En fightingnovis dagbok – Tekken i tiden

11 minuter lästid

Välkommen till den tionde delen av En fightingnovis dagbok. Den stora frågan är – kan en riktigt usel fightingspelare efter en sommar av fightingspelande åtminstone bli en halvbra spelare som inte gör bort sig online. I den här delen blir det en stor premiär – då jag spelar ett Tekken-spel för första gången i form av Tekken 7!

Tisdagen den 13:e augusti 2019 – Vi testar Tekken 7

För första gången i En fightingnovis dagbok är det dags för 3D-fighting. Jag har verkligen inte spelat mycket 3D-fighting i mina dagar. När  Soul Calibur 2 kom spelade jag en del av det, och då spelade jag mest som Link. Jag spelade en del Dead or Alive 3 när det var hyfsat nytt också, men egentligen var det mest den – för den tiden – fantastiska grafiken som fångade mig. Virtua Fighting och Tekken har jag aldrig ens testat.

Mitt äventyr i Tekken 7 börjar stilenligt med en cool filmsekvens där de viktigaste karaktärerna – inklusive Akuma från Street Fighter-serien – poserar och slåss med varandra. Sedan fortsätter det mindre stilenligt med en massa strul. Windows vägrar nämligen att spela in något gameplay från spelet. Det enda händer som när jag försöker spela in är att arkadstickan slutar att fungera, så jag får stänga av spelet och försöka igen. Till samma resultat.

När man gör en bloggserie som den här måste man spela in gameplay. Dels för att kunna gå tillbaka och se om man verkligen minns rätt, men framför allt för att kunna ta bilder till inläggen. Att använda de officiella bilderna blir väldigt trist i en så personlig serie. Man vill naturligtvis använda sina egna bilder. Svaret, som så ofta, finns dock bara en googling bort. En enkel ändring i spelets inställningar och det går att spela in. Härligt!

Jag inleder med Julia Chang. Det var när jag såg ett klipp med henne på Youtube i våras som jag först blev intresserad av spelet. Jag tycker helt enkelt att hon är väldigt cool. Jag börjar med att gå in i träningsläget och kolla hur spelets grunder fungerar. Som sagt, det här med fighters som rör sig i 3D är minst sagt ovant för mig. Det var femton år sedan jag senast spelade en 3D-fighter trots allt.

Det första jag märker är hur mjukt och flödande rörelserna i spelet är. Tekken 7 är ett av de spelen där det är roligt att bara röra sig och göra attacker, vad som än händer sedan. Det kanske inte är riktigt lika roligt att röra sig som i ARMS, men särskilt långt borta är det inte. Jag får dock en smärre chock när jag kollar in listan över Julias rörelser. I listan i Street Fighter finns det sammanlagt ungefär femton till tjugo specialattacker, unika attacker, unika combos och superattacker, men här är det över hundra. Hur tusan ska jag kunna lära mig allt det här utantill?

Det är mycket jag inte begriper mig på. En form av attacker som man gör genom att hålla in en knapp och sedan trycka på en annan knapp är säkert användbara, men jag förstår inte när jag ska använda dem.

Sedan ger jag mig på arkadläget med Julia Chang. Det är förmodligen första gången jag ser eftertexterna rulla efter 26 minuter i ett spel. Och det inkluderar tiden som jag spenderade i träningsläget och i menyerna. Motståndarna i arkadläget bryr sig nämligen inte om att jag är en total nybörjare. De dör i alla fall.

En utmaning som jag inte förstår mig på den tredje dimensionen. Jag spelar Tekken 7 precis som jag spelar ett 2D-spel antar jag. Men det verkar som om mina motståndare också bara spelar i 2D, för de duckar aldrig åt sidorna, så det är inget större problem för mig när jag ska vinna matcher. Nu har jag visserligen bara spelat med Julia Chang i spelet än så länge, men jag tycker hon är riktigt kul och begriplig att spela som.

LÄS ÄVEN: En fightingnovis dagbok – Poison, Lucia och E. Honda

En riktigt kul sak med spelet är att man kan låsa upp videos från tidigare spel. Framför allt är det introsekvenser och endingsekvenser från alla spelen, men även videos som sammanfattar handlingen i spelen och andra blandade videos finns tillgängliga. Samt en massa artwork. Perfekt för en nybörjare som inte vet något som handlingen i spelen. Och säkert kul för det nostalgiska fanet också. Överhuvudtaget verkar storyn i spelen riktigt kul. Det är en våldsam såpopera med planer för världsherravälde och komplicerade familjeintriger.

Efter en stunds tittande på dessa tjusiga och intressanta videos är det dags att återvända till arkadläget. Som du kanske vet så spelar jag nästan bara med kvinnliga karaktärer i fightingspel, men jag måste ju testa Lars – spelets svenska bidrag! Det är oklart riktigt hur svensk han är – han slår inte folk i huvudet med en dalahäst eller så – men han är också rolig att spela som.

Nu återstår bara en sak att kolla upp den första dagen, men det är en sak man aldrig kan hoppa över när han spelar ett fightingspel – alternativa dräkter till kämparna! Tekken 7 innehåller inte – hör och häpna – några mikrotransaktioner. Däremot innehåller det en massa dräkter och kläder som man kan låsa upp med spelets interna valuta. Framför allt finns det massor av löjliga hattar för karaktärerna att klä sig i. Och nej, du behöver inte känna någon oro  – det finns så väl maid-kostymer som små bikinis till tjejerna, inklusive en tomte-bikini som säkert är väldigt efterfrågad.

Första dagen med Tekken 7 är över och mitt första intryck av spelet är väldigt positivt. Det var helt enkelt väldigt kul, så väl till spelmekanik som till story och  allt skoj som går att låsa upp. Mitt enda egentliga problem är att det är massor av finesser i spelsystemet jag fortfarande inte förstår, men det tänkte jag ordna upp i morgon.

Onsdagen den 14:e augusti 2019 – Ont i halsen och en massa videos

Idag har jag ont i halsen och är trött när jag kommer hem, så jag känner att spela ett par timmar inte är något jag orkar idag. Men det finns andra saker som jag behöver göra. Som att kolla in några guide-videos för Tekken 7 på Youtube. Jag har inte hittat någon tutorial i spelet, och jag behöver verkligen få veta hur de grundläggande aspekterna i spelet ska hanteras. Inte minst hur 3D-ytan ska utnyttjas.

Jag börjar med denna video:

En väldigt trevlig video som på ett lugnt sätt går igenom saker som jag behöver veta. Det enda problemet är att det visar sig att någon ”del 2” inte finns. De kommande delar som utlovas i slutet av videon existerar inte. Istället har killen lagt upp ett par videos med naken-moddar till Resident Evil 2, vilket inte var vad vi var ute efter idag. Så jag får ge mig på jakt efter en annan guide-serie. Och den här gången kollar jag så det verkligen finns mer än en del redan innan jag ser den första delen.

Jag hittade den här:

Innehållsmässigt är videon bra och lär mig saker jag behöver veta, men upplägget är allt annat än genomtänkt. Det blir flummigt när killen bara berättar vad han kommer på för stunden, snarare än att ha en genomtänkt plan. Jag förstår att många tycker att ”det blir som det blir”-grejen är något av tjusningen med Youtube, men jag föredrar helt klart guider som är genomtänkta från början.

Men nu är jag här för att lära mig om Tekken 7 och inte recensera Youtube-videos, och i brist på en mer genomtänkt guide, så lär jag ju mig faktiskt saker om spelet.

Jag fortsätter med video nummer två i serien, som tar upp den eviga frågan om hur man väljer en karaktär.

Helt enligt den här youtuberns flummighetsstämpel så visar det sig att bara första halvan av videon handlar om hur man väljer en karaktär medan den andra halvan handlar om hur man gör en combo. Första halvan är också värdelös. Att sitta och lyssna på hur någon går igenom hur tier-listan såg ut i spelet för två år sedan ger inget idag. Det finns inget som säger att den listan har någonting som helst att göra med hur spelet ser ut idag. Andra halvan av videon är betydligt mera intressant. Att göra combos i spelet verkar nämligen vara enklare än i de flesta andra fightingspel, och nu blir jag sugen på att spela.

Så det blir en timmes spelande också. Den långa move-listan, som var så skrämmande igår, ser plötsligt mycket mer lockande ut. Först lyckas jag visserligen inte göra en enda combo, men det visar sig bero på att det där ”Basic Combos” som jag hade valt igår hindrar mig från att göra några andra combos. Så det stänger jag av.  Och sedan blir det combos så det står härliga till. För via videorna har jag fått veta att jag faktiskt inte behöver lära mig alla dessa combos och attacker utantill. Jag behöver bara lära mig några moves till att börja med, de moves jag ska använda i var och en av de vanligaste situationerna.

Det som är roligt med Tekken 7 är att spelets strider känns betydligt mer som slagsmål i verkligheten än vad till exempel Street Fighter-spelen gör. Hela grunden i fightingspel – att blocka fiendens attack och sedan kontra med en egen attack – känns väldigt naturligt i Tekken 7.

Att sätta combos i spelet visar sig verkligen vara jätteenkelt, i all fall de kortare combosarna med bara tre-fyra attacker. Att föröka sätta ihop en kort combo med en annan kort combo är jättekul. Att lära sig i vilket sammanhang de olika specialattackerna ska använda är också spännande.

Idag testar jag Treasure Battle – läget där man möter motståndare på motståndare och förutom att tjäna Fight Money  dessutom låser upp lådor med godsaker efter varje match. Ja, läget är ganska precis som arkadläget, de delar samma levelsystem till och med, förutom att eftertexterna inte rullar efter fyra matcher och att du låser upp fler saker.

Och ja, det är fortfarande roligt att låsa upp saker i spelet. När jag känner att det börjar bli lite svettigt och tröttande att fortsätta spela matcher fortsätter jag att titta på videos i spelet. Jag tar mig igenom hela Tekken och halva Tekken 2. Jag hänger med hyfsat i handlingen, men vissa videos får mig att klia mig i håret rejält. Som kvinnan som gillar att stjäla skor från andra kvinnor och fota dem när de duschar. Vad handlar det om egentligen?

Fredagen den 16:e augusti 2019 – Nu drar det igång på allvar

Mina kompisar ligga hemma med feber, men jag mår mycket bättre idag. Så det är dags att åter fightas ordentligt i Tekken 7!

Sakta men säkert börjar jag att lära mig den tredje dimensionen. Jag har ett par attacker som gör att Julia dashar i djupled av sig själv, så jag spammar dem för att se om datamotståndarna hänger med. Det finns också en attack som gör att man kan straffa motståndare som dashar i djupled – fick jag veta i en av videorna – men jag lyckas inte få grepp om vilken attack det är bland mina attacker. Inser att jag borde titta om på videorna igen, för att nöta in dessa saker.

Det svåra i spelet är att blocka högt och lågt. I Street Fighter så blockar man både låga och höga attacker när man blockar sittande. Medan man blockar höga och overhead-attacker när man blockar stående. Men i Tekken 7 så blockar man bara låga attacker när man blockar sittande och blockar höga attacker när man blockar stående. Så först verkar det vara e n 50-50 situation hur man ska blocka. Fast det är lite enklare än så. I Tekken 7 behöver man nämligen inte trycka bakåt för att blocka stående, som i Street Fighter, utan släpper du spaken och alla knappar så blockar din kämpe automatiskt. Jag märkte detta när datorn plötsligt bytte fönster från Tekken 7 till Spotify. Under de tio sekunder som det tog mig att byta tillbaka igen, så blockade min kämpe allting av sig själv, så när jag kom tillbaka hade jag inte förlorat någon kraft alls!

Och man kan inte heller bara spamma låga attacker. Om du trycker snett neråt framåt precis när motståndaren drar av en låg attack, så kontrar du dennes attack med en egen. Datorn drar av någon anledning nästan aldrig av några låga attacker heller, i alla fall inte på nivån som jag befinner mig på. Och om dataspelaren någon gång får in en låg attack, så kommer det aldrig någon uppföljning.

Men Treasure Battle är väldigt kul, även om jag mest låser upp onödiga saker. Som att ha ett träd på huvudet. Och så ytterlige ett träd på huvudet. När jag avslutar för dagen så har jag tagit mig upp till ”Expert”, även om jag känner mig som allt annat än någon expert. Jag har så kul med Julia Chang, att jag inte känner att det finns någon anledning att testa någon annan karaktär just nu. Men jag skulle verkligen vilja testa story-läget, men jag tänker att det är bäst att dra igenom alla videos från de tidigare spelen först.

Ja, en annan sak som hänt att det fullständigt rasslat in prestationer. På bara tre dagar har jag tagit 18 av 42 achievements. Och då har jag inte medvetet försökt ta en enda prestation. När jag kollar igenom listan efteråt är det mängder av andra achievements som jag också skulle ha kunnat ta, om jag bara hade siktat på dem. Bättre med achievements som är alldeles för lätta än alldeles för svåra tycker jag.

Tillbaka till EVO 2019 och Dragon Ball FighterZ

Efter ett avbrott för Takeover: Toronto har jag nu återvänt till EVO 2019 och tittat klart på Dragon Ball FighterZ-turneringen. Det bästa hade förstås varit om jag tittat på Street Fighter V-turneringen förra veckan när jag spelade Street Fighter V och tittat på Tekken 7-turneringen den här veckan, men man kan inte få allt som man vill ha det. Dragon Ball FighterZ var det alltså. Det blev en riktigt spännande Grand Finals, även om inget slår Winner’s Finals som var helt otrolig. En av de absolut mest spännande fightingmatcher jag sett. Och scenerna efter finalens slut är verkligen hjärtevärmande. 

Nu blir det Samurai Shodown härnäst! Ett spel jag inte sett någon gameplay från förut, men läst mycket gott om. Vår vän Justin Wong är med i topp 8, och precis som Infiltration, som vi också stött på i den här bloggserien. Ska bli spännande att kolla närmare på det spelet. Med frånvaron av långa combos och ett lågt tempo låter det som ett drömspel för mig.

Nästa vecka:

Nästa vecka är det dags för something completely different. Då ska vi nämligen svinga våra armar trötta i ARMS till Nintendo Switch. Vi ses då!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *