Mass Effect

Veckans spelmelodi: Mass Effect – Uncharted Worlds

2 minuter lästid

Rätt som det är stannar tiden upp. Vad som än tyngde dig för bara ett ögonblick sedan har lagts på is. Nu finns bara du, ditt skepp och rymdens oändlighet.

Mass Effect-trilogin är ett utmärkt exempel på vad jag skulle kalla storslagna spel. Och jag är nog knappast ensam om det. Det är aningen svårt att få konceptet ”luttrad soldat stoppar galaxens undergång tillsammans med sin mångfacetterade besättning” att låta ödmjukt. Alla tre spelen erbjuder dig möjlighet att resa runt i galaxen, stoppa smugglarligor, utföra lönnmord, inreda din kaptenshytt, rädda mänskligheten, ligga lite – ni vet, det vanliga. Detta lämnar efter sig känslan av att det inte finns någonting du inte kan göra. Storslagna spel helt enkelt!

FÖRRA VECKAN SPELMELODI: Final Fantasy VIII – The Man With The Machine Gun

När du hör begreppet storslaget i musiksammanhang kanske du tänker stora orkestrar med feta blås-, stråk- och slagverkssektioner, triumferande valthornsfanfarer och svettiga dirigenter som viftar för allt vad de är värda. Men jag tycker att den här veckans stycke lyckas göra stora saker med små medel.

Detta är nämligen i mångt och mycket ett avskalat stycke. Det har bara ett fåtal beståndsdelar som inte skiljer sig avsevärt mycket från varandra. Ett antal korta slingor uppbyggda av fyra till sex toner loopas och staplas ovanpå varandra successivt samtidigt som de långsamt ökar i dynamik. Tonerna har en lätt staccatering som får dem att kännas en aning studsande. Som motpol läggs till detta en stilla melodi med långa toner som börjar starkt och sedan tar ner dynamiken medan flera av looparna tonar ut en och en.

Uncharted Worlds skulle kunna ses som en fullt fungerade analogi för rymdutforskande. De olika synthljuden i looparna påminner om ett ekolod eller kanske mer passande om rymdsonder som skickar ut signaler. Deras sparsmakade tonförråd skapar en nära och intim känsla, som att lyssnaren befinner sig där på rymdskeppet och blickar ut över stjärnorna och inte riktigt vet vad som väntar härnäst. Samtidigt fungerar slingornas ständiga rörelse och fasta tempo som en metafor för skeppets oavbrutna bana genom rymden.

MUSIK FRÅN ANNAT BIOWARE-SPEL: Dragon Age: Inquisition – Dark Solas Theme

Att slingorna loopas och upprepas gång på gång skulle också kunna liknas vid en planet i omloppsbana. Sättet på vilket både melodi och loopar stegrar i dynamik för tankarna till möten i rymden, ett skepp som närmar sig planeter i ett oupptäckt solsystem och sedan fortsätter vidare. Jag skulle kunna hålla på hela dagen och hitta likheter! Sammanfattningsvis lyckas Uncharted Worlds mycket väl med att förmedla känslan av oändlig rymd och utforskande, och ett slags mysig kuslighet infinner sig.

Att fara runt i rymden, skanna planeter och läsa om dem är perfekt för att bryta av de action- och rollspelstunga delarna i Mass Effect. Kampen för att rädda universum stannar tillfälligt upp och du får bokstavligt talat glida igenom solsystemen för att i stillhet utforska galaxen en stund. Det är ingen fara. Du förtjänar det, för du är Shepard.

Melodin i sitt originalutförande.

Akustisk stränginstrumentcover.

Bara för att det är TV-spelsmusik: självklart också en metal-cover.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *