Stridssystemet är lite rörigt och komplext att bemästra men jag ser potentialen. Framförallt lyckades demot återskapa känslan jag upplevde som 16-åring när jag äntrade Mako-reaktor 1 första gången. Det som idag ser charmigt men inte häftigt ut har pånyttfötts i Remaken. Hela sekvensen är välregisserad och intensiv som tusan. Det bådar väl hur Square Enix valt att låta Midgar-partiet vara stjärnan och svälla i denna första inledande del. Förhoppningarna är nu väldigt höga.