5 minuter lästid

Greedfall är piratfantasyrollspelet jag aldrig visste att jag längtat efter. Så fort jag får skapa min karaktär och ser min version av hjälten de Sardet, iklädd 1700-talsmode, klappade mitt hjärta för det här spelet. Möjligheten att utforska en helt ny ö med mystiskt folk, mystiska varelser och mystiska hemligheter var fantastiskt lockande. När jag väl anländer till Teer Fradee, iförd kragstövlar, trikorn och en stilig oljerock, är jag helt redo att sparka rumpa i rättvisans namn, à la Pirates of the Caribbean.

ANDRA AKTUELLA RECENSIONER: Borderlands 3

Det kluriga är väl att komma på vad rättvisan är. Du är en del av Handelsmanskongregationen, en neutral stat i ett väldigt kompetent världsbygge. Det är upp till dig att välja hur du förhåller dig till de olika fraktionerna som kämpar om herravälde över den vackra ön. Den ultrareligösa Thelémenationen, den vetenskapliga Bryggalliansen eller de inhemska invånarna Donegaid har alla sina olika mål och historier att berätta. Du har dessutom flera följeslagare, från de olika fraktionerna, som är med på din resa och kan bidra med insikter och berättelser om sina liv. Deras sidouppdrag ger dig ytterligare inblick i hur världen hänger ihop.Miljöbild från GreedFallFörutom de monetära vinningarna de flesta jagar så söker du efter botemedlet till en typ av pest, Malichor, som lamslår vetenskapen och dödar mängder med olycksaliga i dina hemtrakter. I ett hjärtskärande scen i början av spelet tar du farväl av din mor, som är döende i Malichor. Hon vet att även om hoppet är ute för henne kan hennes barn ta sig till Teer Fradee, där det ryktas att roten till det onda och kanske även botemedlet finns. Redan där cementeras också att det här är ett spel där relationer spelar roll. Dina resekamrater har intressanta bakgrundshistorier och uppdrag som du kan ta dig an för att lära dig mer om dem. Det kan till och med få chans till romans, om du spelar dina kort rätt. Precis som andra moderna rollspel finns det möjligheter för andra konstellationer än heterosexuella, vilket uppfriskande nog börjar kännas mer som regel än undantag nu för tiden.

MER FRANSKA SPEL OM PEST: A Plague Tale: Innocence

Det är en otroligt vacker värld som den franska spelstudion Spiders, ledda av Jehanne Rousseau, har skapat, och det syns framför allt i utomhusmiljöerna. Det är otroligt vackert ljussatt, med dramatiska skuggor och fina övergånger mellan dag och natt. Designen av spelkaraktärerna och monstren är också bra, detaljerad och varierad. Greedfall använder spelkontrollerna på ett smart sätt genom att utnyttja Playstations 4:s touchpad för att gå in i menyn. Det frigör en hel knapp för att kunna använda till annat, och hela kontrollschemat är faktiskt både smart och hyfsat intuitivt. Det tog en aningen längre tid än vanligt för mig att sätta mig in i det men när jag väl gjort det är det väl värt det.

Striderna flyter på, och blir väldigt intressanta ur ett helt annat perspektiv. I början av spelet väljer man sin roll, som är ungefär magiker, krigare eller tekniker. Magiker eller krigare är ganska självförklarande, men teknikern är en variant av det gamla rollspelsyrket tjuv, men med en teknisk inriktning. Istället för pilbågar och de mer klassiska fällorna är det pistoler och bomber som hamnar i rampljuset.

Strid i GreedFall
Pang pang, i 1700-talsstil

Till skillnad från andra spel där man ofta är fastankrad vid rollen som man valt har Greedfall två utmärkta fördelar. Fördel nummer ett löser ett problem som jag upplevt i många år, och vi är flera på Player 1:s redaktion som är överens om detta. Problemet är att det tar ett tag innan man kommer in i ett stort och komplext actionrollspel, och det kan vara uppemot fem timmars speltid. Det tar helt enkelt en stund innan jag listat ut hur spelet funkar som bäst och vad som är roligast för mig att spela. Men… då har jag redan lagt en massa speltid och ska jag då vaska de timmarna för att börja om? Svaret är oftast nej även om jag på senare tid försökt tänka att min första sparfil bara är testomgång.

I Greedfall får du en kristall en bit in i spelet som gör att du kan välja om alla dina förmågor och egenskaper från början. Tack och lov! Spelguden hör bön. Den andra fördelen är att du inte är enbart är knuten till en roll. Jag valde magikerrollen från början men jag kan välja att bli en jäkel på värja, en vass prickskytt eller värsta vetenskapskvinnan. Trädet av förmågor är helt öppet och det är väldigt tilltalande. There is no end to the possibilities!

MER OM PIRATER: När spel tar ton: Monkey Island II: LeChuck’s Revenge

Så är då allt guld och gröna skogar på Teer Fradee? Tyvärr inte. Jag upplevde en hel del buggar när jag spelade. Bossmonster försvann mitt i en strid och dök sedan upp magiskt igen efter någon sekund. Jag kunde få märkliga mörka fält i vissa strider i halvt upplysta lokaler som gjorde det svårt för mig att se vad jag gjorde. Efter en bossfajt kom jag ut ur den och hade plötsligt inga kläder på mig. Alls. Allt låg i mitt inventory men när jag var färdig med striden så gjorde spelet en total ofrivillig striptease av mig. Inga kläder, inga vapen. Märkligt men inget som hindrande spelandet.

Spiders verkar ha fått lite slut på tiden på slutet, och det kan jag sympatisera med. Man kan se samma tendenser i återanvändandet av vissa miljöer och ytor när man går från stad till stad eller hus till hus. Samma två porträtt dyker till exempel upp i alla hus. Antingen har de en enorm släkt eller är det också ett tecken på tidsbrist. Alla värdshus har samma layout. De Sardet är diplomat och har tillgång till ett hus i alla större städer men alla huset är identiska. Med samma två porträtt som nämndes tidigare.

Det är kanske ogint av mig att klanka på de här detaljerna. Det är ett stort, ambitiöst och bra spel. Tyvärr är det ändå sådana detaljer som ger GreedFall ett aningen ofärdigt intryck. Det betyder inte att jag inte hade störtkul, för det hade jag verkligen. Jag måste säga att Greedfall trots sina små skavanker är det roligaste jag haft med min Playstation 4:a i år, i alla fall än så länge.

Nattbild från GreedFallOm du vill ha en mix av Assassin’s Creed IV: Black Flag och Dragon Age: Inquisition är det här verkligen ett spel för dig. Vackra spelmiljöer, rolig spelmekanik och intressant historieberättande gör verkligen det här till det perfekta spelet för den som suktar efter riktigt bra rollspel i dataspelsformat. Jag rekommenderar det varmt och jag ser med spänning fram emot vad Spiders ska komma på nästa gång. Jag hoppas att de får tid att hamra ut detaljerna på slutet den gången.