Ocarina of Time var inte mitt första möte med Hyrule, men är utan tvekan det jag alltid kommer att minnas allra tydligast. Genom åren har Nintendos Zelda-katalog vuxit sig större och större, och spelarna har fått stifta bekantskap med otaliga nya karaktärer, platser och inte minst, folkslag.

Det spel som jag skulle vilja hävda startade denna trend är Ocarina of Time. Medan nya varelser har varit ett stående inslag i varje nytt spel var det först i OoT som dessa nya varelser inte enbart var ute efter att skada Link. OoT introducerade oss nämligen för en handfull tidigare okända folkslag – samtliga med minnesvärda karaktärer att iaktta, begrunda och interagera med. Nedan följer en redogörelse över dessa idag vedertagna och sedan länge etablerade folk.

Hylian

Det enda folkslag som figurerat i seriens samtliga delar är det som Link själv tillhör: Hylian-folket. Dessa beskrivs enklast som ett människoliknande släkte med långa, spetsiga öron – som de enligt sägen besmyckats med för att bättre kunna höra gudarna.

Långt innan Legolas gjorde entré på vita duken och charmade världen med sin överdrivna smidighet och stridsteknik hade vi spelare hunnit bekanta oss med en annan spetsörad individ med förkärlek för svärd och båge. Hylian-folket kännetecknas nämligen för sina fysiska och magiska förmågor, vilka ger sig tillkänna i både Link och Zeldas bravader spelserien igenom.

Nåväl, vi ska inte dröja kvar för länge här. Men sammanfattningsvis kan en säga att detta folkslag är Hyrules ursprungliga invånare och de vi med största sannolikhet kommer fortsätta möta i kommande Zelda-spel.

LÄS MER OM OCARINA OF TIME: Öga mot öga med Ganon i Ocarina of Time

Kokiri

 

Skogsfolket. Deku-trädets grönklädda skyddslingar. Barnen som aldrig växer upp. Tänk Peter Pan, fast i skogen – typ.

Detta släkte lever i Kokiri-skogen i nära anslutning till Deku-trädet och är det första folkslaget en stöter på i OoT, just för att det är tillsammans med dessa som Link har vuxit upp. Under sin uppväxt har han dock alltid varit det svarta fåret på grund av en enkel anledning: han har ingen fe. Alla Kokiri har nämligen varsin fe, vars roll är att agera mentor, vägvisare och beskyddare. De kan dessutom användas för att kommunicera över långa avstånd så att Kokiri alltid kan hålla kontakten med varandra.

Kokiri-folket lever i tron att de kommer dö om de lämnar skogen. Därför är det ingen av dem som känner till särskilt mycket om världen utanför. Istället spenderar de sina dagar i skogen, under Deku-trädets uppsyn. De kanske inte stod ut som de coolaste eller mest intressanta varelserna när det begav sig, men likväl kommer vi minnas dem och hoppas att de så småningom finner mod att lämna skogen.

Goron

Kommer du ihåg de där huvudfotingarna en brukade rita som liten? Med bara huvud, armar och ben, som skulle föreställa människor. Ungefär så ser det här folkslaget ut.

Lite mer specifikt skulle Goron-folket kunna beskrivas som humanoida stenbumlingar. De hittas med fördel i bergiga landskap, då sten är deras huvudsakliga föda.

I OoT träffar Link på dem när han bestiger Death Mountain. I deras by får han stifta bekantskap med varelser av varierande storlek men som alla besitter imponerande styrka och en egendomlig förmåga att kura ihop sig till en sten och rulla iväg på kommando. En del av dem ägnar sig åt odling – särskilt av bombblommor, vilka snabbt blir betydelsefulla för Link.

Kanske just på grund av sitt besynnerliga yttre har Goron-folket fått agera comic relief i vissa efterföljande spel. Det hindrar dem dock inte från att fortsätta imponera på oss med sin fantastiska styrka, samt att litegrann få oss att önska att vi också kunde ta oss fram via kontinuerlig kullerbytta.

Zora

Den som spelat de äldre installationerna i serien kanske liksom jag hajade till första gången Link stötte på detta folkslag i Zora’s Domain. De här varelserna varken såg ut eller betedde sig som de fula och otäcka Zoras som åtskilliga gånger legat på lur i de floder och sjöar Link lycklig ovetandes passerat på sina tidigare äventyr.

Det här nya, obekanta folkslaget som närmast kan beskrivas som fjällbeklädda människor med fenor var istället högintelligenta och vänliga. Det har senare konstaterats att det rör sig om två olika raser som utvecklats från samma art: flod-Zora och havs-Zora, varav de sistnämnda är de vänligt sinnade. Dessa kan leva både i vatten och på land, men uppehåller sig gärna i närheten av stora vattendrag.

Om än något styltiga på land väger de upp detta med smidighet och elegans i vattnet. Undantaget är den minst sagt korpulente kungen som med sin näst intill orubbliga kroppshydda skyddar ingången till Zora Fountain. Där huserar nämligen Zora-folkets skyddshelgon: den val-liknande varelsen Lord Jabu-Jabu. Den Zora vi nog alla minns bäst är dock prinsessan Ruto och hennes målmedvetenhet i att redan i tidig ålder vilja göra Link till sin make.

LÄS MER OM ZORA-FOLKET: Veckans spelmelodi: The Legend of Zelda: Ocarina of time – Zora’s Domain

Gerudo

Det amazonliknande – och till synes uteslutande rödhåriga – folkslag som bosatt sig i utkanten av öknen överraskade inte bara med sin akrobatiska fäktningskonst, utan också när det visade sig att de bestod enbart av kvinnor.

Trots att de i senare installationer har antagit en mer välvillig roll gentemot Link och de övriga folkslagen var Gerudo-folket i OoT till synes inget annat än ett band tjuvar med en öppen fientlighet mot utomstående. De håller som sagt till i nära anslutning till sanddynerna och tillber sandens gudinna som finns avbildad långt ute i öknen.

Trots sitt ogillande av andra folkslag är Gerudo-kvinnorna tvungna att söka sig partners från de utomstående folken för att föröka sig. Enligt myten föds nämligen endast en man inom stammen var hundrade år, och den mannen är den som skall leda folket som deras nästa kung. När de inte leds av en man leds dem av en hövding vars titel passerar i arv från mor till dotter.

I just OoT är Ganondorf den enda levande Gerudo-mannen, vilket gett honom både makt över Gerudo-folket och smeknamnet tjuvarnas konung. Ganondorfs urpsrung; ett minst sagt minnesvärt – för att inte tala om respektingivande – folkslag.

SVARA PÅ VECKANS FRÅGA: Vilket är ditt favorit-tempel i Zelda-serien?

Sheikah

Väldigt lite är egentligen allmänt känt om detta folkslag – eller kanske bör de snarare beskrivas som en mindre stam. Zeldas beskyddare Impa är nämligen den enda Sheikah vi får stifta bekantskap med i OoT, bortsett från Zeldas alter ego Sheik (spoiler!).

Sheikah-stammen har enligt Zelda och Impa varit den kungliga familjens beskyddare i många år. Impa själv hävdar att hon ursprungligen härstammar från Kakariko Village – den till synes fridfulla byn vid foten av Death Mountain – vilket också påstås vara ett före detta tillhåll för klanen. Mycket mer fick vi som spelare på den tiden inte veta, men det gjorde egentligen inget. Det var just mystiken kring Sheikah-folket som gjorde, och fortfarande gör, dem intressanta. Det och deras förmåga att kunna komma och gå näst intill oupptäckta. En exploderande Deku-nöt som skenmanöver för att praktiskt taget kunna gå upp i rök må kanske låta billigt idag. Men för en ung och oerfaren spelare på 90-talet fanns det få saker som kunde mäta sig med detta i coolhetsfaktor.

Om den detaljerade kartan och 3D-perspektivet gjorde OoT:s spelvärld stor, gjorde alla nya folkslag den gigantisk. Vad som i modern tid – med Just Cause- och Grand Theft Auto-serierna och No Man’s Sky i bagaget – kan uppfattas som en fjuttig spelvärld växte under 90-talet till astronomiska proportioner med hjälp av en uppsjö nya, fantasifulla och minnesvärda varelser. De lämnade ett starkt intryck och har garanterat en plats i åtminstone mitt hjärta åt Ocarina of Time.