelbara förstörelse.

Vår familj hade även i mitten av 80-talet en Commodore 128 och jag och min bror hade för all del väldigt kul med den men det kommer inte i närheten av den effekt NES och ett visst Nintendo-spel skulle ha på mig.

NES-spelet som förändrade allt.

Det första NES-spelet jag såg i någons hem var 1987 hos en skolkompis och spelet ifråga var Cobra Triangle från Rare. Spelet var rätt kul men jag hade spelat bättre saker på min Commodore tyckte jag. Det som var mer spännande var hur all denna kraft kom ur den lilla grå lådan under vardagsrums-TV:n. Cobra Triangle har äran att få vara det första NES-spelet jag spelade som jag kan minnas och uppge 30 år senare men det är inte spelet som startade en livslång kedjereaktion. Nej, den äran tillfaller helt det mycket speciella Super Mario Bros.

Ja, jag är en av de hundratusentals människor som Super Mario berörde i en sådan grad att det skulle forma hela min existens. Spelupplevelsen var inte lik någon jag haft innan dess och Shigeru Miyamotos svamprike var ett tilltalande universum rikt på karaktär och personlighet. Idag har jag läst spaltkilometer om klassikern och jag kan analysera dess speldesign och därmed förstå storheten i spelet ur nya perspektiv men på den tiden var Super Mario Bros. helt enkelt kul. Mer än så behövdes inte.

Kul är också ett samlingsord för min syn på dator- och TV-spel före NES. Post-NES övergick leken istället till fascination då jag började söka efter allt som hade med TV-spel att göra i leksaksmagasin, butiker och reklammaterial. Jag synade skärmdumpar och spelomslag med stor iver. Jag började få koll på vilka spel som fanns tillgängliga på marknaden men huvudsaken var inte att jag började få koll utan snarare att jag började bry mig.

Jakten på information och kunskap eskalerade 1990 när Nintendo Magasinet släpptes följt av Super Power/Play i 1993. Spel var självfallet fortfarande kul men det hade definitivt blivit något mer vid det här laget, det hela hade förvandlas till en hjärtefråga, en hobby. Denna hobby skulle nästan tio år senare resultera i att jag själv började skriva om spel och ge tillbaka till communityn genom att dela med mig av mina egna erfarenheter och kunskaper. Allt detta p.g.a. NES och det makalösa Super Mario Bros.

Källan till kunskap under tidigt 90-tal.

Min historia är inte unik på något sätt, den existerar på tusentals ställen runtom i världen men i olika variationer. Det är dock detta som samtidigt gör det speciellt. Hur ett specifik företag, ett spel och i synnerhet en konsol triggade en passion som under ett kort spann av tid skulle få långtgående positiva konsekvenser genom att communitys bildades, kultur formades och att fans i sin tur blev kritiker. Nintendo och deras NES skapade inte bara Super Mario Bros. och några andra spel i mängden. Deras fantastiska universum blev gnistan som antände elden och därigenom mycket av kulturen som än idag brinner starkt i spelare jorden runt och i vårt egna lilla Sverige.