2 minuter lästid

Rytmiska musikspel kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag minns hur hela klassen samlades runt skolans Playstation-hörna för att någon galning skulle ge sig på Through the Fire and Flames på högsta svårighetsgraden i Guitar Hero III. Jag minns lika tydligt alla gymnasiefester som inleddes (och ibland avslutades) med episka uppträdanden i Rock Band. Därför var jag både glad och nyfiken när det visade sig att den svenska storstjärnan Avicii skulle få ett rytmiskt äventyr i sin ära. Och medan Avicii Invector inte gör mycket för att vidareutveckla den kämpande genren är det likväl en värdig och harmonisk hyllning till den avlidne artisten.

Premisserna är ganska enkla. Avicii Invector är ett rytmiskt musikspel där du styr ett rymdskepp och trycker på olika knappar vid rätt tillfälle. Tänk typ ett EDM-Guitar Hero där du använder handkontrollen istället för en plastgitarr. Du kan köra ditt rymdskepp i tre olika filer och längs fyra olika vägar där de olika symbolerna kan dyka upp, vilket faktiskt kan bli rätt klurigt när du drar upp svårighetsgraden. Men jag spelar inte Avicii Invector för att bli rytmiskt utmanad, den riktiga tjusningen hittar vi på annat håll.

Exploderande färger och pulserande basgångar driver mig framåt.

Jag har sällan varit så tacksam för mina maffiga Playstation-lurar. När jag klickar igång de inledande låtarna infinner sig en häftig stämning, det är nästan en slags meditativ upplevelse. Färgerna, ljuden, musiken och bilderna sammanfogas till en sprakande helhet som jag sällan upplevt i spel. Medan många rytmspel sätter tidsenliga knapptryckningar i centrum känns det i det här fallet snarare som en bisyssla. Någonting att göra medan jag reser genom den elektroniska musikrymden. Det här är en vacker hyllning till Tim Berglings arv i första hand och en rytmisk utmaning i andra hand.

LÄS OM FLER MUSIKSPEL: Hexagroove: Tactical DJ

Och på den vägen fortsätter det. Jag kan färdas genom den musikaliska rymden på egen hand eller tillsammans med kompisar. Jag uppskattar möjligheten att uppleva spelet tillsammans med upp till tre kompisar då det blir ett enkelt men effektfullt sätt att höja underhållningsvärdet. Jag är även imponerad över mängden låtar som jag låser upp allt eftersom jag tar mig igenom biblioteket. Däremot är jag inte lika förtjust i kravet på att spela varje låt på svårighetsgraden ”medium” innan den svåraste nivån låses upp. Det är ett tacksamt designval i början av spelet, men när jag fått grepp om spelmekaniken blir det mest tradigt.

Musik blir bättre tillsammans.

Mellan varje bunt med låtar förmedlar spelet någon form av handling om en tjej som åker runt på äventyr i yttre rymden. Berättelsen är dock tyvärr väldigt lätt att glömma bort, och lyckas du minnas den är den ändå inte särskilt intressant. Avicii Invector är dock inte beroende av några mellansekvenser för att den grundläggande upplevelsen ska underhålla.

Är du på jakt efter ett rytmiskt musikspel som ska rulla igång och vidareutveckla en genre som i mångt och mycket greppar efter halmstrån är det nog dags att ge upp hoppet. Jag är tveksam till att något spel kommer lyckas med denna bedrift, och jag är övertygad om att detta spel inte är Avicii Invector. Däremot bjuds vi på en trevlig interaktiv musikupplevelse som också blir ett passande avsked till världsartisten Tim Bergling.