1 minuter lästid

Mitt Nintendo Switch går just nu varmt eftersom min partner och jag spelar Pokémon Let’s Go Evee med stor entusiasm. Det är första gången jag återbesöker originalspelet sen jag först spelade den blå versionen 1999, alltså nästan 20 år sen. Det är även första gången jag lägger ner tid på att äventyra i Pokémons värld på minst lika lång tid.

Eftersom det för stunden råder lite Pokémon-feber i hemmet p.g.a. spelet och hype inför Detective Pikachu-filmen tänkte jag att det kunde vara på sin plats att skriva lite om musik från den här älskade spelserien. Jag tycker närmre bestämt vi borde rikta våra öron mot Pokémon Black Version 2 och White Version 2, till det där ögonblicket det visar sig att en vän från första Nintendo DS-spelet lyckats klättra till toppen i Pokémon-tränar-hierarkin.

FÖRRA VECKANS SPELMELODI: Deltarune – Rude Buster

Iris, även känd som “The Girl Who Knows the Hearts of Dragons” är en mästare att hantera Pokémon av draktyp. När man för första gången träffar henne i Pokémon White är hon gymledare i staden Opelucid. I Pokémon White och Black Version 2 träffar man henne först när hon hjälper spelaren att hitta Team Plasma i Castelia City. Men I slutet av spelet visar det sig att Iris lyckats besegra pokémon-mästaren Alder och därmed själv blivit den regerande pokemon-mästaren som du som spelare nu måste fälla för att erövra titeln.

Det är förmodligen också därför hennes ledmotiv, skrivet av Hitomi Sato, som slutboss är så annorlunda. Man utmanar ingen rival utan snarare en bekant och vän, och det märks i den något glättigare ljudbilden. Här trängs gitarrer, bjällror och trummor i en faslig röra. Musiken har tempot som en traditionell bosslåt och element av seriösa noter, men här finns också otroligt många instick av betydligt mer lättsamma melodier och toner. Stycket känns ibland som det är konstruerat i tre olika delar, där varje del förmedlar väldigt olika känslor. Det känns som att man håller en vänskapsmatch snarare än duellerar på liv och död och därmed visar upp den sanna pokemon-tränar-andan, precis som det borde vara.

Originalversionen direkt från Nintendo DS-spelet.

Vad sägs om en rock-cover av den här glada melodin?

Någon försökte till och med ge den här glada låten lite mer pompöst intryck.