9 minuter lästid

Förälskad i Forza Horizon 3

Hur mycket ny måste en uppföljare vara för att förtjäna att stå på egna ben? Frågan debatterades hett när Splatoon 2 släpptes och när Forza Horizon 4 kom blev den aktuell igen. Ännu mer komplex blir situationen när man, som jag, först spelar tvåhundra timmar Forza Horizon 4 och sedan går tillbaka och börjar spela trean.

Det första som jag kan konstatera är att Forza Horizon 3 är väldigt likt fyran. Att det utspelar sig i Australien istället för Storbritannien gör en stor skillnad. Men i övrigt är det mesta sig likt. Det andra jag kan konstatera är att alla små förbättringar som de trots allt gjort från trean till fyran ändå har en stor betydelse för upplevelsen.

När jag börjar spela Forza Horizon 3 blir jag genast förälskad och besatt. Det här är samma härliga upplevelse som jag haft med Forza Horizon 4 de senaste månaderna. Samma underbara spel, fast i en annan miljö. Men samtidigt blir det en märkliga upplevelse hur menyerna är lite sämre upplagda, att progressionssystemet är lite sämre än i fyran, att Speed Zones har blivit lite krångligare, att all design är lite mindre klockren än i fyran, och så vidare.

När vissa säger att Forza Horizon 4 kändes som en expansion till Forza Horizon 3 så förstår jag vad de menar. För när jag nu spelar trean så känns den (från min synvinkel) som en expansion till fyran, förutom det där med att plötsligt har blivit lite svårare att navigera i menyerna, att allt är lite mindre snyggt designat och jag saknar en hel del andra förbättringar de gjorde till fyran.

Jag är den stora bossen i Forza Horizon 3

Den stora gimmicken i Forza Horizon 3 är att den här gången är det jag som är chefen för Horizon-festivalen. Om du förväntar dig något slags management-spel, så blir du dock besviken. Trots att det är jag som är bossen så åker jag mest bara omkring och kraschar skyltar, vinner lopp och samlar skills score precis som vanligt. Det nyskapande upplägget att man kan ändra om reglerna och förutsättningarna i varje lopp överlevde ju även till fyran.

Förutom att samla erfarenhetspoäng så samlar man även fans till festivalen. Man kan fråga sig om spelet verkligen behöver två olika levelsystem som fungerar precis likadant. Fast å andra sidan hade fyran tjugoåtta olika levelsystem, så det här är onekligen spartanskt i jämförelse. Och jag måste säga att jag saknar alla levelsystemen från fyran. I fyran har även varje bil ett eget färdighetsträd medan det i trean finns tre färdighetsträd för hela spelet. Även här känns trean som en lite fattigare upplevelse än fyran.

Det är på tok för tidigt för att sätta ett betyg på Forza Horizon 3 efter bara sex spelade timmar, men med tanke på att det är samma underbara upplevelse som Forza Horizon 4 så kan det inte bli annat än två tummar upp. Jag är inte så säker på att jag är i behov jag ett Forza Horizon 5 som fungerar likadant som trean och fyra, men med tanke på att båda trean och fyran är helt underbara så finns det två så definitivt plats för två så likartade spel i mitt spelande. Sedan beror det också mycket på var femman kommer att utspela sig förstås…

Dagen då allt gick fel i Forza Horizon 4

Ni vet, vissa dagar fungerar ingenting. Precis allting går fel. Den här gången började allt med en Pagani Zonda Cinque Roadster. Det är min bil för vinterlopp inom Road Racing och S2-klassen. Det är en bil som alltid har varit pålitlig och som gett mig mycket framgång online inom denna tävlingsklass. Men den här dagen fungerade ingenting. Jag sladdade av vägen, jag missade checkpoints, jag kunde inte ta kurvorna som jag brukade.

Jag måste erkänna att jag blev rätt omskakad. Jag spelat många lopp med den här bilen i Forza Horizon 4 och att bilen plötsligt beter sig på ett helt nytt sätt som den aldrig har gjort förut har onekligen något av det där obehagliga okända i en mystisk skräckfilm över sig.

Sedan fortsatte allting att gå fel. Ibland var det mitt eget fel. Ibland var det spelets fel. Ibland vet jag inte vad som hände. Min favorit var när jag missade en checkpoint i ett gaturace och när spelet återställde mig så fick jag börja bredvid checkpointen jag missade! Ja, i vanliga fall när du missar en checkpoint så återställer spelet dig ungefär hundra meter innan checkpointen du ska igenom, så att du har en chans att faktiskt ta den den här gången, men nu for jag plötsligt iväg i full fart med ryggen mot checkpointen jag skulle passera genom och tittade istället rakt mot nästa checkpoint. Jag trodde naturligtvis att det var checkpointen jag skulle igenom härnäst, men det var det ju inte! Det enda jag kunde göra var att återställa igen, och den här gången fick jag börja ute i skogen!

Jag påbörjade onlineäventyr efter online äventyr för att få revansch för fiaskot i det förra äventyret, men det blev bara värre. I det sista äventyret gick absolut ingenting rätt och varenda stackars spelare som jag trots allt lyckades besegra hoppade genast av äventyret, så hur jag än gjorde låg jag ändå sist efter varje lopp!

Nu bestämde jag mig för att komma på pallen i det fjärde loppet, kosta vad det kosta ville. Glöm all otur, glöm all nervositet, glöm all ilska – bara kom bland de tre första. Och på något sätt lyckades jag lugna ner mig och göra ett lopp helt utan missar. Med bara några hundra meter kvar av loppet slogs jag om tredjeplatsen – när jag blir påkörd av ett tåg!

Nej, jag har inte photoshoppat bilden, jag blev verkligen påkörd av ett tåg. Efter tvåhundra timmar i spelet har jag aldrig ens sett ett tåg under ett lopp förut. Jag slungas rakt iväg långt genom luften och kommer sist naturligtvis.

Till slut får jag inse att det blir ingen revansch den här dagen.

Nästa dag lyckades jag dock vinna ett par lopp online igen. Vilken bil jag använde? En Pagani Zonda Cinque Roadster förstås.

200 timmar i Forza Horizon 4

Ja, Forza Horizon 4 blev under veckan blott det tredje spelet någonsin som jag spelat mer än 200 timmar. Framför sig på topplistan har det enbart NHL 2001 med 300 spelade timmar och Splatoon 2 med 365 spelade timmar. Kommer Forza Horizon 4 att slå dessa spel under året? Det är verkligen inte omöjligt alls. Snarare är det väldigt troligt. Det enda hotet är väl egentligen att Forza Horizon 3 ska ta den tiden istället…

Jag mötte min jämlike i Forza Horizon 4

Ibland händer det bara i onlinespel, de där ögonblicken man inte är beredd på. Det var egentligen dags för middag, men jag beslutade mig för att spela ett sista onlinemästerskap. Ett sådant tar ju bara femton minuter trots allt. Problemen med onlinemästerskapen är att knappt någon spelar dem längre, eller så spelar de dem inte när jag spelar dem i alla fall. Istället för tolv spelare mot varandra blev det den här gången bara jag och sen spelare till. Först blev jag besviken att det bara var vi två, men sedan fick jag de tre roligaste loppen jag någonsin kört i Forza Horizon 4.

Jag och min motståndare var fullständigt jämbördiga med varandra. I alla tre loppen kämpade vi sida vid sida eller låg precis efter varandra. Ingen av oss gjorde något egentligt misstag och varenda kurva blev en hård strid. I det första loppet lyckades jag tränga ut hen i den sista kurvan och i det andra loppet lyckades jag skaffa mig ett litet försprång i en snäv kurva mitt på sista varvet. Det tredje och sista loppet ledde jag från start men min motståndare var på mig i precis varje kurva och försökte ta sig förbi, men jag lyckades hålla undan på alla tre varven, ända tills den sista kurvan när jag råkade ta en för vid kurva och min motståndare kunde till sist ta sig förbi på insidan.

Det är första gången i Forza Horizon 4 som jag mött en motståndare som varit så otroligt jämbördig med mig. Det var nästan som att kriga mot mig själv. Att ingen av oss gjorde några egentliga misstag, utan vi krigade med varandra precis genom hela loppen var otroligt kul. Jag skickade förstås iväg en vänförfrågan och nu hoppas jag ska få spela mot min favoritmotståndare igen, för det här var bland det roligaste jag haft på länge.

Röjer online i Mass Effect 3

Tro det eller ej, men det har faktiskt inte bara blivit Forza Horizon 4 under veckan. Det har även blivit ett par timmar Mass Effect 3. Online multiplayer fortsätter att vara betydligt roligare än single-player. Problemet är ett storyn i kampanjen inte riktigt vill komma igång. Det är fortfarande oklart vad spelet egentligen handlar om. Temat i storyn verkar vara samarbete: att man ska få alla raserna i galaxen att sluta bråka med varandra och gå samman för att stå upp emot den gemensamma fienden, men storyn känns väldigt svårstartad.

Däremot är det kul av bara den att gå samman med tre andra spelare online och kämpa ner vågor av fiender. Det har inte varit något problem med att hitta matcher än så länge, och det känns verkligen kul med tanke på att det är ett sju år gammalt spel.

Min nya ärkefiende i Captain Toad: Treasure Tracker

Inte sällan får man en ärkefiende i ett spel. Det kan vara en boss som man har svårt med, en funktion i spelets kontroll som inte fungerar eller ett uppdrag man inte förstår sig på. Min ärkefiende i Captain Toad är Dörren.

I grund och botten var det ett väldigt enkelt pussel. Gå in genom en dörr och kom ut genom en annan dörr. Flytta avsatsen jag står på och hoppa ner innan draken hinner andas eld på mig. Problemet är bara att i Captain Toad så går man automatiskt igenom en dörr när man kommer i närheten av den. Så jag börjar med att gå genom dörren och kommer ut genom den andra dörren. Jag flyttar avsatsen, men istället för att hoppa ner till säkerhet innan draken andas eld så går Toad TILLBAKA GENOM DÖRREN, varpå han kommer ut genom den första dörren igen, den som nu alltså har flyttat på sig och han FALLER RAKT NER I LAVAN.

Det här händer inte en gång eller två gånger, jag dör FEM ELLER SEX GÅNGER och måste spela om hela banan varje gång, för att Toad absolut MÅSTE GÅ GENOM DEN FÖRBANNADE DÖRREN. Sluta gå genom dörren, Toad! Varför gör du så här? Jag blir tokig. Sluta gå genom den förbannande dörren, för %&#%#!

Min nya favoritkaraktär i Hyrule Warriors

Min nya favoritkaraktär i Hyrule Warriors – och det finns många sköna karaktärer i det här spelet –  är den blåhudade Fi. Om jag förstår saken rätt är hon en ande som bor i det heliga svärdet. Fi är väldigt cool, och riktigt rolig att spela som. Hon har en elegant, vattenflödande, dansande fightingstil som är hur skön som helst.

Fi har mest spelat en rätt undanskymt biroll än så länge, men jag hoppas att hon får mera plats i rampljuset längre fram. Men med tjugonio spelbara karaktärer i ett och samma spel så är det svårt att alla ska få en framskjuten plats förstås.

Veckans hajp

Den här veckan har alla pratat om Apex Legends. Battle Royale-spelet som kom från ingenstans och var det enda som folk twittrade om under ett par dagar. En fördel med ett gratisspel är förstås att alla genast kan testa det och ha en egen åsikt efter bara några timmar.

Jag brukar aldrig skaffa ett spel på dag ett. Jag gillar inte att ryckas med i hajpen och stressen när alla ska klara ett nytt spel så snabbt som möjligt. Jag brukar vänta några månader tills hajpen lagt sig och jag kan ta mig igenom spelet i lugn och ro. Däremot tycker jag det är jättekul när andra fastnar i hajpen och Twitter blir helt galet i några dagar.

Jag har aldrig spelat något free-to-play-spel och jag har aldrig spelat något Battle Royale, men visst, om folk fortfarande spelar Apex Legends om några månader, så varför skulle inte jag också testa det? Jag gillar att man inte krigar ensam utan att spelet bygger på team work, och Titanfall 2 var ju kul.

Nästa vecka

Ska jag spela mera Forza Horizon nästa vecka? Jag tror jag spelar mera Forza Horizon nästa vecka…