3 minuter lästid

Jag har full respekt för racingspel. Det är en komplicerad konst att simulera en superbils invecklade system och transformera det till spelens ädla form. Men även om jag kan nämna flertalet sylvassa bilspel som enbart förlitar sig på själva körandet så finns det en aspekt som alltid lyfter upplevelsen för egen del: överdriven offensiv kraft. Mario Kart bevisar detta liksom det tungt underskattade Blur. Racingspel blir roligare när jag har målsökande missiler i motorhuven eller maskingevär på taket. Gas Guzzlers Extreme är nästa utmanare i ledet av larvigt våldsamma racingspel. Och även om vi bjuds på härligt lättsam körning blandat med explosiva omkörningar saknar spelet en livsviktigt komponent som hindrar det hela från att bli något riktigt trivsamt.

FLER VÅLDSAMMA BILSPEL: Team Sonic Racing

Men vi börjar med delarna som talar för ett gott omdöme. I den här spelvärlden får fotboll och basket stå åt sidan för att lämna plats åt dödliga racingtävlingar. Jag är en nykomling som vill jobba mig mot den absoluta toppen av rankinglistan. Lyckas jag med det tillåts jag tävla med snabbare bilar, och så upprepas det. Innan jag släpps ut på banan får jag köpa en skruttig men dödlig bil, välja färg, nummerplåt och (viktigast av allt) primärt vapen. Det är också den här verkstaden jag återvänder till efter tävlingarna för reperationer och uppgraderingar. Oftast har jag dessutom låst upp någon ny del vilket triggar igång mitt driv att köra mängder med tävlingar för att låsa upp alla dekaler och motordelar.

De bästa flammorna är sponsrade.

Väl ute på banan är det full rulle. Körningen känns väldigt lättsam och jag tar skarpa svängar utan några större insatser. Det roliga börjar dock först när jag åker in så kallade ”fire zones”, vilket innebär att det är fritt fram att börja beskjuta motståndarna. Här kan jag använda mitt valda vapen i form av antingen hagelbössor, maskingevär eller raketkastare för att få mina medtävlanden ur balans. Jag kan också ta del av nitro-behållare, landminor och annat smått och gott som ligger utspritt längs vägen. Det hela leder till en fartfylld och livsfarlig resa. Extra farligt blir det om du dessutom vågar dra upp svårighetsgraden. Till skillnad från andra spel i genren tillåts varken du eller motståndarna att fortsätta om bilens hälsa tar slut. Detta innebär att fullt fokus på att spränga varje rival i småbitar faktiskt är en legitim vinnartaktik, vilket är en underhållande tanke.

Trots spelets underhållande delar sticker egentligen inte Gas Guzzlers Extreme ut på något sätt utöver den fabulösa speltiteln. Körandet, bilstriderna och progressionen känns okej när allt sammanvävs, men inte mycket mer än så. Men vet ni vad som verkligen hade kunnat få det här spelet att lyfta? Några riktigt fina möjligheter till att spela med vänner och ovänner via delad skärm eller genom online-spel. Därför är det en mindre tragedi att spelet inte innehåller en enda liten smula av multiplayer.

Klara, färdiga, mörda.

Kampanjen, om det ens är en rättvis benämning, innebär som sagt att jag ska avancera i rankinglistorna. Längs vägen dyker några olika sponsorer upp vilket leder till lite variation i tävlingarna, annars skiftar jag bara mellan spelets relativt fantasilösa spellägen. Utvecklarna har med andra ord skapat ett riktigt underhållande partyspel som du kommer behöva spela själv, vilket är oerhört sorgligt. Ungefär som att köra en rätt vass rallybil i ettans växel. Jag tänker inte ignorera det faktum att spelets olika delar underhåller, men de begränsas av att jag inte kan spränga mina kompisars bilar i luften.

LÄS FLER RECENSIONER: Blacksad: Under The Skin

Jag hoppas innerligt att en uppdatering innehållande just flerspelarlägen är under produktion till Playstation 4. Enligt min förståelse är det möjligt att spela mot mänskliga motståndare i PC-versionen av spelet, och det förbryllar mig att den funktionen inte prioriterades när man skapade en konsolversion. Så om inget mer sker kommer denna version av äventyret hamna i skymundan snabbare än du hinner säga ”Gas Guzzlers”.