Tre av de fyra rankande lägena i Splatoon 2 är under av enkelhet och tydlighet. Splat Zones handlar om att kontrollera en zon genom att färga den i lagets färg. Rainmaker handlar om att föra in ett föremål i motståndarens bo. Tower Control handlar om att leda in ett torn som går på räls in i motståndarens bo. Och Clam Blitz…

Okej, Clam Blitz handlar om att det ligger en massa musslor utspridda över hela banan och varje lag har varsin korg. Man samlar musslorna genom att röra sig över dem, och samlar man tio musslor förvandlas musslorna till en amerikansk fotboll. Kastar man sen fotbollen på motståndarlagets korg öppnas denne och man kan kasta in fler fotbollar eller musslor för att få poäng. Timern som räknar ner hur länge korgen är öppen fylls också på när man slänger in flera fotbollar och musslor. Så man kan hålla den öppen en god stund. Medan motståndarlagets korg är öppen kan inte motståndarlaget öppna ditt lags korg utan de måste vänta tills deras egen korg har stängt sig igen. När korgen har stängt sig igen får det försvarade laget en gratis fotboll nedanför sin egen korg som ett slags tröstpris och en chans att gå till attack igen.

När man har en fotboll syns det på kartan precis vart man befinner sig vilket betyder att precis när man samlat ihop till fotbollen är man plötsligt väldigt sårbar för fiendens attacker. Dessutom syns de musslor som finns kvar ute på banan på kartan om den delen av banan är färgad i det egna lagets färg, så att färga så mycket av banan är avgörande i det här spelläget. Man kan också kasta fotbollen mellan spelare i samma lag och kan man också kasta musslor till en annan spelare, om denne till exempel har åtta musslor och bara behöver två till för att få ihop en fotboll. Man kan också kasta iväg fotbollen så att den ligger på banan och en annan medspelare kan plocka upp den. Har man fotbollen och blir nedskjuten hamnar också fotbollen på banan i ett par sekunder innan den försvinner. Men man kan bara plocka upp en fotboll som ens eget lag har skapat, inte en fotboll som motståndarlaget har kastat eller tappat.

Det var nog allt! Tror jag?! Puh!

LÄS MER: Splatoon 2 – mitt mest spelade spel någonsin

Clam Blitz är egentligen inte ett särskilt avancerat spelläge även om det låter lite onödigt invecklat. Efter tio-femton minuter på Youtube med någon skicklig spelare fattar man precis vad man ska göra, men det verkar ändå som om tröskeln är för hög för många spelare.

Att spela Clam Blitz på längre ranking är närmast en mardröm eftersom varken medspelare eller motståndare har någon som helst aning om vad de håller på med. En fördel med Splat Zones, Rainmaker och Tower Control är, förutom att de är väldigt lätt att förstå spelmålet, att man hela tiden ser spelmålet framför sig. Du ser den s.k. splatzonen och medspelarna och motståndarna som kämpar om den. Du ser Rainmakern, medspelarna och motståndarna som kämpar om den. Du ser tornet och alla som kämpar om den.

LÄS MER: Skulle Splatoon 2 vara ett sämre spel om det var mer rättvist?

Men i Clam Blitz har du motståndarens korg. Du har det egna lagets korg. Du har de spelare i motståndarlaget som har samlat ihop till en fotboll. Du har spelarna i det egna laget som har en fotboll. Du har alla musslor som fortfarande ligger ute på banan. Du har de spelare i det egna laget och i motståndarlaget som nästan har lyckats samla ihop en fotboll. Och allt detta är utspritt över hela kartan.

I och med att striderna i Splat Zones, Rainmaker och Tower Control nästan enbart utspelar sig över en begränsad del av kartan är inte spelets avsaknad av röstchatt ett sådant stort problem. Du kan se vad de andra i laget gör och med dina handlingar kan du visa för dina medspelare vad taktiken för tillfället är. I Clam Blitz finns däremot inte alltid ett händelsernas centrum, utan all action är utspritt över hela kartan och det kan hända saker nästan precis överallt. Då blir bristen på röstchatt mycket mer besvärande och istället för genomtänkt spelande uppstår förvirring.

Clam Blitz är väldigt kul spelläge när man spelar med och mot personer som vet vad de håller på med. Det är också underhållande att titta på proffsmatcher i Clam Blitz, då det är spännande, intensiva och omväxlande matcher som strömmar fram och tillbaka. Men att däremot kämpa sig upp genom rankingsystemet tills jag äntligen börjar få spela med medspelare som faktiskt vet vad de håller på med har varit en plåga. Så mycket förvirring och så mycket planlöst irrande fram och tillbaka utan mening och mål har jag aldrig upplevt i spelvärlden förut. Varje gång jag spelar Clam Blitz nu för tiden är jag rädd för att jag ska tvingas ranka ner igen, och åter hamna i det vettlösa kaoset där nedanför.