Det här är ingen recension, det är en kärleksförklaring.

Det finns så många bra spelserier ute nu, vi har Fallout, Grand Theft Auto, Tomb Raider och Call of Duty, men den jag alltid faller tillbaks på är Uncharted. Om jag fastnar på ett ställe i något annat spel eller om jag bara känner för att slöspela lite, då blir det Uncharted jag roar mig med. Låt mig berätta varför Uncharted är ett sådant fantastiskt spel och varför dess halftuck-hjälte Nathan Drake får mitt hjärta att slå lite extra.

Nathan Drake är ingen superhjälte, han är inte någon typisk ”good guy”. Han är precis som Lara Croft en gravplundrare och skattletare. Han gör det för både pengar och sitt eget historiska intresse. I de första spelen fick vi se Drake flörta med några tjejer, resa till fräcka ställen och hitta bortglömda historiska städer. Allt detta i sällskap av sin vän Sulley, som är mer som en fadersfigur än något annat.

Nathan drake

Stilig karl

Vi har fått veta väldigt lite om Drakes bakgrund, men i senaste spelet, Uncharted 4: A Thief’s End, får vi följa med Nathan och hans bror Sam när de rymmer från både barnhem och fängelse tillsammans. Jag kan inte berätta så mycket mer än så utan att spoila saker för er, så resten får ni spela själva. Uncharted är tokigt snyggt. Jag blev själaglad när han springer runt på vinden i sitt hus och hittar gamla reliker från föregående spel, eller när han och hans fru spelar Crash Bandicoot på ett gammalt Playstation. Det ger en sådan härlig nostalgisk känsla. Man kan inte sluta le sådär fånigt som man gör när man minns tillbaks till gamla tider.

Om man skulle fråga Drake själv hur han skulle beskriva sig skulle han nog säga något i stil med ”utforskare” eller ”skattletare”, man han är så mycket mer än så. I många spel får man lära känna en karaktär ganska ytligt, man vet vad de heter och vad deras agenda är, men i Uncharted får man hela bakgrunden, även om den inte kommer i första spelet, utan nystar upp sig allt eftersom spelserien utvecklas. Vi får följa honom genom äventyr i Himalaya och i hans kärleksliv, som i senaste spelet resulterat i att han har gift sig med en av karaktärerna från tidigare spel. Det är snyggt hur utvecklarna Naughty Dog väver ihop historien, det ger ett djup i spelet som gör att man vill vara med och inte tröttnar. Jag vill veta mer om Nathan Drake. Jag vill vara hans bästa vän, jag vill följa med på hans äventyr.

Nathan är kaxig och självsäker vilket gör att han hamnar i knepiga situationer emellanåt, men han lyckas alltid ta sig ur dem, antingen genom att snacka sig ur problem, vilket nästan aldrig lyckas, eller genom att låta nävarna tala.

Han är en trevlig karaktär att spela och är väldigt lätt att tycka om. När man har en riktig skitdag på jobbet, eller man bara är allmänt trött å grinig, då funkar Uncharted som ett litet lyckopiller. Och om tålamodet är helt borta och man bara vill roa sig kan man sänka svårighetsgraden till busenkelt. Han får mig att må bra. Hela spelet får mig att må bra.

LÄS MER OM UNCHARTED: Naughty Dog och lugnet

En vän till mig sa en gång att hon aldrig tröttnade på att titta på när hennes man spelade Assasins Creed Black Flag, för hon tyckte att Edward Kenway var så lik Charlie Hunnam från Sons of Anarchy. Tycker hon beskrev det bra, att man faktiskt kan gilla ett spel enbart för att huvudkaraktären är svincool och trevlig att titta på, så enkelt kan det vara. För hur många pojkar satt inte i sitt rum och försökte hitta fuskkoder till att få spela Lara Croft naken någon gång i mitten av 90-talet?

För er som ändå inte orkar spela Uncharted, eller bara inte fastnat för spelet, så rekommenderar jag er att kolla in Nathan Fillions tolkning an Nathan Drake. Fillion har tillsammans med filmskaparen Allan Ungar gjort en kortfilm på cirka 15 minuter där man får se Drake i en av hans typiskt jobbiga situationer. Titta extra noga på scenen när han hoppar ut genom fönstret och kameran går från filmläge till spelarläge. Länkar till klippet som finns på youtube här nedan. Se och njut!

Visst blev ni lite sugna på att spela Uncharted igen?