Martins spelvecka – Den jobbiga flickan på taket

10 minuter lästid

Är Bayonetta extra hjälpsam mot mig?

Jag har hört mycket om spel som hjälper spelaren vidare när denne kört fast. Om spelaren till exempel dött fyra gånger på samma ställe, så ser spelet till att striden blir lättare på det femte försöket så att spelaren ska kunna ta sig vidare. Jag har aldrig upplevt det hela själv i spel: det vill säga att jag har aldrig märkt det hända. Men nu när jag spelar Bayonetta så blir jag fundersam.

Är det en tillfällighet att jag klarar alla bossar i Bayonetta på fjärde försöket? Jag blir totalt mördad tre gånger, men på fjärde försöket så knäpper jag alltid bossen. Trots att spelet är väldigt svårt har jag under de tretton första timmarnas spelande inte kört fast en enda gång. Visst, jag kan stå stilla på en strid i tjugo minuter, men sedan tar jag mig alltid vidare. En boss dog jag på tre gånger innan bossen på det fjärde försöket dog, trots att han hade en hel livmätare kvar. Fick han nog av mina försök och stack? Är det min anpassningsförmåga och goda fantasi som tar mig vidare, eller beror det på att spelet faktiskt hjälper mig vidare? Jag vill naturligtvis tro att det är min egen förtjänst, men bara jag tar mig vidare så är jag nöjd.

Den svåra striden i Bayonetta

Men till sist körde jag ändå fast. Jag hade spelat fjorton timmar av Bayonetta och det verkade som om jag närmade mig slutet. Jag hade precis tagit mig igenom ett långt och väldigt irriterande shoot ’em up-parti där jag red på en missil över havet och sköt på fiender. Det var spelmässigt rätt otrevligt när man var tvungen att gira genom luften. Sedan följde ett berättarmässigt parti som antydde att slutstriden skulle komma härnäst. Eller striden innan slutstriden. Eller striden innan striden innan slutstriden? Man vet aldrig med dessa spel.

I vilket fall fick jag spela med Jeanne igen. Min onda tvilling i spelet. Eller goda tvilling? Det är lite svårt att avgöra. Hur som helst, vi började slåss uppe på ett runt tak och striden var otroligt svår och otroligt enerverande. Det största problemet var kameran. I och med att vi slåss i en rund cirkel så far kameran omkring som en vettvilling och då bossen är otroligt snabbt är sällan kameran visar vad jag vill att den vill visa, det vill säga få in bossen i bild.

Jag klarar knappt att slåss med bossen överhuvudtaget för all min koncentration går åt till att försöka få in Jeanne i bild. Hälften av tiden är hon utanför bild. Och med tanke på hon har flera långdistansattacker så blir jag under denna tid attackerad från ingenstans och har inte en chans att ducka. Det finns förstås visuella tells som avslöjar när hon ska attackera härnäst, men med tanke på att hon är utanför bild under hälften av tiden, så har jag ingen chans att upptäcka dem. Så jag dör om och igen av att en osynlig fiende gör combos på mig från ingenstans, medan jag slåss mer med kameran än jag slåss mot bossen.

Efter en timmes försök med olika taktiker och olika vapen, och olika försök att hantera kameran, hittar jag av en slump lösningen på problemet. Om jag springer upp till bossen och hamrar på båda attackknapparna samtidigt, så har hon plötsligt ingen chans att undkomma mig eller att komma med en motattack. Så efter alla olika taktiker jag försökte med visade det sig att gammal klassisk button mashing var lösningen. Tv-spel alltså.

Mister 100% i Forza Horizon 4

Förra veckan bestämde jag mig att jag en dag den här veckan skulle jag spontantesta ett spel utan att bestämma något i förväg, men istället så gav jag allt för att äntligen ta alla achievements i Forza Horizon 4.  Med fem achievements kvar blev denna resa så dramatiskt och händelserik att den kommer att skildras en i separat text som kommer senare i veckan. Se fram emot den!

Testar en ny karaktär i Mass Effect 3 co-op online

Hittills har jag bara spelat som en Human Adept i Mass Effects onlineläge. Anledningen att jag valde en Human Adept var att det var den enda upplåsta karaktären som hade tillgång till en Singularity. Singularity är min favoritegenskap. Med den skapar man ett gravitationshål i luften som drar till sig svagare fiender och suger musten ur dem. Starkare fiender, som har sköldar och skydd, kan i större utsträckning ignorera Singularity, men för att göra av med horder av svagare fiender är den fantastisk.

Men nu köpte jag lootlådan som innehåller nya karaktärer (med in-game valuta förstås) och jag drog en N7 Demolisher Engineer.

N7 Demolisher Engineer har som specialitet att hen kan sätta upp en portabel station som ger lagkamraterna och dig själv ny ammunition och nya granater (samt även andra fördelar om man låser upp dem på färdighetsträdet). Karaktären har också tillgång till två olika granater, vilken den ena är målsökande. Inledningsvis var det lite obekvämt att spela med Demolishern. Det var inte lika svårt att spela utan Singularity som jag hade förväntat mig, men mina valda vapen gjorde inte mycket skada och jag fick slut på bomber hela tiden.

Men efter att jag hade bytt vapen och återgått till mitt trofasta Gethgevär, och efter att jag låste upp förmågan att bära flera granater samtidigt på färdighetsträdet gick allt mycket bättre. En Human Adept är bättre på att ta hand om de svagare fienderna med sin Singularlity, men det var riktigt kul att som N7 Demolisher Engineer bomba även de starkare fienderna till damm med mina målsökande granater.

Progressionssystemet i Mass Effect 3 co-op online är ingen höjdare

Sättet man låser upp nya karaktärer och nya vapen i onlineläget är alltså genom loot boxar. Det finns flera problem med det upplägget. Man får naturligtvis nästan aldrig får de saker man helst vill ha och som du säkert kan gissa tar det evigheter att låsa upp någonting om man enbart kört på in-game valuta och inte pytsar in riktiga pengar.

Jag har spenderat tretton timmar i onlineläget, vilket jag tycker är mycket att lägga på onlineläget i ett spel som främst av allt är ett single-player spel. Trots det har jag kanske låst upp fem procent av alla karaktärer, om jag räknar med dem som var upplåsta redan från början. Hur många vapen jag låst upp vet jag inte, men jag gissar att det är liknande siffror.

Onlineläget i Mass Effect 3 är väldigt kul, så underhållningsmässigt finns det inget som hindrar en spelare för att spendera hundra timmar i det. Men jag måste säga att hela öppnandet av lådor är avtändande på mig. För att inte tala om hur många matcher man måste spela innan man får öppna några bättre lådor. Dessutom kan man inte bara köpa de dyrare lådorna, de som ger tillgång till nya vapen och karaktärer, utan man måste även hamstra de billigare lådorna för att få tillgång till de båda typerna av medkits som man behöver under matcherna.

Så istället för att lägga alla pengarna man får av uppdragen på vapen och karaktärer så måste man lägga en stor del av pengarna på lådor med medkits, vapenbonusar och uppgraderingar av vapnen, något som spelet definitivt hade kunnat lämna ut gratis. Spelmässigt är onlineläget fantastiskt roligt, men systemet att låsa upp nytt lull-lull lämnar en bitter eftersmak i munnen.

Omega kan du skippa i Mass Effect 3

Under veckan påbörjade och avslutade jag Omega-storyn. Det var med god marginal det svagaste DLC-äventyret i spelet. Om From Ashes var 7/10 och Citadel och Leviathan var 8/10, så är Omega snarare 3/10.

Det är verkligen inte mycket till story, utan det är mest en mass action som blir tröttande i längden. Och den lilla story som finns är verkligen inte bra, med mest ett par störiga karaktärer som gör ointressanta saker och har ointressanta intriger med varandra. Medan Citadel och Leviathan var storslagna, påkostade och lekfulla så känns det som om Omega har fått absolut så lite ansträngning från spelmakarna som det bara går. Har du inte spelat Mass Effect 3 än så kan du med gott samvete skippa Omega och satsa dina pengar på de andra DLC-uppdragen istället. Den enda anledningen jag kan se att skaffa Omega är om du är en stor fan av den snarstuckna Aria eller om du vill ha alla achievements till spelet.

Äntligen gör Tali entré!

Jag försöker till största delen undvika spoilers i den här bloggserien, men det går ju inte att blogga om framstegen under min senaste spelvecka utan att det blir en och annan spoiler. Jag försöker dock välja mina spoilers med omsorg och framför finna tydliga rubriker så att du som läsare lätt kan hoppa över de stycken som inte intresserar dig.

Och den här veckan var det en stor stund i mitt Mass Effect 3-spelande, för trettiotre timmar in i kampanjen så dök till slut min favoritkaraktär Tali äntligen upp! Trettiotre timmar kan ses som länge innan den stora stjärnan dyker upp, men fint folk kommer sent.

Talis ankomst blev dock ganska obekväm för mig. Jag spelar med min kvinnliga Shepard som jag spelade första Mass Effect med 2008 och Mass Effect 2 med 2010. 2017 påbörjade jag en ny resa i det första spelet med en manlig Shepard som fortsatte genom Mass Effect 2 2018.

LÄS ÄVEN: Tio år av Mass Effect

Med min kvinnliga Shepard raggade jag upp Kaiden i det första spelet och höll mig ifrån alla kärleksäventyr i det andra spelet (som Kaiden knappt är med i, apropå spoilers). Därmed fick jag aldrig achievementen för att ha fullbordat en kärleksaffär i det andra spelet. (Man kan tycka att jag borde ha fått en achievement för att jag lyckades hålla byxorna på mig genom hela spelet istället.)

Jag skäms inte för att erkänna att den största anledningen till att jag började spela om serien från början med en manlig Shepard var för att jag fick veta att man kunde ragga upp Tali i det andra spelet. (Det kunde man inte i det första spelet, spoiler nummer tre.) Så jag spelade fyrtio timmar av det första spelet och fyrtio timmar av det andra bara för att få nuppa i slutet av det andra spelet. Men saker och ting komplicerades för min manliga (och rätt odrägliga) Shepard av att jag inte tog mig igenom det första spelet utan att ragga upp Liara. (Jag kunde inte hålla på mig byxorna helt enkelt.) Då Liara knappt är med i det andra spelet (spoiler nummer fyra?) kunde jag ragga upp Tali i lugn och ro. Men jag vågade aldrig spela DLC-äventyret Lair of the Shadow Broker, där Liara återvänder till storyn, med oron för vad hon skulle säga till min manliga Shepard när hon fått veta att jag dumpat henne till förmån för Tali.

Nu när jag möte Tali igen i det tredje spelet med min kvinnliga Shepard så är det alltså ingen kärlekstriangel på gång någonstans, då hon är väldigt trogen sin Kaiden, men jag kan ändå inte låta bli att känna stark oro å min manliga Shepards vägnar för vad som ska hända när Liara och Tali möts igen i min andra genomspelning. Kommer jag någonsin att våga spela Lair of the Shadow Broker och Mass Effect 3 med min manliga Shepard? Vi får se.

I Wreslemania-tider blir det förstås WWE 2K19

Efter att ha tittat på den fantastiska NXT Takeover New York och början av Wrestlemania 35 så var jag förstås sugen på WWE i spelform, så den här helgen spelade jag och mina kompisar WWE 2K19. Förra helgen lyckades jag på något sätt förlora samtliga matcher i NBA Jam: On Fire Edition och den här helgen gick det inte bättre. Vi spelade burmatcher och stegmatcher och bordmatcher och No DQ-matcher, och jag lyckades förlora varenda en av dem. Det stora problem är att alla mina kompisar har fått för sig att jag är bra på spelet, så de attackerar just mig hela tiden. Och då det är jag som äger spelet så borde kanske vara bra på det, men det är jag ju inte.

Att hamna i en losing streak hör förstås wrestlingen till, och tyvärr även att när man spelar tv-spel verkar det som. Jag vet inte vad vi kommer att spela nästa gång vi träffas, men blir det ett spel mot varandra så tänker jag i alla fall vinna en match den gången. Så mycket är klart!

Veckans köp

Jag har börjat ladda upp inför att spela Rock Band igen. Den här veckan köpte jag ett antal väl utvalda låtar till spelen, framför allt två stora paket, ett med Iron Maiden och Creedence Clearwater Revival. Jag använder Rock Band-spelen mest till att sjunga, så jag väljer framför allt låtar som jag gillar att sjunga. Min röst har bara blivit bättre och bättre efter all träning, så det ska bli intressant att återvända till Rock Band-spelen och se om jag kommer att lyckas nå några högra poäng som sångare nu för tiden?

Nästa vecka

Visst närmar jag mig slutet på Bayonetta? Och visst närmar jag mig slutet på Mass Effect 3 efter trettiofem timmar i kampanjen? Spelandet nästa vecka kommer säkerligen påverkas av vissa rätt omfattande händelser i mitt arbetsliv som kommer att ske under veckan, men i vilken utsträckning dessa kommer att påverka mitt spelande återstår att se. Och så har jag precis beställt ett nytt spel till Switchen. Kommer det att komma under veckan?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *