2 minuter lästid

För några år sedan var sportspel en genre som tilltalade mig på flera olika plan, men under den senaste tiden har jag fallit längre och längre bort från de virtuella arenorna. Anledningen till detta är ganska simpel: moderna sportspel har blivit på tok för verklighetstrogna. Jag är av åsikten att NHL var som bäst när spelaren endast använde två knappar och att FIFA sken som starkast när domaren inte kunde utvisa dig om han inte kunde fånga dig. Det fanns en enkelhet och en underhållningsfaktor i de äldre spelen som sakta tonat bort i nyare upplagor. Med detta som bakgrund förstår ni kanske att spelseriernas olika arkadversioner är som skapta för mig. Jag älskar spel som FIFA Street och NHL Arcade just eftersom de kastar ut all simulation genom fönstret och fokuserar helt och hållet på att nå ett så högt underhållningsvärde som möjligt. Därför borde WWE 2K Battlegrounds, en arkadig och simplifierad version av den etablerade wrestling-spelserien, vara som klippt och skuren för mig.

Vid första anblick är Battlegrounds precis vad jag önskade. Jag bombarderas inte av en massa krångliga knappkombinationer eller taktiska upplägg, kontrollerna är enkla att förstå och lika enkla att förklara för kompisen bredvid. Vi byter slag med varandra och småskrattar åt de flashiga signaturrörelserna, men det tar inte särskilt lång tid innan guldytan är bortskrapad och smekmånaden är över.

Battlegrounds är ett bra spel för korta sammankomster eller förfester på det sättet att det faktiskt är riktigt kul en liten stund. Men om du av någon anledning överskrider den stunden kommer du notera de enformiga animationerna hos slagskämparna, den oprecisa träffytan och de virriga kommentatorerna. Den som vill spendera mer än någon timma med det här spelet kommer också inse hur mycket innehåll som låsts in i leksaksinspirerade plastförpackningar med mikrotransaktioner som närmsta nyckel. Det är absolut möjligt att tjäna in spelets virtuella valuta för att låsa upp nya kostymer eller till och med nya karaktärer utan att spendera några riktiga pengar, men det är en långsam och tradig process som inte är rolig för någon. Detta blir extra irriterande när jag ser hur många ikoniska karaktärer som endast kan låsas upp med hjälp av den lukrativa mikrovalutan.

MER ARKADSPORT: NBA 2K Playgrounds 2

Även om mikrotransaktionerna är obehagligt framträdande i spelets många hörn kan jag låsa upp en del innehåll via spelets kampanj. Det är bland annat här jag hittar diverse power-ups jag kan applicera på mina atleter eller nya arenor. Problemet är bara att kampanjen inte är mycket mer än en lång rad av matcher med färglösa karaktärer som blandats med klyschiga urklipp från serietidningar. Jag har roligare när jag själv får välja slagskämpar och regler än när spelet gör det åt mig, förutsatt att jag spelat tillräckligt för att kunna låsa upp karaktärerna jag vill ha.

WWE 2K Battlegrounds är ett helt okej spel under väldigt specifika omständigheter. Om du och ditt sällskap behöver något att göra för att bryta isen kan detta vara en bra lösning, förutsatt att ni inte spelar särskilt länge. Spelet ska helt klart ha beröm för sin tillgänglighet och sin framstående arkadkänsla, men starkt betonade mikrotransaktioner och flera grundläggande tillkortakommanden gör att spelet inte håller mycket längre än en och annan förfest.